Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar något samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier på den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hävdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar på isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har även riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid beräkningen av beta kan generera helt skilda värden och således betyda att investerare kan ha olika förväntade avkastningar för samma aktie.I denna studie försöker författarna besvara frågan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet på en aggregerad nivå under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och även under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna använder sig av två olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid beräkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer där snittvärden på beta och avkastning beräknas och studeras sedan i regressionsberäkningar.Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden.

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader är informationseffektiva eller inte, och om det i förlängningen går att konsistent identifiera under- och övervärderade aktier, har länge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmärksammat som en möjlig avvikelse från en effektiv prissättning är den så kallade värdepremien, där värdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning än tillväxtaktier.Syfte: Syftet med studien är att undersöka informationseffektiviteten på den svenska aktiemarknaden utifrån värdepremien samt hur värdepremien påverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvärderingsmått används för att identifiera värde- och tillväxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra värdeportföljer och fyra tillväxtportföljer skapas. Avkastningen från portföljerna beräknas och statistiska regressioner utförs för att utvärdera värdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill säga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en värdepremie på den svenska aktiemarknaden när två relativvärderingsmultiplar används (P/BV och EV/EBITDA). När CAPM används för att justera för risken genererar samtliga värdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillväxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP.

Titel: En analys om hur virtuella IT företag analyseras och värderas år 2012Bakgrund: Under Dot.com perioden som följde Netscapes lansering jobbade analytiker med utmaningen att värdera en ny form av företag som agerade på internet. Problemet för analytikerna var bland annat att värdera och analysera dessa nya virtuella företag, eftersom de flesta av dem var nystartade så ansågs det att nyckeltal som PE ? tal inte gav en rättvis värdering (Briginshaw, 2002). Det som följde Dot.com kraschen vid början av 2000 talet resulterade till att även väl fungerande IT företag med en hållbar affärsidé, fick problem med finansieringen på grund av deras nya låga värdering (Bernhardsson, 2002). Drygt ett decennium efter Dot.com perioden, börsnoterades LinkedIn, ett socialt nätverk år 2011, och ökade i värde med 109,4 % vid handelsdagens slut (www.affärsvarlden.se).Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur virtuella IT företag värderas.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

Värdet på ett företag kan variera beroende på vilken nytta det kan anses ha för olika individer.Att finna ett värde på ett företag som är fullkomligt sant, objektivt eller obestridligt är därför iprincip en omöjlighet. Resultatet av en företagsvärdering bygger i stor utsträckning påantaganden och subjektiva uppskattningar vilket påverkar bedömningen, men även syftet ochvilken typ av företag det gäller har betydelse för värderingen.Värdering av såväl onoterade som noterade företag bygger på samma modeller och principer,men det är förknippat med större osäkerhet och svårighet att bedöma ett onoterat företag.Problematiken ligger bland annat i att det för onoterade företag saknas löpandemarknadsvärde från börsen. Dessutom är det förknippat med större svårighet att fastställadiskonteringsräntan vid användandet av en diskonteringsmodell och finna ett sannolikt måttpå risk. Problem kan även uppstå på grund av att onoterade företags värde i många fall har enstark koppling till dess ägare.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka delar som påverkar en värdering av ett onoterattjänsteföretag, för att därefter förklara hur ett teoretiskt förankrat värde kan fastställas. Studienomfattar bemanningsföretaget Speed Management AB och uppsatsen grundar sig på följandefrågeställningar:? Vilka delar bör beaktas vid en värdering av det onoterade företaget Speed?? Vilket värde på Speed kan slutligen uppskattas när teori förankras i empiri?Studien utgår från olika teoretiska värderingsmodeller för att påvisa arbetsgången när ettonoterat företag skall värderas.

Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrågasatts.Röster har höjts och påståenden att anställda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tätt i medier. Detta faktum har väckt ett intresse från vår sida att undersöka hur detta arbete verkligen går till; är arbetssättet detsamma som vi lärt oss på universitetet eller har man andra arbetsmetoder än de som man inte kan läsa om i litteraturen?Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievärderingsmodeller vi har kommit i kontakt med på universitetet. De modeller vi valt att undersöka är:- Capital asset pricing model/CAPM- Kassaflödesbaserad värdering- P/E-talsvärdering- Utdelningsbaserad värdering- Substansvärdering- Teknisk analysFör att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frågor kring aktievärdering på Handelsbanken och då främst på deras investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har även valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till.

Title: Valuing Real Estate FCFE and interest coverage under macroeconomic uncertainty with scenario analysisAuthors: Marcus Ewerstrand, Jakob MattssonAdvisor: Gert SandahlBackground and problem: After the collapse in the Swedish economy in the beginning of the 1990-ties, the company Secerum was launched. Securums objective was to handle unsecured credits from Nordbanken by transferring a large portfolio of properties and to setup a number of companies who would be in charge for the prospects of these assets. One company that was established during this remarkable period was Castellum, in the year of 1994. After a successful process of raising capital to its development of corporate strategies and formation of several affiliated companies which operates locally, Castellum was publish on the Stockholm stock exchange 1997/1998. Now, thirteen years later after its establishment, the credit crunch in the US.

Stambanan genom övre Norrland är den järnväg som i dagsläget skall tillgodose landets transportbehov via järnväg genom Norrland. Den befintliga Stambanans kurviga och backiga profil medför att godstransporterna inte kan bedrivas lika effektivt som i andra delar av landet. Då stambanan dessutom är placerad i Norrlands inland innebär detta att den inte är strategiskt belägen med avseende på gods- och persontransporter i och med att de flesta stora städerna i Sverige är kustlokaliserade. En ny järnväg i form av Norrbotniabanan går i rakare sträckning än den gamla stambanan och är dessutom dimensionerad för högre hastigheter samt tyngre transporter.När de offentliga resurserna inte räcker till för att genomföra alla tilltalande projekt uppstår en brist och de projekt som anses vara av störst vikt prioriteras. De slutsatser som kan dras av detta blir att många projekt som är nödvändiga, Norrbotniabanan i detta fall, ur både ett lokalt och regionalt perspektiv inte förverkligas inom en önskvärd framtid.Syftet med denna rapport är att lämna ett förslag till en lämplig ansvarsfördelning med medföljande organisationsstruktur för framtagandet av järnvägsplaner, vilket är en del i järnvägsprocessen.

Avesta Jernverk tillverkar band och plåtar i rostfritt stål. Processen börjar med skrot som smälts och sedan gjuts till rätblocksformade ämnen, kallade slabs. Slabsen undersöks av operatörer efter defekter på ytan. Godkända slabs skickas vidare för valsning medan slabs med ytdefekter slipas för att få en bättre yta. Denna beslutsprocess är dock långt ifrån perfekt.

Avesta Jernverk tillverkar band och plåtar i rostfritt stål. Processen börjar med skrot som smälts och sedan gjuts till rätblocksformade ämnen, kallade slabs. Slabsen undersöks av operatörer efter defekter på ytan. Godkända slabs skickas vidare för valsning medan slabs med ytdefekter slipas för att få en bättre yta. Denna beslutsprocess är dock långt ifrån perfekt.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.

Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension.