Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur det har påverkat ett barn att växa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn påverkas av att bevara en familjehemlighet utifrån tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i så fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvärldsintervju samlat in vår empiri. Teoretiska perspektiv vi använt oss av är systemteori och KASAM- Känsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera på.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel.

Syftet med studien är att kritiskt granska och jämföra lärares och skolledares syn på specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. Utifrån syftet ställs frågorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar på områden som främst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta lärare och sex skolledare i förskolan från fem kommuner.Utifrån syftet kartläggs följande områden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förändring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en människas livsvärld, andra världar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Social workers in this study describes various experiences of the assessments of interventions for children and adolescents. Social workers experience of the many different situations where an assessment of best effort must be made on the basis of BBIC, which is the Social Services investigation records. To make this assessment, the Social workers need social assistance and support of their colleagues and manager. Knowledge mixed with experience is also an important part when it comes to being professional and not let emotions control that could otherwise be happened when the social worker meets and builds relationships with clients. Social workers are also those who will decide which achievement the client needs from the needs.

Barnen är den grupp i samhället som använder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lärospel som ska hjälpa barnen med att lära sig skriva, läsa och räkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sådant spel kan hjälpa barn och vad det är i spelet som representerar ett lärande. Vi har använt oss utav ett spel vid namn Läslandet från Läramera AB och gjort observationer med hjälp av en metod som varit av både kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi använde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa låg i att vi använde oss utav Think Aloud protocol.

Användbarhet är ett viktigt verktyg i arbetet med att förbättra interaktionen mellan användare och datorprogram. Ett led i användbarhetsarbetet är att utvärdera prototyper eller färdiga program för att hitta problem i denna interaktion. Det finns en mängd metoder för att göra sådana utvärderingar, varav vi genom användning har granskat ?expertutvärdering med tumregler?. Denna form av utvärdering har vi kompletterat med en användarundersökning, för att få ett bredare resultat i form av förändringsförslag.

Vid arbete med systemutveckling är det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns från organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det är inte alltid lätt att välja en metod som är lämplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att välja en lämplig metod är användning av ett ramverk ett bra hjälpmedel. Ramverket används bland annat för att försäkra och kontrollera att den metod som utvärderas uppfyller de krav som ställs på systemet och att de olika komponenter som ingår i systemet behandlas med hjälp av metoden.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Användbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt på agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvärlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssätt. Orsaker till den bristande användningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssättet och föreställningen att det kostar mer än det ger tillbaka. Trots att forskningsvärlden hävdar att användbarhet kan sänka kostnader i systemutvecklingsprocessen och spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier på att många systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan läggas kan läggas på användarcentrerad systemutveckling och användbarhetsarbete i försäljningssituationer genom att intervjua företrädare för två av de stora aktörerna inom användbarhet i Sverige.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är attundersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Under de senaste åren har användandet av Internet ökat snabbt i världen och om man tittar på hur stor andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet är Sverige ett av de ledande länderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta är inte många användare medvetna om riskerna som spyware innebär. Syftet med denna studie är att ge en bred bild av vad spyware är och vilka hot det innebär. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvändaren är.För att uppnå syftet har vi använt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkäter till användare av PC-datorer i hemmet. Vi har också använt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware är program som övervakar en datoranvändares aktiviteter och fångar upp data om användaren som skickas till tredje part.

Syfte: Att beskriva och analysera IT-bubblan och dessefterverkningar samt konsekvenserna av denna kris för destuderade företagen. Vi kommer att undersöka hur de harförändrat sina system, sitt sätt att arbeta och anpassat sinfinansiering och sina tillgångar för att passa dagens kunderoch investerare. Kunskapsbidraget är att ge en tydligare bildöver hur företag överlever en så omfattande börskrasch somIT-kraschen och använder erhållen kunskap som en resurs.Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats med en kvalitativmetod. Vår utredning bygger på intervjuer med IT-företagsamt en börsanalytikerTeoretiskt perspektiv: Tidigare gjorda analyser av börskraschen samt artiklarkommer att ligga till grund för vår teoretiska bas.Vidare kommer företagsekonomisk- och informatiklitteraturanvändas för att få en bredare bas.Empiri: Intervju med åtta IT-företag för att se hur dessa hanteradeIT-kraschen och vad de lärt sig inför eventuellakommande kriser, samt hur de har förändrat tillämpningen avsina system. Vi kommer även att analysera företagensfinansiella information innan kraschen jämfört med idag.

Syftet med uppsats är att belysa vilken innebörd medarbetare (undersköterskor, habiliteringspersonal) ger det nära ledarskapet, som är nuvarande ledarskapsinriktning i organisationen Lysekils kommun. Studien belyser även vilka förväntningar medarbetarna har om ett nära ledarskap och om det finns ettbehov av att utveckla ledarskapet så att de enligt medarbetarna handlar om ett nära ledarskap. För att besvara detta syfte har sju kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har sökt svar på informanternas tankar och förväntningar vad som enligt dem kännetecknar ett nära ledarskap, samt om de anser att något behöver utvecklas inom detta område.Resultatet visar på att medarbetarna framförallt tänker att nära ledarskap handlar om tillgänglighet, nåbarhet och en delaktighet på enheten. Chefens betydelse av närvaro på enheten ser olika för medarbetarna beroende på om deras chef sitter på enheten eller är utlokaliserad på annan enhet.

Mobiloperatörer har under en längre tid haft en stark fokusering på konsumentmarknaden och i flera avseenden försummat företagsmarknaden för mobila tjänster. Detta har till viss del förändrats under de senaste åren i takt med utvecklingen av mobil e-post som primärt riktas mot företag och organisationer. Vi har uppmärksammat denna förändring och därmed intresserat oss för organisationers användning av mobila tjänster. En marknad som vi tror kommer att expandera än mer under de kommande åren. Syftet med vår uppsats är att empiriskt undersöka vad som påverkar anställdas användning av mobila tjänster.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid.