Under 1900-talet inträffade det såväl nationellt som internationellt en rad händelser som har kommit att påverka vad som idag är att betrakta som säkerhet. Vårt samhällsklimat har gått från att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstå olyckor och katastrofer. Denna studie är en genomgång av hur det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt med fokusering på polismyndigheternas roll. Syftet är att åskådliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) ställt på polismyndigheternas förmåga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE?karaktär det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära eller explosiva händelser samt att granska hur pass långt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten då CBRN-händelser inträffar i det svenska samhället samt hur dessa dokument påverkar den civil-militära samverkan. Dokumenten har analyserats utifrån en teori om organisationers gränser och anknutits till en verklig CBRN-händelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers gränser kan användas för analys av civil-militär samverkan vid krishantering i allmänhet. Specifika händelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.