Examensarbetet behandlar en modellering av hyttgasnätet vid SSAB Oxelösund AB. Det objektorienterade modelleringsspråket Modelica används. Modellen valideras statiskt och dynamiskt för olika driftsfall med gott resultat. Hyttgasen används delvis för generering av elektricitet i kraftverket. Simuleringar av modellen visar att hyttgasnätets konstruktion begränsar inflödet av hyttgas till kraftverket.

Examensarbetet handlar om att ta fram en processmodell för nivåreglering och det innehåller flera utmaningar. Vätskesystemets dynamik och balans måste beaktas likväl som lämpliga reglermetoder samt modellens utseende. I den här rapporten behandlas hela händelseförloppet från initialskedet till en färdig produkt redo att visas för en publik. Läsaren får möjlighet att närmare granska de komponenter som modellen är uppbyggd av, ta del av programmeringsarbetet och de omfattande test av modellen som utförts. Flera teknikområden belyses men fokus riktas särskilt på ABB:s styrsystem AC800M/800xA, fältbussteknik och reglerstrategier.

Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Syfte: Att genom användning utvärdera en egenhändigt sammansatt modell. Modellen är baserad på transaktionskostnadsteorin, resursbaserat synsätt och nätverksteori. Den är utformad för att ta fram underlag inför outsourcingbeslut och för utvärdering och felsökning av redan befintliga outsourcingrelationer. Att genom en fallstudie visa på hur vår modell kan användas i praktiken. Vi hoppas på så sätt dels kunna guida läsaren i hur modellen ska användas, dels kunna upptäcka och visa på vilka eventuella brister och/eller begränsningar modellen har.

För en djupare förståelse av bestämningsfaktorerna modelleras i denna uppsats vårduppsökande med en ansats inspirerad av Grossmans artikel "On the concept of health capital and the for health" från 1972. Benägenheten att söka vård anses vara härledd från efterfrågad nivå av hälsokapital, vilket bestäms av produktivitet i hälsoproduktionen och skuggpriset av kapitalet. Förutom Grossmans huvudvariabler ?ålder, utbildning och inkomst? innefattar modellen också både alternativa investeringar och humankapital samthälsonedsättande konsumtion och demografiska variabler. Med data från Region Skåne analyseras detta genom en ekonometrisk modell uppbyggd i tre steg.

Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton?s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens företag och deras visioner, mål och strategier samt kunskapsbehov.

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan. Syftet med studien var att analysera på vilket sätt hälsokonsekvensbedömning som metod har utgångspunkter i ett strategiskt folkhälsoarbete i kommuner utifrån ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen.

Hur strategiarbete och processmätning bör gå till behandlas i befintliga teorier var för sig även om vikten av att sammankoppla dessa också beskrivs. Dock anses det saknas en enhetlig modell som förenar strategiarbete och processmätningar fullt ut och beskriver hur genomförandet praktiskt ska gå till. Med bakgrund i detta syftar examensarbetet Analytics for Management (AFM) till att utveckla en modell som beskriver hur mätetal (Key Performance Indicators, KPI:er) tas fram utifrån ett företags strategi och visualiseras på rätt sätt för att kunna beskriva enskilda processers kapacitet och förmåga. Detta resulterar i ett beslutsunderlag på ledningsnivå där strategiarbete och processmätning kopplas samman.Framtagandet av AFM-modellen inleddes med teoretiska studier inom ämnet vilket resulterade i en konceptuell modell. Därefter testades den konceptuella modellen genom fallstudier på tre företag med olika struktur och storlek.

Rejlers har fått i uppdrag av JRMekan att nykonstruera en materialcontainer som används av Boliden Rönnskär. Materialcontainerns funktion är att förvara samt transportera diverse material. Problemet med materialcontainern i dagsläget är att tillverkningen ej är ekonomiskt hållbar. Anledningen till detta är att konstruktionen är komplicerad ur tillverkningssynpunkt samt att tillverkningsunderlaget är felaktigt. Boliden Rönnskär önskar även att containern skall kunna hanteras med hjälp av lyftkranar eller traverser som komplement till nuvarande lyftanordning.Examensarbetet som tillhandahölls av Rejlers syftar till att nykonstruera materialcontainern så att tillverkningskostnaden reduceras.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen.

Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Syftet med examensarbetet är att digitalt tillämpa en stabilisering av pendlingar i den aktiva effekten hos en synkrongenerator för vattenkraft kopplad till ett distributionsnät.Implementeringen är tänkt att ske i en PLC som redan hanterar andra delar av magnetiseringen.Effektstabiliseringen görs genom att en motverkande styrsignal skickas till magnetiseringsutrustningen vilken i sin tur påverkar generatorns uteffekt. Denna motverkande styrsignal kan tas fram på olika sätt.Två modeller, av IEEE standardiserade, för effektstabilisering undersöks, PSS1A och PSS2B.En Simulink-modell över ett distributionsnät med generator byggs upp för att testa effektstabiliseringen.Diskretisering av den ena standarden utförs för att digital implementering ska kunna ske. Tester utförs även på denna modell för att kunna validera dess funktion i jämförelse med den kontinuerliga.Den tidsdiskreta modellen görs om till ett matematiskt uttryck tillämpbart i PLC:n.Jämförelse sker mellan simuleringarna och den tillämpade modellen genom mätningar..