Sök:

Sökresultat:

879 Uppsatser om Byggsäkerhet - Sida 24 av 59

Att vÀrdera en hamnutbyggnad : en översikt av ekonomiska verktyg samt en vÀrdering av föroreningar

NÀr en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att sÀkerstÀlla ett brukligt djup för sjöfart. DÄ stora delar av muddermassorna ofta Àr förorenade av tungmetaller och miljögifter krÀvs sÀrskilt omhÀndertagande av dessa. Traditionella omhÀndertagningsalternativ bestÄr av att deponera massorna pÄ sÀrskild avsedd plats pÄ land eller tippa till havs, nÄgot som inte tillÄts för förorenade sediment. En relativt ny metod Àr stabilisering/solidifiering (S/S) som innebÀr att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna anvÀndas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vÀgas mot varandra med hÀnsyn till ekonomiska och miljömÀssiga aspekter.

Uppföljning av trÀbyggnadsprojekt inom VÀxjö kommun

Ett sekellÄngt förbud mot att bygga hus med trÀstomme högre Àn tvÄ vÄningar har gjort att vÀrdefulla kunskaper om trÀbyggandet gÄtt förlorat samtidigt som andra material istÀllet etablerat sig pÄ marknaden.För utvecklingen av flervÄningshus i trÀ har VÀxjö blivit en förebild för andra stÀder i Sverige och resten av vÀrlden. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi stÄr idag samt tillvarata erfarenheter frÄn fyra representativa projekt.MÄlet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som pÄverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervÄningshus i trÀ. Dessutom har det undersökts i vilken grad och pÄ vilket sÀtt erfarenheter frÄn tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som Àr viktiga att ta stÀllning till vid en byggnation av flervÄningshus med en trÀbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur vÀderskydd bör anvÀndas samt hur sÀttningar pÄverkar en trÀbyggnad. Utvecklingen Àr starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs.

Logotyper - FrÄn budskap till tolkning

Syfte: Vi vill öka kunskapsmassan kring huruvida konsumenters tolkningar av logotyper ligger i linje med kreatörers tankar. Metod: Induktiv ansats, kvalitativ metod i form av 16 konsumentintervjuer och 3 expertintervjuer. Den information vi har erhÄllt har legat till grund för vÄra senare delar. Teoretiska perspektiv: Corporate identity och visuell identitet, vidare har omrÄden som fÀrg, teckensnitt och symboler studerats. En empirisk studie om logotyper har ocksÄ legat till grund i vÄrt teoriavsnitt.

HFD:s Peru-domar : Fo?rha?llandet mellan skatteavtal och intern ra?tt

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Att arbeta med pedagogisk dokumentation i förskolan : En studie om pedagogers syn pÄ arbetet med pedagogisk dokumentation som utvÀrderingsverktyg i förskolan

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Kunskap eller fÀrdighet - en studie om lÀromedels kunskapssyn

Syftet med undersökningen Àr att se vilka kunskapssyner tvÄ aktuella lÀromedel förmedlar. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr tvÄ olika lÀromedel i svenska för grundskolans senare Är granskats och jÀmförts. Undersökningen visar att bÄda lÀromedlen bygger pÄ en funktionalistisk sprÄksyn, dÀr sprÄk och innehÄll i sin praktiska anvÀndning utgör en helhet. LÀromedlen skildrar ocksÄ en kunskapssyn som bygger pÄ att kunskap ska byggas utifrÄn elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever mÄste utgÄ frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och bÄda lÀromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhus

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

Passivhus i Örebro lĂ€n : Undersökning av marknaden för fastighetsĂ€gare

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken kunskap som fastighetsĂ€gare har om passivhus samt om det finns nĂ„gon marknad för detta koncept i Örebro lĂ€n.Miljö- och klimatproblemen i vĂ€rlden blir allt större och ett resultat av detta Ă€r den stĂ€ndigt cirkulerande debatten om passivhus.  LĂ„genergihus Ă€r en nödvĂ€ndig lösning för att energianvĂ€ndningen ska kunna minskas, dĂ„ bostadssektorn stĂ„r för cirka 40 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning. Passivhus Ă€r en utveckling av lĂ„genergihuset som byggs utan konventionellt uppvĂ€rmningssystem och har en lĂ„g energianvĂ€ndning. Asplunds Bygg i Örebro bygger nu vĂ„ren 2009 de första passivhusen i Örebro.Examensarbetet inleddes med att fastighetsĂ€gare kontaktades och intervjuer bokades. De muntliga intervjuerna genomfördes under en fyra veckors period pĂ„ respektive fastighetsĂ€gares kontor. En egen fördjupning i Ă€mnet gjordes parallellt med intervjuerna genom att studera passivhus i bl.a.

Konstmuseum och torg i Uppsala

Uppsalas nya konstmuseum har fÄtt sina proportioner frÄn det som redan innan fanns pÄ platsen. Godsmagasinet, en lÄg avlÄng tegelbyggnad frÄn 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet strÀcker ut sig lÀngs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg pÄ vad som tidigare var en parkeringsplats. I bÄda Àndarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som Àr upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, tvÄ butiker och en jazzklubb.

Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda patient med psykisk störning : En kvalitativ studie

Psykiska störningar Àr tillstÄnd som kan drabba alla oss mÀnniskor. Krav om kompetens pÄ hÀlso- och sjukvÄrden har stÀllts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhÀndertagande. Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda patienter med psykiska störningar. Metoden Àr av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehÄllsanalysen med manifest utgÄngspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier sÄsom följer, ?svÄra möten skapar rÀdsla och frustration och försvÄrar interaktion?, ?svÄrt bedöma tillstÄnd och lÀmpliga ÄtgÀrder? och ?vÄrd byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

InternprissÀttning "Betydelsen av situation och syfte"

NÀr ett företag inför decentralisering medför det att det uppstÄr mer eller mindre sjÀlvstÀndiga enheter, som ofta handlar internt med varandra. Genom decentralisering vill företagen korta ner tiden för beslutsprocesser och ge ett större ekonomiskt ansvar för varje enhet, man vill med detta nÄ en effektivisering inom företaget. Problem som kan uppstÄ vid decentralisering Àr att samordning och kontroll av enheter försvÄras. Dessa problem försöker företag lösa genom att införa ett internprissystem. Internprissystemet byggs pÄ företagets specifika situation och dess syfte med internprissÀttningen.

N?r sj?lvbest?mmandet ?sidos?tts : En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser av psykiatrisk tv?ngsv?rd

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Att leva en annan verklighet Patienters upplevelse av att leva i en annan verklighet. Hur kan sjuksköterskan lindra lidandet genom omvÄrdnad

NÀr mÀnniskan förlorar den av kulturen förnuftiga grund som anses normal, byggs ett nytt sammanhang upp. Fantasierna har besegrat förnuftet och skapat ett sammanhang för mÀnniskan som gör det omöjligt för omgivningen att förstÄ. Det nya sammanhanget har blivit en annan verklighet, utformad av mÀnniskan inre vÀrld, vilket leder till oförstÄelse och en osÀker identitet som behöver mötas med förstÄelse och kunskap om mÀnniskans psykologiska vÀrld. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa patientens upplevelse av att leva i en annan verklighet och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet genom omvÄrdnad. Fördjupningsarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Kompetensutveckling hos revisorer fram till auktorisation

UngefÀr 50% av de revisorer som avlÀgger revisors- och högre revisorsexamen blir godkÀnda, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer frÄn högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. DÀrigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som pÄverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nÀmligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt Àven faktorer som en individ besitter nÀmligen kön, etnicitet och Älder. Storleken pÄ revisionsbyrÄer finns ocksÄ med som en faktor som kan pÄverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestÄ av kunskaper, fÀrdigheter, förmÄgor och nÀtverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur mÄnga som blir godkÀnda pÄ revisors- och högre revisorsexamen av RevisorsnÀmnden.I analysen jÀmfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyrÄerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stÀmma överens med hur revisionsbyrÄerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebÀr att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet pÄverkar revisorers kompetens pÄ olika sÀtt..

Interkulturell kompetens i socialt arbete : svenska socialarbetares uppfattningar av interkulturell kompetens och utmaningar

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->