Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll.

De stora fotbollsligorna i Europa spelar höst till vår, medan vi i Sverige spelar vår till höst. Då vi i Sverige kan se problematik med låg täckningsgrad och slitna gräsmattor under vår säsong, vad händer om vi skulle spela mellan höst till vår? UEFA ställer krav på att fotbollsplanen skall vara spelbar för alla matcher under säsongen. Problematiken på svenska fotbollsarenor under vintern är den låga temperaturen och dålig ljustillgång kombinerat med mekaniskt slitage. Syftet är då att belysa problematiken med att upprätthålla en tillfredställande spelkvalitet på naturgräs i fotbollsarenor. Uppsatsen avgränsar sig genom att behandla problematiken i Skandinavien och främst södra Sverige. Ekonomi, konstgräsbanor, dränering och värmetillförsel berörs endast ytligt.

Samemas hemområde kallas för Sapmi och sträcker sig från Kolahalvön genom den nordliga delen av finska Lappland och de nordliga delarna av Sverige till nord Norges atlantkust Inom detta område har den samiska kulturen sitt starkaste fäste. Renskötseln i Norden skiljer sig åt mellan länderna på flera punkter. Den norska renskötseln är till exempel den betrogenaste och utgörs av flera olika distrikt och i vissa delar av landet ligger sommarbetesmarkerna vid kusten och vinterbetesmarkerna i inlandet, medan det kan vara motsatta förhållandena i andra delar av landet. I Sverige kan man dela upp renskötseln i följande.tre former: den som bedrivs av fj. ällsamebyar, skogssamebyar och av koncessionssamebyar.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Namnet på uppsatsen är Svenska modellen och dess nya utmaningar. Frågeställningarna jag har är om den svenska modellen är förenlig med de åtaganden som den europarättsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och Europarådet, har att följa. En underliggande fråga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den är ineffektiv, då modellen har beskyllts för att vara oflexibel och därmed inte skapar den tillväxt och de nya arbeten som krävs. Syftet med uppsatsen är att se om de tre politiska målsättningarna som ställts upp, välfärd genom en gemensam marknad, skyddandet av mänskliga rättigheter genom människorättskonventionen och välstånd genom delaktighet i arbetet är förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgångspunkt i två konflikter på arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.