The purpose of this study was to examine customer attitudes towards flagship stores and how they perceive them. To ascertain this, and obtain answers to the research questions covering the study's main issues, we decided to turn to the customers who recently visited a flagship store.Our background theory is based upon literature from previous research done on the subject in the form of scientific articles and books. We present the theoretical concept that explains how flagship stores are used as a marketing tool and what impact they have on the new market. These will be helpful in answering our questions when we evaluate our results.!A theoretical framework, consisting of three value dimensions, was used as a support throughout the implementation of the study. These three values; hedonic, practical and social, should give us a better idea of what customers experience and what they value when they visit the flagship stores.!The method used in our investigation is of quantitative form, so that it can be feasible on a large crowd to thus contribute to a quantitative result.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

AbstractTitle: Brand identity vs. Brand image ? a study of Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic.Number of pages: 38Author: Jessika Löwling HelmerskogTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and communication sciencePeriod: Spring semester 2010University: Informatics and media, media and communication science, Uppsala University.Aim: The aim is to study the brand identity as well as the brand image for each of the brands:Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic. Furthermore the aim is to determine whether the brandsidentity comport with the brands image. Ultimately the study will establish whether or not thebrands can be considered as strong brands.Method/Material: This thesis will first and foremost explain a number of theories related tothe subject which will give a deeper understanding in the subject as well as providing thereader with necessary knowledge to fully understand the study.To create a broad and correct picture of each brand interviews have been made with both thepeople behind the brand as well as with the consumers.The interviews with the brand makers have been made by a questionnaire with questionsabout the brand and its identity.The interviews with the consumers have been made through focus group interviews; twogroups with four people in each group.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.