Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke.

The field of coping has become more developed during the past decades but there is still a lot to be discovered and discussed. Theories of developmental psychology describe the possibility to map a general developmental structure of how the human mind expands. The aim of this study is to contribute to further research in whether there is a reason why we cope the way we do in relation to age. The questions answered in this study was, what coping two girls, whom lived during the Holocaust, used and how the coping found, were possible to interpret from theories of developmental psychology. In order to answer the questions asked a method called Template Analysis Style and three different theories have been applied.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Arbetslöshet innefattar fler faktorer än brist på arbete och ekonomiska begränsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till känsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestående av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd från omgivningen samt självförtroende är avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping.

Every year 300 children in Sweden are diagnosed with cancer, but through research and successful clinical work 70 % of the children survive their cancer. Aim: To illuminate nursing care of children with cancer. Method: The study was carried out as a general literature study through systematic review and analyse of 18 scientific articles. Result: The analysis resulted in five themes: Support, play as a psychological assistance, alternatives to alleviation of pain, nutrition and relieving symptoms of fatigue.Conclusion: It is important that the nurse has knowledge about the children and their family?s experiences when dealing with a cancer illness to provide the children with adequate care.

Introduction: Reversal of a temporary loop-ileostomy is the final step after a long treatment for rectalcancer, an event that the patient has been looking forward to for a long time. Studies have shown that patients often have a significant impact on the bowel function after reversal of the stoma.Aim: To describe how the patient experienced the first time at home after reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectalcancer. Method: Qualitative semi-structured interviews, with 15-20 patients who have undergone reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectal cancer, will be conducted. The interviewes will be analysed using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). The patients will be recruited from the colorectal unit at Sahlgrenska University hospital/Östra and from the surgical unit at Kungälvs hospital.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

The purpose of this study was to examine work related stressors and related coping strategies among case managers at a domestic violence shelter in the United States. We further wanted to examine whether locus of control among the participants could be related to work related stress and coping strategies. Qualitative interviews were performed with eight case managers to gain knowledge about the stressors and coping strategies they used by examining their thoughts, feelings and experiences. The result showed that the case managers experience a number of stressors in their work environment such as system problems (e.g., lack of re¬sources and time pressure) and emotional stress. Coping responses among the case managers included efforts to alter the problem, so called problem focused coping, efforts to control emo¬tions, so called emotions focused coping and social support from colleagues.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Lung cancer is a disease which patients experience stigma in society and in care. This is because lung cancer is often seen as a self-inflicted disease. The stigma surrounding lung cancer is due to the strong relationship with smoking and have been shown to have a negative impact on the perceived health. The purpose of this study was to illuminate experiences of stigma for patients with lung cancer. The literature review was based on 11 scientific articles.

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen.