Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt.Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.

Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt.Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket.

Handledare: Andreas Hagberg.

Vårt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen är utformad i några utvalda företag samt hur användandet av intern kontroll skiljer sig åt företagen emellan. I studien jämförs företag med varierande storlek och ägarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i COSO:s ramverk där vi utifrån ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Bakgrund och problemdiskussion: Under årens gång har det inträffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut på ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att få ordning och reda.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Intern kontroll är ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssäkra verksamheten och kräver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att använda sig av det? Syftet med denna uppsats är att utifrån COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberäkning av intern kontroll för mindre tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en fallstudie gjord på ett mindre tjänsteföretag samt sammanställning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjänsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.Efter genomförd studie framgår det att den största kostnadsposten för intern kontroll är tid och innefattar många aktiviteter utförda av många medarbetare i ett företag.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir SkopljakovicHandledare: Erik RosellExaminator: Lars-Göran AidemarkTitel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen.Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt.

Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket används i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats.

Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Uppsatsens syften är att utifrån ett antal intervjuer redogöra för vilka överväganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprättandet av årsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa överväganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen är framställd genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktär där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvägagångssätt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Detta arbete påvisar ramverket ITIL?s förmåga att uppnå kvalitet hos processmodeller. Arbetet har resulterat i en checklista där kontroll utav kvalitetsfaktorer kan utföras för verksamheter som siktar mot en processmodell med kvalitet. Denna studie har utförts med hjälp utav ett företags processmodeller, som baserade sin modellering på ramverket ITIL. Utifrån checklistan har dessa processmodeller validerats och analyserats.