Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika Byggnader vid Wieselgrensplatsen på Hisingen i Göteborg. Detta är på grund av att sjukhuset växt sig större och att det idag inte får plats i en Byggnad. I huvudByggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vårdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-näsa-hals, och hörcentral. Ögonkliniken ligger separat i en Byggnad nära huvudByggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus är idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005.

Min Byggnad handlar om att ge och att ta och hur olika delar av Byggnaden kan motsvara varandra. Tillägget till nationalmuseum kan ses som privat och slutet, inga direkta publika funktioner finns. Eftersom man tar en del av en publik park i anspråk måste denna yta ges tillbaka på något sätt. Denna publika yta som skapas genom att den nedersta våningen grävs ner i marken samtidigt som övriga våningar lyfts upp. Detta skapar en yta som kan användas för exempelvis konstutställningar, ljusinstallationer eller bara användas som en artificiell förlängning av parken.

Bakgrunden till examensarbetet, utveckling av kvalitets- och miljösäkring av byggprojekt hos fortifikationsverket, är att detta område behöver genomlysas och förbättras. Man upplever osäkerhet i kravformuleringen inför projektering och samtidigt undrar man över bedömningsgrunderna när man utvärderar anbuden från byggentreprenörerna. Studien fokuserar på ett specifikt projekt truppserviceförråd I 19 i Boden, och vilka kvalitets och miljökrav som ställdes och vilket slutresultat blev i färdig Byggnad. Mycket av arbetet har utförts som dokumentstudier. Dessutom har kriterierna vid anbudsvärdering studerats under arbetets gång.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen Byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en Byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs Byggnader. Han utbildades på KTH och examinerades år 1952. Den utbildning som bedrevs på KTH vid den tiden var präglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utpräglad ordning tog sig uttryck i Byggnader som kan härledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han använt sig av kvadraten och kuben som utgångspunkt för rumsmodulens utformning.

Examensarbetet ?Laser measurements in building? utfordes under projektnamnet Laserscanner vid elektronikkonsultfirman Syntronic i Gavle av en student vid Linkopings Universitet. Projektet gar ut pa att utveckla och bygga en prototyp for beroringsfri avstandsmatning med laser. Prototypen skall sedan anvandas for utvardering av prestanda och identifiera problemomraden med denna typ av konstruktion. Prototypen innehaller ett delsystem for overforing av matdata till PC for efterbehandling.

Detta projekt är en omByggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar ytterväggarna och den bärande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan ändra om planlösningen och dra ett stråk genom Byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker använda historiska referenser på ett sätt som gör att tillByggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glänta, i Tyresö.  När omByggnaden väl är klar, kommer skillnaden vara näst intill omärkbar utifrån, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omväg och gå genom den skapade gränden. En stor del av det här projektet var vilket förhållningsätt jag skulle ha till historiska referenser. Utgångspunkten var att använda dem flitigt, något jag inte var så bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville använda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller använda element utan koppling till helheten i en annars modern Byggnad.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i de dramatiska händelserna i USA den 11 september 2001.Det amerikanska samhället och hela den västerländska världen togs på sängen av en terrorattack vars resultat och konsekvenser sällan har skådats. Den genomfördes på ett sätt som det ameri-kanska luftförsvaret inte var förberett på att möta. De västerländska försvarsmakterna är upp-byggda för att möta konventionella hot. Så är även det svenska luftförsvaret som baserar sin upp-Byggnad på en hotbild från det kalla kriget. Med asymmetri som teoretiskt ramverk beskriver denna uppsats de nya hotbilder som storskalig terrorism utgör.

Syftet med arbetet var att dimensionera en stomme i limträ till en redan befintlig Byggnad för att sedan jämföra den med den stomme som Byggnaden i nuläget har. Dimensioneringen gjordes till stor del i datorprogram men i vissa situationer krävdes handberäkningar. Det som dimensionerats var bärande balkar, pelare och åsar, samt två stycken anslutningsdetaljer. En 3D-modell gjordes av limträstommen samt stomplansritning, sektionsritningar och detaljritningar. Alla innermått gick att behålla så som de är i den befintliga Byggnaden, vilket var en av de stora frågorna innan arbetet. Detta gör att Byggnaden skulle gå att använda i samma utsträckning som den i dagsläget gör. De problem som uppkom var att dimensionerna på en del balkar blev väldigt stora, då det är långa balkar som ska ta upp stora krafter, samt att det inte gick att behålla skärmtaket som det är i nuläget utan utvändiga pelare behövdes vilket inte är optimalt.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid Byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av Byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade Byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i Byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande Byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid Byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina Byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid Byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid Byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Detta examensarbete har utförts i samarbete Statens Fastighetsverk. I dagsläget pågår renoveringen av Nationalmuseum där Byggnaden skall återställas till sitt ursprung och ett nytt ventilationssystem skall tillgodose ett stabilt inneklimat för bevarandet av museiföremålen. Examensarbetet undersöker hur de krav som ställs på ventilationssystemet kan kombineras med de begränsningar som Byggnadens kulturminnesmärkning medför genom att besvara frågan ?Hur kombinerar man dagens behov av installationer med en kulturhistorisk Byggnad utan att påverka det kulturhistoriska värdet?? För att exemplifiera denna problematik presenterar vi ett principiellt lösningsförslag för installationssamordningen till en utvald del av Byggnaden.Ventilationsförsörjningen till utställningssalarna på Plan 4 utgör ett av de svåraste samordningsområdena i Byggnaden. Det valda utrymmet för lösningsförslaget är bjälklaget på Plan 6 som skall försörja en av dessa salar.

Lagen säger att man inte får uppföra Byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs Byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra Byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen Byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en Byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna Byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara Byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina Byggnader.MiljöByggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga Byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara Byggnader. MiljöByggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Kandidatarbetet syftar till att rita en tillByggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Museets nuvarande lokaler ska inom en snar framtid omorganiseras, de verksamheter (konservering, forskning, adminstration etc) som idag är förlagda till huvudByggnaden ska placeras i en tillByggnad. Den nuvarande tillByggnaden (annexet) ska rivas. TillByggnaden i detta kandidatprojekt, är placerad på Nationalmuseums baksida. En mindre huskropp i fyra våningar agerar huvudsakligt fasadmotiv och innehåller lastintag och entré på gatuplan, studiesal och referensbibliotek på plan 2 och kontor på plan 3 och 4.