The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden?s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development.

Detta examensarbete är utfört åt Alnöbud och Transport i Sundsvall. Alnöbud och Transport håller påmed transport inom såväl Sundsvall som ute i landet. Deras tidrapporteringssystem var föråldrat och de använder sig idag av papper och penna för att registrera de olika anställdas tider. De ville dåveta hur man skulle kunna datorisera detta påett enkelt, smart och prisvärt sätt. Genom att gå till grunden för hur ett litet företag i dagens läge skulle kunna gå tillväga för att datorisera exempelvis ett sådant system krävdes genomgående information om allt från undersökningar, priser för liknande typer av kravspecifikationer och jämförande mellan olika produkter/tjänster.

I dagens samhälle blir användandet av databaser och datorstödda system mer och mer ett måste i de flesta branscher. En förutsättning för att systemen skall bli framgångsrika är att de är så pass enkla att vem som helst utan problem kan lära sig använda dem, men även så komplexa att de klarar av att utföra de flesta funktioner som har med en verksamhet att göra. Håkan Gerdin har jobbat många år inom personaluthyrningsbranschen. Där har han sett ett behov av ett program som ska kunna hjälpa företagen att strukturera sin personal, sina kontakter och även hjälpa till med orderhanteringen. Vi tyckte att det lät som ett intressant och utvecklande arbete och beslutade tillsammans med Håkan att starta upp arbetet i början av juni 2002.

Vi har utvecklat och utvärderat en prototyp som skulle kunna användas för att tilldela könummer i den offentliga servicesektorn. Prototypen är utvecklad i programspråket Visual basic och är konstruerad för att kunna simulera en vanlig köautomat. Rapporten innehåller en hel del information och betraktelser inom området WAP, allt lagt på en förklarande nivå. En stor del av arbetet och denna rapport är också tillägnat implementeringen av en Perl databas. Perl har ett mycket bra stöd för de flesta databaser.

Detta arbete beskriver en examensuppsats i datateknik på Linnéuniversitetet.Röntgenavdelningen på SUS, Skånes Universitetssjukhus i Lund, använder en lättviktig flyttbar röntgenmaskin som väger endast cirka 90 kg, för röntgenundersökningar ute på äldreboenden.Bilderna överförs till sjukhusets PACS när maskinen är tillbaka på sjukhuset, genom att man kopplar in Dragon via kabel till sjukhusets nätverk.Målsättningen är att förbättra den trådlösa kommunikationen som för närvarande är för långsam och opålitlig, så att bilderna kan överföras till sjukhusets PACS direkt efter undersökningen.I detta arbete beskrivs vilka alternativ som kan användas.Samt om de mobila bredbandstjänster som finns tillgängliga i Region Skåne är bra nog för att kunna användas för uppgiften.Slutsatsen är att ett 3G HSDPA/HSUPA abonnemang kan vara tillförlitligt nog.Framför allt om extra redundans tillförs med dubbla SIM-kort som använder separata nät och att signalen förstärks med antenn placerad utomhus på transportfordonet.Transportfordonet används som brygga mellan Wifi och mobilt nätverk.Röntgenmaskinen kommunicerar med transportfordonet via Wifi.För de fall Wifi inte fungerar på grund av byggnader och omgivande miljö arbetades ett reservalternativ fram.Jag har också undersökt och jämfört DICOM protokollet mot FTP.Detta för att se om DICOM har en overhead som skulle motivera användet av FTP istället för sändning av bilder. Resultatet av jämförelsen visade att DICOM har 5-10 % overhead jämfört med FTP..

Rapportens syfte är att undersöka vilka krav som ställs på programvaran till framtidens mobila terminaler och de möjligheter som kommer att finnas för denna. Detta inkluderar en liten undersökning om vad vi kan vänta oss för terminaler och vilken funktionalitet som dessa kan komma att ha. Eftersom det är svårt att ge en bild av hur de kommer att se ut har jag mest koncentrerat mig på att hitta lösningar som skall fungera oberoende av hur de mobila terminalerna utvecklas, naturligtvis inom vissa gränser. Detta innebär i realiteten att programlogik och beräkningar ligger på en server och att sedan bara användargränssnittet med kommunikation finns på den mobila terminalen. Rapporten går djupare in på WAP plattformen och sakerna runt denna eftersom detta är den i dagsläget bästa och mest accepterade specifikation för hur man skall göra programvara till mobila terminaler.

Datoranvändare nyttjar idag Internet i sitt dagliga arbete, webbapplikationer är vanligt förekommande vid detta arbete. Prestanda hos webbapplikationer (thin clients) är dock av många orsaker väldigt begränsad jämfört med rich clients, detta tillsammans med övriga begränsningar hos thin clients har medfört att en klienttyp som sammanfogar fördelarna hos rich clients med fördelarna hos thin clients blivit allt mer efterfrågad. Smart Clients bygger på en fusion mellan rich clients och thin clients, Smart Clients är ett relativt nytt koncept som utvecklats av Microsoft med utgångspunkten att klienter ska vara lätta att administrera och uppdatera. Samtidigt ska möjligheten att använda lokala resurser både i form av mjukvara och hårdvara finnas, för att effektivt hantera den beräkning, visualisering och lagring som klienten nyttjar. Slutligen bör en Smart Client dra nytta av funktionalitet hos servers för att ge användaren tillgång till aktuell information.