Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer Byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer Byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer Byggprogrammet..

Om man skall bevara rundgången på Byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bättre till elevens bästa eller om det är bra som det är?.

En studie om motivation bland lärare och elever på Byggprogrammet..

Vårt syfte med detta arbete var att lära mer om infärgning som undervisningsmetod och hur detta på verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infärgning mellan matematik och byggämnet i två klasser på Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet påverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundläggande för motivation och undersökte detta med två stycken standardiserade enkäter. På grund av faktorer som inte ligger inom vår kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som både lärare och näringsliv förväntar sig av en elev som går ut från Byggprogrammet ska besitta, är främst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande är ofta förekommande svar från informanterna. Vi har även undersökt betygens betydelse vid en anställning inom byggbranschen där de visar sig ha en väldigt liten betydelse. Det verkar råda en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv på många punkter som skiljer sig från styrdokumentens direktiv..

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn på sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever på Byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat påverkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat är det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter läroplanens intentioner och krav. För att få svar på mina frågor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en frågeenkät bland 74 elever, som går det avslutande året på Byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bäst för karaktärsämnesperioderna.

I det här examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från Byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser..

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömålen kan vara ett sätt att göra hållbar ut­veckling synlig för elever på Byggprogrammet. Det har också varit att ta reda på vilka mervärden som kan skapas genom att hållbar utveckling synliggörs genom att miljömål integreras i under­visningen. Delmålen är verklighetsnära och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förändring.Resultatet visar att yrkeslärare, elever och platschefer på byggföretag inte hade kännedom om miljömålen. Svenska miljömål behöver integreras i karaktärsämnena på Byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krävs för att vi ska kunna nå hållbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, så att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förändring. Nästan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervärden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användandet av modeller kan påverka elevernas resultat i ritningsläsning. I undersökningen deltar 28 elever som går på Byggprogrammet. Eleverna har gjort ett test med tre vyer som är avbildade från två håll. Elevernas uppgift var att avbilda från ett tredje håll. Testet genomfördes vid två tillfällen, med tre veckors mellanrum.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på Byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom Byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ?Skola för hållbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på Byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har Byggprogrammet kan ha andra upplägg. Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns lärandefrämjande faktorer som projektet SamBo har medfört för både elever och lärare i det ämnesövergripande samarbetet i ett arbetslag på Byggprogrammet. Lärares uppfattning om samarbetet där delar av undervisningen sker ämnesövergripande i projektform på en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lärarna kan utveckla och förbättra sin verksamhet genom att samarbeta ämnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgångspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av ämnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssättet. Syftet är också att visa att lärarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter när de samarbetar i SamBo.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin läsförståelse och läslust genom högläsning, loggböcker samt boksamtal. Genomförandet gjordes på gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har högläsning med efterföljande boksamtal och loggboksanteckningar fallit väl ut..

Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador. Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på Byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare.

Med utgångspunkt från Byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmålare lyfter denna studie fram vilka förväntningar som finns mellan yrkeslärare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förväntade förkunskaper har de olika parterna på eleverna samt vilken utvecklingsprogression förväntar parterna under APU-placeringen?Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har på eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslärarna respektive företagarna är viktiga? Vilken kunskapsprogression förväntar de sig under APU-placeringen..