Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare.

Population growth leads to an increased need for new buildings, both residential and commercial. The regulations of structural design also changes with time. From a sustainable community perspective it may be profitable if existing buildings, that no longer performs their original function, are reconditioned. Knowledge and understanding of the surroundings of the residence must be available. Regulations regarding accessibility to all has increased.

I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

Denna rapport bygger på en litteraturstudie och avser att ge en bred beskrivning av en teknik kallad LTES (Latent Thermal Energy Storage). Rapporten förklarar teorin bakom tekniken, behandlar de komponenter som krävs för att praktiskt kunna använda den, tittar på kostnader som är förknippade med den och visar på tillämpningar som finns idag och är förväntade inför framtiden. Vid LTES genomgår ett PCM (Phase Change Material) en fasändring vid en viss temperatur. Vid fasändringen lagras (eller avges) termisk energi i (från) PCM:et. Denna fasändringsprocess kan sedan användas praktiskt i olika produkter och system för att ge värme och/eller kyla efter behov.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey wasperformed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kVsubstation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performedin Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of theinduction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps tothe plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients eachtime the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by thecoupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of thebearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en växtvägg och hur man med hjälp av växterna kan uppnå olika uttryck. Målet har varit att förstå hur växter beter sig i en växtvägg och hur de kan kombineras. Vilka växtstrategier som är lämpliga för växtmaterial på en växtvägg samt hur olika växter kan kombineras för att uppnå önskat visuellt uttryck är frågeställningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av växtväggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har också genomförts. Erfarenheterna från detta har använts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som används för att konstruera en växtvägg är med ett filtmaterial i syntet som häftas fast på en plywoodskiva med kanalplast bakom, man använder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Ett hållbart byggande har de senaste åren blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav på byggnadens energianvändning vilket bl a förutsätter en god lufttäthet. De hårdare ekonomiska kraven har även lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning är att kunna kombinera en lufttät byggnad med en hög prefabriceringsgrad.

Ett hållbart byggande har de senaste åren blivit allt viktigare sett ur ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det har bland annat resulterat i högre krav på byggnadens energianvändning vilket bl a förutsätter en god lufttäthet. De hårdare ekonomiska kraven har även lett till en ökad produktivitet vilket har resulterat i byggande med högre prefabriceringsgrad. En hög prefabriceringsgrad kan förkorta byggtiden och effektivisera byggandet. En utmaning är att kunna kombinera en lufttät byggnad med en hög prefabriceringsgrad.

Fjärrvärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus i Sverige, med en täckningsgrad uppemot 90 %. Länge har fjärrvärme varit det billigaste uppvärmningsalternativet för fastigheter i tätorter, men har på senare tid fått konkurrens av bland annat billiga och effektiva värmepumpar. För att behålla sina fjärrvärmekunder ställs det krav på leverantören att jobba mer kundorienterat genom att bland annat analysera kunders värmeanvändning samt värmebehov. Ett sätt att göra detta är att få fram kundens specifika värmeanvändning uttryck i kWh/m2.Rapporten presenterar en metod för att få fram den specifika värmeanvändningen för flerbostadshus bland Öresundskrafts fjärrvärmekunder i Helsingborg och Ängelholm. Metoden utgår ifrån Metrias fastighetsregister för sammanställning av ytorna för Öresundskrafts fjärrvärmekunder.

En utmaning under produktionen är uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjälklag. Om uttorkningen försenas kan golvbeläggningar inte appliceras i rätt tid, men att arbetet forceras är inte ett alternativ, då risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan är att torkklimatet i byggnaden är gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mäta klimatet, där dataloggar på olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmätningar i betong är tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.

Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad.