Sökresultat:
879 Uppsatser om Byggsäkerhet - Sida 33 av 59
FjÀrrvÀrmedriven kyla i LuleÄ
Sedan VÀsterÄs byggde Sveriges första fjÀrrkylnÀt 1992 har fler och fler stÀder följt med. I Stockholm finns nu vÀrldens största fjÀrrkylnÀt som fortfarande byggs ut. FjÀrrkylan sprider sig norrut och UmeÄ byggde fjÀrrkyla Är 2000. I LuleÄ centrum började fjÀrrkyla levereras 2006, baserat pÄ frikyla. I LuleÄ finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum dÀr kylnÀtet inte kommer att nÄ inom en överskÄdlig framtid.
Jakten pÄ ramfaktorteorin : en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioÄrsperspektiv; om skolans förÀndrade styrning och villkor för Àmnen som musik
Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning Àr artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan Àndras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns pÄ redaktionen och i vilken utstrÀckning Àndringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rÀttelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen?För att söka svar pÄ dessa frÄgor har tvÄ tolvtimmarsstudier genomförts pÄ SvD.se.
Beredskapsstress?
Stress Àr en vÀxande folksjukdom i Sverige och en grupp som kan vara sÀrskilt utsatta för kumulativ stress Àr soldater som ligger i beredskap. Vi har frÄn vÄra förfÀder Àrvt en förmÄga att vid fara reagera med en stressreaktion som en förberedelse för kamp eller flykt, ocksÄ med en reaktion som gör att vi kan bli handlingsförlamade. Om dessa reaktioner upprepas gÄng pÄ gÄng utan att kroppen fÄr utlopp för den höjda energinivÄn ökar slitaget pÄ kroppen. Stresshormoner samlas i kroppen och byggs pÄ och kan under en lÀngre tidsperiod leda till kumulativ stress. Om detta fortsÀtter kan det leda till ett utmattningssyndrom.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur soldater som ligger i beredskap upplever sin allmÀnna hÀlsa och den stress som de dagligen utsÀtts för.
Struktur för lagring av testobjekt
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
Energisparande ÄtgÀrder för uppvÀrmning i en 70-tals villa : Energy-saving measures for heating in a 70-century detached house
Detta examensarbete pÄ 15 högskolepoÀng har som syfte att undersöka nÄgra ÄtgÀrder för minskade uppvÀrmningskostnader. DÄ det byggs mycket nytt idag fÄr man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvÀndning Àr att minimera uppvÀrmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda ÄtgÀrder berÀknats pÄ en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mÀtningar och information frÄn villans byggnadsbeskrivning berÀknas byggnadsdelarnas U-vÀrden.
VarumÀrket inifrÄn : En fallstudie pÄ Sto Scandinavia
Problemformulering: Företag som agerar pĂ„ mogna marknader anvĂ€nder ofta sitt företagsvarumĂ€rke för att differentiera sig. Ett varumĂ€rke byggs inte enbart upp genom kommunikation till kunden i form av annonser, skyltning och kampanjer. Ăven interaktionen som sker mellan kund och anstĂ€lld har en stor inverkan pĂ„ hur kunden uppfattar företagets varumĂ€rke (Parment, 2010). Hur de anstĂ€llda agerar gentemot kunden beror till stor del av deras uppfattning av företagsidentiteten, som agerar ramverk för dagliga beslut och beteenden (Harris, F., de Chernatony, L., 2001). En stark företagsidentitet kan skapa en tydlighet i företaget som ökar medarbetarnas kĂ€nsla av engagemang, vilket i förlĂ€ngningen ger mer nöjda kunder.
Kommunernas markanvisningar för bostÀder : En studie av markanvisningar i Malmö, Lund och VÀxjö
En stor del av de nyproducerade bostÀderna byggs pÄ mark som ursprungligen Àgts av en kommun. Marken fördelas dÄ till byggherrar genom det som kallas ?markanvisning?. En markanvisning ger en byggherre rÀtt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering pÄ mark som kommunen Àger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att vÀlja byggherre och bestÀmma hur exploateringen ska genomföras.
Intressenters roll i en destinationsutveckling : En fallstudie av utvecklingen av The Circle Resort
Denna uppsats undersöker hur intressenter och aktörer pÄverkar, eller kan pÄverka en destinationsutveckling. För att specificera det nÄgot har författarna gjort en fallstudie av en pÄtÀnkt destination som Àr under utveckling lokaliserad i Figeholm, Kalmar lÀn. DÄ destinationer överlag kan ha en vidare pÄverkan pÄ regioner, handlar denna uppsats om den regionala pÄverkan som The Circle Resort kan tÀnkas fÄ och föra med sig genom sin utveckling. Meningen med detta arbete Àr att försöka visa pÄ hur de olika intressenterna och aktörerna samarbetar och kommunicerar med sin omgivning. Materialet till empirin Àr insamlad frÄn kÀllor som har, eller kommer att ha, en roll i destinationens utveckling.
SÄrbarhetsanalys ur ett optimeringsperspektiv : TillÀmpningsomrÄde: Stockholms kollektivtrafik
Genomförandet av en sÄrbarhetsanalys syftar till att identifiera svaga delar av ett system för att pÄ effektivaste sÀtt förebygga och ÄtgÀrda eventuella brister i systemet. Ett sÀtt att identifiera de svaga delarna Àr att simulera olika scenarier genom att anvÀnda en matematisk modell. I den hÀr studien byggs en matematisk modell upp med hjÀlp av optimeringslÀra, en gren inom matematiken som anvÀnds för att hitta ett optimalt vÀrde till en funktion under vissa begrÀnsande villkor. OptimeringslÀra lÀmpar sig vÀl for att studera flöden, sÄ som till exempel Stockholms kollektivtrafik.Stockholms kollektivtrafik kan ses som ett flöde av resenÀrer som sÄ snabbt som möjligt vill ta sig frÄn en punkt till en annan under begrÀnsade villkor i form av utrymme, tid och förbindelser. Stockholms kollektivtrafik förenklas till ett system bestÄende av 34 noder, sammanlÀnkade genom SL:s spÄrtrafik Och stombusslinjer.
Prefabricerade betongbroar - Àr det möjligt?
?Prefabricerad broproduktion ger ett snabbt montage och stor möjlighet att styra produktionsprocessen? (En av de intervjuade)Vid traditionell produktion av betongbroar tillverkas bron pÄ plats. IngÄende arbeten sÄsom byggande och rivning av stÀllning, formsÀttning, armering samt gjutning av bron Àr tidskrÀvande moment som innefattar oergonomiska arbetsstÀllningar för yrkesarbetarna, dÀr de dessutom exponeras för ogynnsamma vÀderförhÄllanden och höga höjder. De flesta betongbroar som byggs i Sverige utförs fortfarande enligt traditionella metoder innehÄllande mÄnga tidskrÀvande och ogynnsamma arbetsmoment.I rapporten behandlas prefabricerade betongbroar som Àr ett konkurrenskraftigt alternativ vid broproduktion. Broelementen tillverkas pÄ fabrik och monteras pÄ plats, vilket leder till tidsvinster, minskade trafikstörningar, förbÀttrad arbetsmiljö och bÀttre kvalitet.
ResenÀrers nytta av att Äka tunnel genom HallandsÄs. En restidsvÀrdering av att Äka tÄg i tunnel
Kostnaden att bygga fÀrdigt tunneln genom HallandsÄs överstiger vida nyttan av hela tunneln. En ekonom stÀller sig dÄ frÄgan varför tunneln byggs fÀrdigt. Sedan tunnelbygget avstannat efter att olika problem dykt upp har kostnadssidan noga utretts. En sista(?) utredning pÄgÄr just nu.
Möjligheter och fördelar med plattrambroar utförda i modern injekteringsbetong och rostfri armering
NĂ€r en ny plattrambro byggs pĂ„verkas miljön pĂ„ ett negativt sĂ€tt, detta eftersom den krĂ€ver stora mĂ€ngder betong och armeringsstĂ„l. En av betongens huvudsubstanser Ă€r cement som stĂ„r för en betydande del av det globala koldioxidutslĂ€ppet. Ăven stĂ„let slĂ€pper ut en stor mĂ€ngd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebĂ€r en förvĂ€ntad livslĂ€ngd pĂ„ 120 Ă„r. Men med dagens utförande pĂ„ plattrambroar Ă€r det svĂ„rt att uppnĂ„ den förvĂ€ntade livslĂ€ngden dĂ„ broarnas belĂ€ggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40Ă„r.Denna rapport tar upp nya lösningar pĂ„ plattrambrons konstruktion dĂ€r modern injekteringsbetong kommer att anvĂ€ndas istĂ€llet för den konventionella anlĂ€ggningsbetong som idag anvĂ€nds för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har mĂ„nga fördelar jĂ€mfört med en konventionell anlĂ€ggningsbetong.
Svenska kyrkan : vad hÀnde under 1950-talet som förÀndrade kyrkan för framtiden?
Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige pÄ 1950-talet, dÄ en förÀndring skedde med kyrkan. Finns det nÄgra samstÀmmigheter och eventuella avvikelser mellan tillÀnglig statistik över uttrÀden och viktiga hÀndelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet Àr att studera Svenska kyrkans nedgÄng pÄ 1950-talet genom att jÀmföra tillgÀnglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.
VÀgen till framgÄng - en studie om studenters val och upplevelser av att studera pÄ en elithögskola
Syftet med denna uppsats Àr att utveckla vÄr kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad Àr det som gör att studenter vÀljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrÄn social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att fÄ grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter pÄ en högskola som tillhandahÄller elitutbildningar. Tre av dem hade förÀldrar med högskoleexamen och tre av dem hade förÀldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras pÄ Phil Hodkinson och Andrew C.
Artilleri - i framtidens armé eller pÄ armémuseum? : har artilleri nÄgon roll att fylla i den svenska försvarsmakten 2010-2020?
Mot bakgrund av den omfattande förÀndring som Försvarsmakten pÄbörjat under namnet ?den nya krigföringen?, Àr det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehÄlla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför nÄgot unikt sÄ att en materiell förnyelse av artilleriet Àr motiverad. För att kunna vÀrdera om artilleri tillför nÄgot unikt, beskrivs de krav pÄ markmÄlsbekÀmpningsförmÄga som kan förutsÀgas i tidsperspektivet 2010-2020. DÀrefter definieras artillerisystemförmÄga och förmÄgan hos andra möjliga bekÀmpningssystem.