Sökresultat:
119 Uppsatser om Byggnation - Sida 3 av 8
Uppvärmning av Björkö Friskola : Ett uppdrag för Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster
Detta arbete gick i huvuddrag ut på att undersöka uppvärmningsproblematiken på Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning på det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick även att finna lösningar på problem som anläggningen dragits med sedan Byggnation. Efter avgasmätning på fjärrvärmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket låg effekt och hade dålig förbränning. En optimering av förbränningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhåll och mindre miljöpåverkan.
Anpassning av befintlig bebyggelse samt områden i planeringsstadiet med hänsyn till höjda vattennivåer : metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.
Kartering och karaktärisering av bergmassor i Huddinge kommun : Utfört med RMRbas- och Qbas-systemet
Bergkaraktäriseringssystem såsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) används ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktär och kvalitet. Informationen underlättar planeringen och det fortsatta arbetet genom att påvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De två vanligaste systemen för att karaktärisera berg är RMR och Q, vilka båda med hjälp av fältbedömningar och beräkning betygsätter den aktuella bergmassan. RMR och Q har här använts för att karaktärisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en planerad Byggnation. Resultaten av karaktäriseringen med de båda systemen skiljer sig åt på vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvägagångssätt.
Att bygga ett socialt hållbart samhälle på ett ekonomiskt och hållbart sätt : Vad använder sig byggherrar i Malmö stad, Göteborgs stad, Skanska och föreningen Byggemenskap av för att skapa social hållbarhet
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidByggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nyByggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..
Hållbart byggande i urbaniseringens tecken ? En studie av det framtida underjordiska byggandet i Sverige
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidByggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nyByggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..
Projektorganisering : En fallstudie av Östers IF?s nya fotbollsarena
Background - The trend of new soccer stadiums took off in England and the three key factors of this trend where security, economic value and growth. In the early 2000s the trend came to Sweden and Växjö. The soccer stadium, Värendsvallen were old and needed modernization.Purpose - The overall purpose of this study is to understand how Östers IF as a nonprofit organization has organized themselves when planning a large and complex project as the construction of a new soccer stadium. It also aims to portray how Östers IF has moved from concept to reality with the new soccer stadium.Method - The case study of the project organization in Östers IF where made ??using semi-structured interviews and participant observations.
Anpassning av befintlig bebyggelse samt områden i planeringsstadiet med hänsyn till höjda vattennivåer - metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg.
I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det
varmare
klimatet medför bland annat att havs- och landisar
smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det
förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna
inträffa allt oftare framförallt i kustområden.
Fastighetsobligationer ? Prissättningen av säkerställda kontra icke-säkerställda obligationer på en växande
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidByggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nyByggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..
Vandenbergh 9: Kontorskomplex till moderna bostäder
Stockholm är en växande stad och för att bemöta det behov av bostäder som expansionen medför, krävs att befintliga fastigheter utvecklas och får nya, bättre anpassade ändamål. Det är framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som är belägna i attraktiva områden med pågående stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex från tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invändiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag ställs för Byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att främja hållbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts på modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhålla ett nytt syfte..
Selektivbedömning för en 690V fördelning på SCA Edet Bruk
Examensarbetet visar en selektivbedömning för lågspänningställverk T15 på SCA Edet bruk. Ställverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator på 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lågspänningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt ställverk. Olika typer av selektivitet är kortfattat presenterat i rapporten. Vid beräkning och dokumentering med hjälp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.
En jämförande studie mellan platsgjuten betongvägg och skalvägg : Kostnad och tid för respektive byggmetod
Examensarbetet utgör en jämförelse mellan två byggmetoder: platsgjutna betongväggar och skalväggar. Studien har gjorts för SEFA Betongentreprenad AB med avsikt att redogöra den mest lönsamma byggmetoden.De centrala aspekter som belyses i detta examensarbete är kostnader, tider och arbetsmiljö.Resultatet visar att Byggnation med skalväggar leder till ökade materialkostnader i projektet, vilket också leder till en högre självkostnad för betongentreprenören. Byggtiden blir däremot kortare och det gynnar totalentreprenören vars arbetsplatsomkostnader och arbetsledningskostnader. Utöver detta ger skalväggar en bättre arbetsmiljö i jämförelse med platsgjutna väggar eftersom mindre arbetsmoment krävs på arbetsplatsen vilket också leder till minskning av antalet olyckor.Tider och kostnader baseras på enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 samt prisförfrågningar. Därefter har vi gjort en noggrann kalkylering med hjälp av olika datorprogram så som Bluebem, Wikells och Excel för att kunna sammanställa den totala byggtiden och självkostnaden.
Vindkraftverks effekter på turism i fjällmiljö : Fokus på vindkraftparken på Glötesvålen
SammanfattningUnder sommaren 2014 kommer de första vindkraftverken på Glötesvålen att sättas upp och en park bestående av 30 vindkraftverk beräknas vara klar senare under hösten samma år. Denna park kommer ligga i ett område med en stor besöksnäring som är beroende av att turister finner området som ett attraktivt besöksmål. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka effekter turismnäringen ser av denna Byggnation, hur turisterna kan tänkas reagera på denna samt om det finns skillnader mellan näring och besökare i denna fråga. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med turistnäringen i området samt en kvantitativ enkätundersökning bland besökare. Studier som behandlar en likartad problematik används som referenser och källor i jämförelse med de egna resultaten.Delar av turistnärigen i området är oroliga över att en vindkraftpark kommer att leda till ett minskat besöksantal i området på grund av att området inte längre kommer uppfattas som lika genuint och opåverkat.
Uppföljning av träbyggnadsprojekt inom Växjö kommun
Ett sekellångt förbud mot att bygga hus med trästomme högre än två våningar har gjort att värdefulla kunskaper om träbyggandet gått förlorat samtidigt som andra material istället etablerat sig på marknaden.För utvecklingen av flervåningshus i trä har Växjö blivit en förebild för andra städer i Sverige och resten av världen. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi står idag samt tillvarata erfarenheter från fyra representativa projekt.Målet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som påverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervåningshus i trä. Dessutom har det undersökts i vilken grad och på vilket sätt erfarenheter från tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som är viktiga att ta ställning till vid en Byggnation av flervåningshus med en träbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur väderskydd bör användas samt hur sättningar påverkar en träbyggnad. Utvecklingen är starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs.
Störningar vid om- och nybyggnad av sjukhus : Reducering av upplevda störningar vid ombyggnader av Södertälje sjukhus
Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid Byggnation av sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp sjukhusen, Södertälje sjukhus är det första att moderniseras [2].Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar.
KL-trä och limträ : hur råvarans kvalité tas tillvara i den färdiga produkten
Detta är en studie som behandlar hur väl kvalitén i trädet tas tillvara för sortimenten limträ och KL-trä. Limträ består av ett antal lameller som limmas samman med fibrerna i längdriktningen medan KL-trä är en krysslimmad skiva som består av en mängd sammansatta lameller. Trä är ett heterogent material som har skilda egenskaper beroende på var och hur det växt. Genom att sätta samman heterogena trälameller vill man skapa en homogenare produkt. Eftersom att produkterna används inom olika områden kan man tänka sig att det går att optimera användandet av råvaran till respektive produkt.