AbstraktDen palliativa vÄrden har utvecklats under de senaste Ären och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vÄrdform vilket innebÀr en aktiv helhetsvÄrd av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier vÀxte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vÄrden, copingstrategier och sjuksköterskans roll.

SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet Àr nÄgot som diskuterats flitigt de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ förbÀttrade arbetssÀtt för en effektiv resursanvÀndning för vissa kommunala verksamheter. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad pÄ intervjuer för att fÄ reda pÄ hur olika kommuner resonerar kring frÄgan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krÀvs dels en respekt för att budgetar inte fÄr överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjÀnstemÀn och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omstÀndigheter som exempelvis ett bra geografiskt lÀge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och dÀrigenom höja skatteunderlaget och dÀrigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sÀnker kostnaderna per brukare.

Det finns idag inget enkelt sÀtt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa pÄ flera stÀllen. Detta Àr ett problem dÄ man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera kÀllor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data pÄ flera stÀllen.Problemet i frÄga blir att koppla ihop datorer över Internet. DÄ datorer kan flyttas runt mellan olika nÀtverk och dÀrför ha olika IP-adresser krÀvs en lösning som hÄller reda pÄ detta. En anvÀndbar lösning ska inte krÀva att anvÀndarna ska veta om denna information. Eftersom projektet Àr över Internet sÄ krÀvs det att det Àr vÀldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra dÄ den enda interaktionen mellan modulerna Àr nÀtverkskommunikationen.

Det finns idag inget enkelt sÀtt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa pÄ flera stÀllen. Detta Àr ett problem dÄ man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera kÀllor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data pÄ flera stÀllen.Problemet i frÄga blir att koppla ihop datorer över Internet. DÄ datorer kan flyttas runt mellan olika nÀtverk och dÀrför ha olika IP-adresser krÀvs en lösning som hÄller reda pÄ detta. En anvÀndbar lösning ska inte krÀva att anvÀndarna ska veta om denna information. Eftersom projektet Àr över Internet sÄ krÀvs det att det Àr vÀldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra dÄ den enda interaktionen mellan modulerna Àr nÀtverkskommunikationen.

Det finns idag inget enkelt sÀtt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa pÄ flera stÀllen. Detta Àr ett problem dÄ man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera kÀllor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data pÄ flera stÀllen.Problemet i frÄga blir att koppla ihop datorer över Internet. DÄ datorer kan flyttas runt mellan olika nÀtverk och dÀrför ha olika IP-adresser krÀvs en lösning som hÄller reda pÄ detta. En anvÀndbar lösning ska inte krÀva att anvÀndarna ska veta om denna information. Eftersom projektet Àr över Internet sÄ krÀvs det att det Àr vÀldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra dÄ den enda interaktionen mellan modulerna Àr nÀtverkskommunikationen.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur personer som vÄrdar en Àldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan kÀnna meningsfullhet trots den pÄfrestande livssituation de befinner sig i.Mina frÄgestÀllningar var: hur upplever anhörigvÄrdarna sin livssituation och i vilken utstrÀckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvÄrdarna pÄ de resurser som stÄr till deras förfogande och hur pÄverkar det deras kÀnsla av att kunna möta och hantera hÀndelser i sina liv samt hur och i vilken utstrÀckning upplever anhörigvÄrdarna livet som förutsÀgbart och förstÄeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten anvÀndes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?kÀnslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vÄrdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara frÀmst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som pÄverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn pÄ livet, deras starka och tÀta nÀtverk, deras möjligheter att komma ifrÄn för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vÄrdar kan uppskatta och njuta av den vÄrd och omsorg de ger till dem..

Syftet med studien har varit att, analysera hur handlĂ€ggare resonerar omkring varför mĂ€nniskor med utlĂ€ndsk bakgrund Ă€r i behov av lĂ„ngvarigt försörjningsstöd. Jag har intresserat mig för viktiga komponenter mellan handlĂ€ggare och klient relationer.Jag kommer Ă€ven att redogöra för vad jag anser vara viktiga faktorer till att klienterna behöver stöd, baserad pĂ„ analys av material.Som metod har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att ta del av informanternas berĂ€ttelser. Det empiriska materialet analyseras med hjĂ€lp av systemteori och begreppet: relation.Jag anvĂ€nder mig Ă€ven av litteraturstudier. Min studie Ă€r baserad pĂ„ ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt. Är inte sĂ„ kritisk mot socialarbetarens arbetsuppgifter, eftersom maktförhĂ„llande inom organisationen och politiska strömningar i samhĂ€llet sĂ€tter grĂ€nser för den enskilde handlĂ€ggaren.Studiens huvudresultat har visat hur stor betydelse klienternas relation till socialsekreterare har.

This report describes the construction of a climate-cabinet for testing of HV-cards (High Voltage) produced at VG Scienta. The main part of the report describes all the different components of the cabinet. The most important parts are a PID regulator from Eurotherm model 2408, a solid state contactor (SSC), a thermocouple, a finned resistor from DBK and different fans. The report even includes the connection between components by cable wiring, isolation, grounding, fuses and shaping of metal goods.As the cabinet also communicates with a computer, the report includes the solution of the data communication using the software iTools from Eurotherm. The communication part includes information about a converter that converts EIA422 to USB.The cabinet was produced at a company, called VG Scienta, in Uppsala during the spring 2010.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod fÄ förstÄelse för hur det Àr möjligt för f.d. kriminella att gÄ frÄn ett slutet system, prÀglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. UtifrÄn tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i SamhÀllet) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem mÀn, hÀmtade vi vÄrt material för att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lÀtt hamnar i ett utanförskap och Àr stigmatiserad vilket försvÄrat för vÄra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

Tidigare forskning visar att fibromyalgi Àr en sjukdom vars natur och trovÀrdighet har ifrÄgasatts av vÄrdpersonal. MÄnga patienter upplever denna misstro och oförstÄelse frÄn vÄrdpersonalen. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur patienter med fibromyalgi upplever bemötandet av vÄrdpersonalen. FrÄgestÀllning: KÀnner sig patienterna betrodda i sin sjukdom av vÄrdpersonalen? Metod: Litteraturstudien bestÄr av nio kvalitativa artiklar som Àr analyserade enligt Graneheim och Lundman.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Byggandet idag gÄr allt mer Ät det industriella hÄllet. MÄnga företag har övergÄtt frÄn platsbyggnation till att anvÀnda sig av mer eller mindre förtillverkade element i sin produktion. Viktiga begrepp inom prefabricering Àr slutna respektive öppna system och ytrespektivevolymelement. I Falun finns företaget Panorera AB som med företagsegna (slutet system) prefabricerade komponenter bygger en- och flerbostadshus. De har Àven utvecklat ett fÀrdigt koncept med standardiserade ytelement som bildar moduler.

I dagens samhÀlle Àr narkotikamissbruk ett omdiskuterat Àmne, likasÄ LARO-programmet. Den första lÀkemedelsassisterade underhÄllsbehandlingen för opiatmissbrukare kom till Sverige Är 1966 och bestod dÄ av drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser. Syftet med denna studie Àr att undersöka enskilda individers upplevelser av LARO-programmet samt vilken inverkan LARO-programmet har i deras liv. Denna studie har baserats pÄ fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra individer som deltar i LARO-programmet i tvÄ olika kommuner. Studien baserar sig pÄ individernas egna upplevelser, studien kommer inte att ta hÀnsyn till personalens Äsikter eller vilken kommun intervjupersonerna kommer ifrÄn. I studien framkom det att LARO-programmet, i det stora hela har hjÀlpt intervjupersonerna. Trots att de ansett att LARO-programmet har hjÀlpt, anser de att en stor del av programmet Àr medicinen och de anser att det finns brister i programmet.

SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.