Sökresultat:
1798 Uppsatser om Byrćstorlek - Sida 60 av 120
Kompetensarbete för ett medieföretag : En fallstudie pÄ Eniro Sverige AB och Eniro Sverige FörsÀljning AB
Som en konsekvens pÄ de radikala förÀndringarna i vÀrlden under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgÄng till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i vÀrde i takt med att produkterna och tjÀnsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige FörsÀljning AB. Uppsatsen fokuserar pÄ hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.Uppsatsen Àr uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom bÄde offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal frÄn olika delar i organisationerna. Teorierna vi anvÀnt oss av Àr hÀmtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har anvÀnt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anstÀllda och omvÀrlden.VÄr uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och ocksÄ hur viktigt det Àr att företagen besitter rÀtt kompetens.
UrsÀkta röran, vi bygger om : En studie kring samverkan och kommunikation mellan stads- och regionalbusstrafiken under uppbyggnaden av Uppsala resecentrum
Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.
Pedagogisk kartlÀggning i förskolan kring barn med funktionsnedsÀttningar. : En kvalitativ studie utifrÄn fem förskolepedagogers uppfattningar.
Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svÄrigheter att genomföra pedagogisk kartlÀggning kring barn med funktionsnedsÀttningar i förskolan. Barnen i barngrupperna Àr mellan ett och fem Är. Ett eller flera barn har nÄgon funktionsnedsÀttning. TvÄ kommuner frÄn södra Sverige Àr representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartlÀggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets nÀrmiljö men ocksÄ i andra miljöstrukturer pÄ samhÀllsnivÄ. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.
Upplysningskrav vid rörelseförvÀrv : Har det skett en förbÀttring av upplysningarna som företagen lÀmnar?
Bakgrund: Sedan den första januari Ă„r 2005 ska alla svenska börsnoterade koncerner till följd av EU-lagstiftning följa de internationella redovisningsreglerna IAS/IFRS. En av de redovisningsstandarder som finns i IFRS Ă€r IFRS 3 Business combinations som behandlar rörelseförvĂ€rv. ĂvergĂ„ngen till IFRS har lett till att det stĂ€lls högre krav pĂ„ den information som företagen lĂ€mnar i samband med sina Ă„rsredovisningar jĂ€mfört med tidigare regler.Syfte: Att studera om det har skett en förbĂ€ttring 2012 jĂ€mfört med 2006 av de upplysningar som ska lĂ€mnas enligt IFRS 3 av företagen noterade pĂ„ Nasdaq OMX Stockholm. Vidare se om det finns nĂ„got samband mellan upplysningsgrad och storlek pĂ„ företagen.Metod: En kvantitativ metod har tillĂ€mpats dĂ€r sekundĂ€rdata har samlats in frĂ„n Ă„rsredovisningar för Ă„r 2006 och Ă„r 2012. Tre separata Chi2-test har sedan utförts för att se om det finns nĂ„got samband.Empiri: Empirin visar att det har skett en viss förbĂ€ttring mellan Ă„r 2006 och 2012, detta kan dock inte styrkas med Chi2-testet.
Med tyngde pÄ axlarna : En studie i hur bh-bandens tryck pÄverkar smÀrtan i nacke och axlar vid diagnosen fibromyalgi och hur detta inverkar pÄ arbetsförmÄgan.
Bakgrund:De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en lÀngre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstÄ bör belastning begrÀnsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför Älder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smÀrtan i nacke och axlar utifrÄn bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstÄ om och hur detta Àven pÄverkar arbetsförmÄgan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrÄn fokusgruppsintervjuns arbetssÀtt, samt tvÄ enskilda intervjuer dÀr respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ÀmnesomrÄdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet pÄ att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smÀrtupplevelse i nacke och axlar och att detta Àven pÄverkade arbetsförmÄgan negativt nÀr deltagarna upplevde försÀmrad ork, koncentration och kraftlöshet.
Studier av svaga och kraftiga höstrapsbestÄnd i SkÄne 2006-2007 :
Under hösten 2006 och vĂ„ren 2007 följdes 20 st höstrapsfĂ€lt. BestĂ„nden studerades och graderades för att ge ett underlag till en inbördes jĂ€mförelse. Odlingsinsatserna har ocksĂ„ analyserats och ett flertal intressanta resultat kan pĂ„visas. Ăvervintringen har en fundamental betydelse i svensk höstrapsodling, dagens sortmaterial Ă€r dock mycket vinterhĂ€rdigt och i kombination med att höstarna blivit allt lĂ€ngre och varmare pĂ„ senare tid ökar flexibiliteten vid val av tidpunkt för jordbearbetning och etablering. DaggradsberĂ€kningar Ă€r en vĂ€rdefull informationskĂ€lla som tas fram ur klimatdata.
Storleksoptimering av en etanolfabrik för integrering med ENA Energis kraftvÀrmeverk. : Baserat pÄ en regional energibalans mellan tillgÄng pÄ etanolbrÀnsle i Enköping kommun och producerad etanol med hjÀlp av tillgÀnglig Änga frÄn ENA kraftvÀrmeverk.
AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power. ENA energy, MDH (the University of MÀlardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar pÄ bra lösningar för framstÀllning. I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjÀrrvÀrme genom eldning av biobrÀnsle. Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk dÀr skulle man kunna anvÀnda överskottsÄnga till att framstÀlla etanol som fordonsbrÀnsle.
Frivillig miljöredovisning : Ett resultat av de sociala kontrakten?
MiljöfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin och stÀndigt debatteras företags negativa inverkan pÄ miljön. Ett viktigt steg pÄ vÀgen mot en förbÀttrad miljösituation Àr att företag redovisar för sin inverkan pÄ miljön. Miljöredovisning innebÀr att det blir lÀttare att stÀlla krav och hÄlla företag ansvariga för deras miljöpÄverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter sÄ lÀnge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare Àr Sverige Àr ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt Àgda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva pÄ utvecklingen inom miljöredovisning.
Miljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor - en studie av tre förskolor
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som dels ska svara pÄ hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor Àr utformade samt pÄ vilket sÀtt inomhusmiljön skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie Àr kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr observationer av den ostrukturerade formen, med hjÀlp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lÀttÄtkomliga för barnen.
Hedgefonder-En deskriptiv och normativ studie
Sammanfattning Titel: Hedgefonder ? En deskriptiv och normativ studie Författare: Johan Bergenudd, Anna PetrĂ©n Handledare: Hossein Asgharian Ămne: Finansiering Sökord: Flexibilitet, hedgefonder, högvattenmĂ€rke, prestationsrelaterade fondavgifter, riskjustering. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ge omfattande kunskap om hedgefonders egenskaper, strategier och det prestationsrelaterade avgiftssystem som föreligger. Genom att studera de svenska hedgefonderna vill vi dessutom försöka pĂ„visa ett eventuellt samband mellan framtida risktagande och avkastningens storlek i förhĂ„llande till övriga hedgefonder respektive det egna högvattenmĂ€rket. Metod: DĂ„ kunskapen om hedgefonder Ă€r lĂ„g kommer vi i arbetet att belysa deras olika karaktĂ€rsdrag för att öka kunskapen om denna fondtyp.
Investeringsbedömningsteknikernas roll vid intern resursallokering inom lÀkemedelsbranschen ? en fallstudie av fyra lÀkemedelsföretag
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur de klassiska investeringsbedömningsteknikerna anvÀnds vid vÀrdering av interna projekt i lÀkemedelsföretag och vilken pÄverkan de har pÄ resursallokeringen inom företaget. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka motiv som ligger bakom teknikvalen.Metod: Jag har valt att genomföra studien som en fallstudie av fyra lÀkemedelsföretag i varierande storlek. Följande lÀkemedelsföretag ingÄr i studien; Astra Zeneca, Medivir, Oasmia och Active Biotech. Studien genomfördes dels med litteraturstudier dels med kvalitativa intervjuer med representater frÄn de berörda företagen.Teori: Den teoretiska referensramen berör den teori som kan relateras till uppsatsens studieomrÄde. Den börjar med en överblick över vad en investering Àr för att sedan beskriva nÄgra klassiska investeringsbedömningstekniker som studier visar anvÀnds inom lÀkemedelsutvecklingen.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att samtliga intervjuade företag anvÀnder förvÀntat kassaflöde, dvs.
Laborationer med trÄdlösa sensornÀt
TrÄdlösa sensornÀt (eng. Wireless Sensor Networks, WSN) Àr ett snabbt vÀxande teknikomrÄde med mÄnga applikationer. Ett typiskt WSN bestÄr av en mÀngd smÄ billiga och energisnÄla enheter, sÄ kallade sensornoder, som mÀter nÄgon miljöparameter och via radio skickar ett datapaket med uppmÀtt vÀrde till en basstation som ofta Àr kopplad till en PC. Informationen kan dÀrefter analyseras eller redovisas grafiskt för anvÀndaren. SensornÀtverkets storlek kan variera frÄn nÄgra fÄ noder pÄ en liten yta till nÀtverk med tusentals noder som tÀcker flera kvadratkilometer stora omrÄden.
Att ersÀtta skogsalmen : en undersökning av alternativ till en sjukdomsdrabbad art i befintlig parkmiljö
Fler och fler nya vÀxtsjukdomar och skadegörare etablerar sig i Sverige. Det gör att ersÀttning av sjukdomsdrabbade trÀd kommer att bli allt viktigare i framtiden. Syftet med arbetet var dÀrför att med utgÄngspunkt frÄn Robinsons samt Sjöman och Slagstedts urvalsmetoder för vÀxter undersöka alternativa arter till en sjukdomsdrabbad trÀdart. Arbetet fokuserar pÄ skogsalm eftersom den förut var ett vÀlanvÀnt stadstrÀd, men som i och med almsjukan, inte lÀngre Àr aktuell för nyplantering. DÀrför Àr det av stor vikt att ta fram möjliga ersÀttningsarter och frÄgan var dÀrför: Vilka trÀdarter Àr lÀmpliga för att ersÀtta skogsalmarna i allén utmed FyrisÄn i Uppsala StadstrÀdgÄrds befintliga parkmiljö? För att ta reda pÄ information om min utvalda plats samt möjliga ersÀttningsarter gjorde jag en platsinventering respektive litteraturstudie dÀr StadstrÀd frÄn A-Z av Rune Bengts-son var viktig litteratur.
Konceptutveckling av stÀnkskÀrm : För lastbilars andra framaxel
Detta examensarbete utfördes pÄ uppdrag av Scania. MÄlet var att ta fram koncept pÄ en stÀnkskÀrm som skall placeras över den andra framaxel pÄ lastbilar med dubbla framaxlar. Det togs Àven fram en uppskattning kring hur mycket vÀrde en sÄdan skÀrm skulle skapa Ät Scania. Dubbla framaxlar anvÀnds dÄ vikten över lastbilens frÀmre del Àr sÄ stor att den behöver delas upp pÄ tvÄ axlar. Endast 8% av de lastbilar Scania sÀljer behöver dubbla framaxlar.
Extern redovisning: Skillnader mellan de befintliga regelverken och K3
BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.