The aim of my study is to investigate how last year students in upper secondary schoolunderstand certain mathematical concepts, in particular the unit circle and its trigonometry.I have used intentional analysis to interpret student?s actions when they solve certain tasks onthe basis of a cognitive, situated and cultural context.Interviews with four university teachers in mathematics about the unit circle, trigonometry,and mathematical understanding, serve both as background for the study and as basis for adiscussion, where I relate students understanding to what the teachers want new students toknow about these concepts when they begin university studies in mathematics.The students were arranged in three groups with three students in each group. Each group waspresented with two tasks, one in which they were asked to calculate the cosine values for onepointed, one blunt and one straight angle, each located in a separate triangle. They were alsoasked to decide whether the points (0,71; 0,71) and d (1 2 , 3 2 ) are located on the unit circleor not.My conclusion is that students mainly have an operational conception of the unit circle andtrigonometry. The lack of structural conceptions result in difficulties in seeing connectionsbetween the concepts in unfamiliar situations.

Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare.En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren.

Ungefär en tredjedel av maten som produceras i världen slängs. I Sverige slängs över 1,2 miljoner ton mat varje år. En stor del av det är så kallat matsvinn, onödigt matavfall som skulle kunna använts om den hanterats annorlunda. Matsvinn påverkar miljön och samhällsekonomin med förluster genom hela livsmedelskedjan och genom den avfallshantering matsvinnet ger upphov till. Matavfall kan användas för produktion av biogas, kompost och värme men det är bättre att reducera produktionen än att återanvända eller omvandla produkten. Svenska skolkök slänger runt 30 000 ton mat varje år, varav drygt hälften beräknas vara matsvinn.