Denna uppsats syftar till att göra en religionsvetenskaplig analys av filmen Thor från 2011.De grundläggande metoderna som använts i arbetet är en diskursanalysmetod som är influerad av Simon Lindgrens populärkulturella arbetsfält, och en komparativ studie av Joseph Campbells teoriom monomyten.Våra tolkningar och arbetet kommer fram till att Thor passar in i Campbells teori om monomyten.This essay aims to make a religious scientific based analysis of the movie Thor from 2011.The basic methods used in this work are a discourse analysis, influenced by Simon Lindgren?s popular culture field of expertise, and a comparative study of Joseph Campbell's theory of the monomyth.Our interpretations and this work concludes that Thor fits into Campbell's theory of the monomyth. The results imply that Campbell's theory proves to be applicable in modern times narration on film. Events and actors in the film fit with several elementary parts in a hero-myth according to Campbell..

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Denna uppsatsens ämne är adaption. John W. Campbells science fiction/skräck kortroman Who Goes There? skall jämföras med två filmatiseringar som baserats på verket och som spelats in under olika generationer. Den första filmen är The Thing From Another World som regisserades av Christian Nyby 1951 och den andra filmen är The Thing som regisserades av John Carpenter 1982.Utöver en generell jämförelse som tar upp likheter och skillnader verken emellan så kommer teman som våld och genus också vara ett genomgående fokus i uppsatsen.

The purpose of this Masters-thesis is to examine the impact of identity politics on (a) Turkey's foreign policy towards Europe and the EU, and (b) Europe's/EU's political attitude towards Turkey, and what implications this may have on a possibly future Turkish membership in the EU. It is a more interpreting thesis than it is an explaining one. The examination shows that Turkey has considered Europe as a political model, while Europe has used the muslime Turkey as a threat to determine its own identity. The negotiations between EU and Turkey this autumn will have great impact on the identity of both sites. If the EU accepted Turkey as a member, the union could gain a chance to spread democracy to the islamic world and thereby earn global respect.

This thesis presents a qualitative, comparative study of the violence in the adaptations of Hunger Games (Tony Ross, 2012) and Battle Royale (Kinji Fukusaku, 2000). By analyzing the function of violence in a single scene in each of the movies, and comparing it to the literary original, the study aims to explore if there are any differences in the representation of the violence in the two media. The study also briefly discusses whether the violence has any function in bringing the story forward in both the literary sources and in the films and what the motivation for the violence is. "The study also includes a brief analysis of the narratives in relation to the monomyth established by Jospeh Campbell. Specifically, I discuss the similarities between Hunger Games and Battle Royale, which are two stories that have been created in two different cultural traditions, and whether or not we can say that the stories derive from this monomyth." The result concludes that the monomyth can be found in both stories, but that the scenes which is analyzed has to be put into the context and furhter story of the film to be of any relvance to the theory.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

Konceptet med ubiquitous-miljöer går ut på att information ska vara tillgängligt när som helst, var som helst. Den här uppsatsen behandlade annonser i denna miljö och hade perspektivet utifrån konsumenten. Målet med uppsatsen var att ta reda på hur konsumenter upplever annonsering i dessa miljöer och hur de förhåller sig till integritetsfrågor samt vilka faktorer som är viktiga för att de ska uppskatta en annons. För att ta reda på detta användes ett ramverk om annonsering i ubiquitous-miljöer baserat på en artikel av Ranganathan och Campbell (2002). För att samla in data användes en onlineenkät som publicerades på Hallandspostens webbsida.

In recent years, the Internet has exploded with different kinds of social media, where a significant function is to share your life in text and images. This changes how we form our identity, our religious identity included. The aim of this paper was to study how Instagram forms a space for the creation and development of religious and spiritual beliefs. For this purpose, Instagram updates from five women with yoga oriented Instagram accounts have been analyzed in relation to two theories: Paul Heelas? och Linda Woodhead?s theory of a spiritual revolution and Heidi Campbell?s theory of networked religion.The aim of the study was to explore how these women presented themselves in their Instagram flow and what part religion and spirituality had in their presentations.

This study examines imagined boundaries between Swedes and non-Swedes. Rather than using pre-determined definitions as a starting point, the attempt is to examine the discursive construction of difference. The purpose is not to study the portrayal of immigrants per se but to examine how the ?immigrant-ness? is constructed. The result shows the perception of ?immigrant-ness? is linked more to a person?s origin than to the act of immigration itself. The selected newspapers are Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD) for the period of 15th November ? 21st November, 1999.

In recent years, the Internet has exploded with different kinds of social media, where a significant function is to share your life in text and images. This changes how we form our identity, our religious identity included. The aim of this paper was to study how Instagram forms a space for the creation and development of religious and spiritual beliefs. For this purpose, Instagram updates from five women with yoga oriented Instagram accounts have been analyzed in relation to two theories: Paul Heelas? och Linda Woodhead?s theory of a spiritual revolution and Heidi Campbell?s theory of networked religion.The aim of the study was to explore how these women presented themselves in their Instagram flow and what part religion and spirituality had in their presentations.

The phenomena of cyber bullying is relatively new, but it is now more prevalent than ever as children today have access to the internet on a daily basis, in school as well as at home. Although cyber bullying is an increasing problem in today?s society, there seem to be few guidelines for teachers to follow when using the internet with their students in school. The purpose of this study is to investigate who, according to six teachers, has the responsibilities revolving cyber bullying ? teachers or parents.

The purpose of this study is to explore specific pedagogical activities that benefit the student's verbal language development and to learn more about how our schools use teaching methods to achieve the ambitions in the governing documents in Sweden. The aim is finding the correlation between theory, research, governing documents and the educational work in our schools. This study contains an empirical survey in intention to see how teachers, pupils and school administrators experience school activities, to see if those activities are formed with the intention for pupils to reach the learning goals according to the governing documents.The aim of this study has been achieved by relating empirical data with theories and previous research on conversation analysis. Goffman's and Norrby's research on the importance of dialogue and previous research on dialogicity studied by Dysthe, Vygotsky and Bakhtin are presented. Those are related to empirical data and show that most teachers realize the importance of integrating dialogues in daily activities and in different learning contexts.

We believed that knowledge organisation of manga and manhwa with homosexual (including lesbian) themes might be a challenge for Swedish public libraries. One of the reasons for this is that these themes in manga and manhwa usually occur in genres not directed towards an LGBTQ (lesbian, gay, bisexual, transgender, queer) audience. To see how Swedish public libraries treat such titles and why they treat them as they do, we examined a selection of public libraries, their collections, acquisitions, cataloguing and shelving of relevant titles. The theory used is mainly Grant Campbell?s binarisms, subject access to LGBTQ literature and critical analysis of knowledge organisation.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.