Syftet med denna uppsats är att ge en bild av rådande teoribildning gällande varumärkesuppbyggnad ur märkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi räcker det inte alltid med varor och tjänster i sig själv som effektiva konkurrensmedel och att det därför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumärken. Teoribildningen redovisas med hjälp av två mera ingående teoripresentationer. Därefter testas teorin på deduktiv väg genom en kvalitativ studie av varumärket "Hästens". Den teoretiska delen av arbetet är därför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och är av kontrollerande art.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.