Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ? Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd.

Chronic obstructive pulmonary disease can limit patients physical abilities and contribute to social isolation. The purpose of this literature study is to investigate men's and women's experiences of living with chronic obstructive pulmonary dis-ease, and the supporting and guiding role of the nurse to an increased quality of life. 13 critical reviewed articles were used to find the answers to our questions. Quality rating forms were used in order to guarantee a good scientific quality. The results show that, it is of great importance for the COPD-patients well-being to experience social support from those around them, and to have a close relation-ship with their families and friends, in order to experience quality of life.

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen.

SAMMANFATTNINGSyftet var att undersöka hur personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) upplever ambulanssjukvårdens omhändertagande och bemötande vid akuta besvär i hemmet och under pågående ambulanstransport. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Hjärt och lungsjukas förening i Dalarna kontaktades för att förmedla respondenter till studien. Totalt intervjuades fem kvinnor och tre män utifrån de kriterier att de skulle ha diagnosen KOL samt att under de senaste tre åren varit i kontakt med sjuksköterska inom ambulanssjukvården i Landstinget Dalarna. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna frågor.

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån.

Sammanfattning Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat.

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.

Syftet med studien var att beskriva vilka metoder till rökstopp som fanns uttryckta i litteraturen samt beskriva vilken effekt dessa metoder hade, då detta är en avgörande behandling för patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. För att påvisa artiklarnas kvalitet granskades dessa med avseende på urvalsgrupp i relation till föreliggande studies syfte. Studiens metod utformades med en deskriptiv design. Litteratursökning utfördes i databaserna Cihnal och Pubmed (Medline) vilket resulterade i 15 artiklar som denna studie baserats på. Resultatet som framkom var att metoderna antingen var ickefarmakologiska eller farmakologiska.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Abstract Ett syfte med denna inledande pilotstudie var att studera lungfunktion, gångsträcka och livskvalitet hos KOL- patienter. Ett annat syfte var att genom intervju med sjukgymnast studera om gångtest är ett lämpligt urvalstest för KOL- patienter och hur den jukgymnastiska kompetensen kan användas för denna grupp. Sökning av referenser utfördes i databasen Medline. Försökspersoner utvaldes av forskargruppen i OLIN ? studies (Obstructiv Lung Disease in Northern Sweden) vilka också ansvarade för ansökan om etiskt prövningstillstånd.