Scrum är ett agilt ramverk för projekthantering, tänkt att effektivisera systemutvecklingsarbete och maximera affärsnyttan, bland annat genom användadet av roller, så som en icke detaljstyrande projektledare (ScrumMaster), en engagerad produktägare (Product Owner), och en självständig systemutvecklargrupp med ett brett spektrum av färdigheter (Scrum Team). I följande uppsats ämnar vi att undersöka hur ett Scrum Team och deras arbete blir påverkade av att vara delaktiga i en Scrumimplementering. För att åstadkomma detta har vi genomfört en fallstudie med kvalitativa intervjuer, direktobservationer i arbetsmiljö samt insamlande av dokument. Förutom dessa källor har vi genomfört en expertintervju med en av grundarna bakom Scrum, Jeff Sutherland. Våra fynd tyder på att förändringarna inkluderar en rad faktorer, så som samarbete, transparens och kommunikation, men framför allt en ökning i självbestämmande och självständighet, samt en ökning av kollektivt ansvarstagande.

Open source software has recently been discussed, not least in media as a revolution in IT. A number of advantages have been listed in changing proprietary software into open source software. Examples of such pros are no expenses for license fees and improved efficiency. In spite of this, few users have made this change. One of the reasons is a distrust of the quality in open source software.

Uppsatsen är ett resultat av en explorativ studie som tar sin utgångspunkt i att informationssystem i hög grad är situationsberoende, komplexa och abstrakta. Om en investering i ett IS ska bli framgångsrik krävs att hänsyn tas till fler faktorer än de som vanligtvis inkluderas i befintliga problemperspektiv. En sådan är beställarkompetens. Det saknas dock konceptualiseringar av begreppet vilket begränsar dess användningsområde, ur såväl ett vetenskapligt som ett praktiskt perspektiv. Uppsatsens centrala frågeställning är: Vilka kompetenser bör ingå i en beställarorganisation, både generellt för beställarprocessen i sin helhet men även specifikt för ingående faser? En litteraturstudie resulterar i en teorisyntes som främst vilar på beställningsprocessens faser och begreppet funktionell kompetens.

Styvéns (2007) påstående om att musik på grund av Internets framfart och ökad nedladdning i allt högre grad håller på att betraktas som en tjänst, med följden att den upplevs som mer abstrakt, har använts i kombination med Laroche et als (2001) definition av intangibility (här översatt till greppbarhet). Syftet har varit att få en ökad förståelse för vilken skillnad som finns i hur användare uppfattar CD-album respektive MP3-album, samt vilken betydelse denna skillnad har gällande attityder och beteende avseende musiknedladdning. I en Internetbaserad enkätundersökning fick informanter svara på frågor om greppbarhet och musiknedladdning, och samband dem emellan har undersökts. Enligt undersökningens resultat upplevde informanterna CD-album som betydligt mer greppbart än MP3-album. Däremot var resultaten angående vilken betydelse denna skillnad hade för informanternas beteende och attityder avseende musiknedladdning begränsade..

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden.

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den.

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet.

Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Ett fungerande intranät kan idag utgöra en stor tillgång för ett företag, en förutsättning för detta är att intranätet används av de anställda då det är de som aktivt ska vara med och skapa intranätets innehåll. Ett väl fungerande intranät kan bidra till att information hittas lättare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen på Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranätet och intranätsanvändningen till en högre nivå är uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten väcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Standardsystem görs idag för att passa de flesta verksamheter, och ses i de flesta fall som det naturliga valet vid införskaffandet av ett nytt IT-system. Skillnaderna i att skaffa ett standardsystem i förhållande till ett skräddarsytt system är stora. Processen börjar med att välja system och själva utvecklingen består av att anpassa systemet. Vid en första anblick kan det se ut att vara en lätt, snabb och billig process men det visar sig oftast vara en komplex, tidsödande och dyr process som leder till leverantörsberoende. Uppsatsens syfte är därför att närmare undersöka vilka anpassningsrelaterade problem och förhållanden det är som gör att ett standardsystem inte fullt ut lever upp till kundens krav i samband med införande och underhåll av systemet.

Syftet med studien var att undersöka hur några familjehemsföräldrar upplever hur det är att vara familjehem och på vilket sätt deras familj har påverkats av att bli familjehem. I studien har åtta familjehemsföräldrar från fem familjehem intervjuats. Metoden som har används är kvalitativ och studien utgår ifrån utvecklingsekologisk teori och systemteori. Resultatet i studien visar på att familjehemsföräldrarna upplever att de har fått ett nytt perspektiv på livet och deras förståelse för andra människors situation har ökat. Flera familjehemsföräldrar upplever att uppdraget har tagit mycket tid och energi, vilket för en del inneburit svårigheter att få vardagen att gå ihop.

Det finns i dagsläget mängder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns även företag som väljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant är hur användandet av metoder eller avsaknaden av desamma påverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jämföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som är bra respektive dåligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken använts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestått av intervjuer.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.