Projektet är ett varv på Beckholmen. Funktionen har under arbetets gång varit i fokus, att förstå programmet och verksamheten och att utifrån det skapa en fungerande Byggnad. Tomten på Beckholmen var begränsad till den del av ön som ligger väster om Gustav Vs docka och för de krav som ställdes på Byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet kräver stora volymer, inte minst skrovhallen som mäter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna båtskala, har varit svår att förstå men också skapat möjligheter till annorlunda komponenter i Byggnaden så som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstäderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns därför från många delar utav staden.

I detta arbete har kraven för miljöcertifieringarna BREEAM och MiljöByggnad granskats och sammanställts med lösningsförslag i syfte att användas underprojekteringsfasen vid framtagning av byggprojekt på Sesam Arkitektkontor AB. Det är framförallt de energibesparande åtgärderna som framarbetats då dessa varit extra efterfrågade från beställaren av projektet. Båda certifieringssystemen är väldigt omfattande, med en tydlig målsättning inom energi, miljö och inomhusklimat. Beskrivningarna av systemen innehåller tabeller som tydliggör kraven för att uppnå en viss certifieringsnivå. Inledande i rapporten, beskrivs övergripande de olika certifieringssystemen med tillhörande tabeller där krav för respektive system finns specificerat. Fullständig certifiering enligt systemen kan endast uppnås på färdig Byggnad. Det arbete som presenteras i rapporten är framtagna till användning i projektering av Byggnader.En plan för att nå de energimål som ställs, presenteras i den manual som utgör produkten av arbetet.

Syftet med arbetet har varit att genom undersökning av denna klassicistiskt inspirerade tidsperiod välja ut lämpliga växter för att ta fram förslag för hur man skulle kunna skapa en miljö med historisk karaktär kring Gula magasinet i Nävekvarn. I denna process har jag studerat litteratur om sådana växter och annat material som skulle kunna användas för att sätta en stilriktig karaktär på miljön. Jag har även gjort en undersökning kring bruksorten Nävekvarn och om Gula magasinet och kortfattat sammanställt detta. I min undersökning har jag besökt Nävekvarn och Sörmlands museum för att hitta den lokala information som finns om platsen. Jag har även tagit bilder på platsen och samtalat med boende och verksamma i Nävekvarn för att få veta vad de har för syn på magasinet, hur det har och kommer att användas i framtiden.

Titel: Energieffektivisering och dess påverkan på inomhusmiljön ? en fallstudie av en kontorsByggnad. Syfte: Syftet är att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsByggnad samt att ta reda på hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En Byggnad, benämnd LU1, på Umeå universitet har i samband med en renovering genomgått en rad energieffektiviserande åtgärder. Ett nytt närvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras ända ned på rumsnivå har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men även en rad andra övriga åtgärder har vidtagits.

Vindkraften byggs ut i rask takt i Sverige och även uppe i norra delarna, där Skellefteå Kraft är ett av de företag som bygger mycket. Ett av de områden som byggs av Skellefteå Kraft är i Blaiken, ett område strax utanför Arjeplog. Vid kallt klimat som det är i Blaiken stora delar av året finns det risk att det bildas is på vindkraftverken samt på rotorbladen till vindkraftverken. När vindkraftverken dessutom är igång finns det risk för att is slungas iväg och detta kan ske med stor kraft och kan skicka is- och snöklumparna lång väg. I detta arbete behandlas problemet med is och snö som rasar ner och riskerar skador på personal som befinner sig intill vindkraftverken för att ta sig in i dem och arbeta.

Färjestadstravet behöver utöka antalet boxplatser för gästande hästar med 30 stycken. Bör detta göras genom att bygga nya gästboxar? Eller bör nya boxar för permanentuppstallning byggas, och då bygga om några befintliga stall till gäststallar? Hur kan stallet utformas? Var på stallbacken bör stallet byggas? För att besvara dessa frågor har jag tittat på vilka praktiska lösningar de olika typerna av stallar behöver, samt gjort vissa ekonomiska överslagsberäkningar. Thomas Söderberg som är anläggningschef på Färjestadstravet frågade tränarna om de var intresserade av att hyra ett nybyggt stall. De flesta var positiva till detta men ingen var villig att betala högre boxhyra än de gör idag.

Miljöcertifieringssystemet för Byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första Byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av Byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för Byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en Byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för Byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från Byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

År 1987 trädde en ny Byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och Byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en Byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad.

Utvecklingen av passivhus har fått alltmer uppmärksamhet relaterat till dagens stora energianvändning som till 40 % går till upprätthållandet av våra bostäder. Utöver en Byggnad som håller nere energikostnaderna riktas fokus mot att finna material som på lång sikt är miljömässigt hållbara. Trä har alltid varit ett material som benämnts som ?det naturliga byggmaterialet? och är vanligt i dagens passivhus. Men att uppföra en träkonstruktion som håller för de internationella krav för passivhus är omfattande och kostsamt, därför är det intressant att studera alternativa lösningar som kan uppfylla dessa krav.Detta examensarbete jämför en, av Sweco, konstruerad yttervägg med en teoretisk av Webers Leca ISO-block Rex relaterat till Byggnadsfysikaliska egenskaper så som värme, täthet, fukt, emissioner och miljöpåverkan.

Examensarbetet är gjort för NCC Construction AB i Karlstad, all indata är baserad på NCCs tidigare projekt i Värmland. De flesta byggentreprenörer hyr sina etableringsbodar med vetskapen om att det kostar mer än att investera i bodar, men utan studier på att det är lönsammare att köpa bodarna. Studien är gjord på Cramos energieffektiva bodar. Energiförbrukningen för produktion av en Byggnad uppgår till 15 % av Byggnadens livscykel, vilket leder till stora kostnader. En stor del av energin i produktionsskedet går till etableringsbodarna, undersökningar har gjorts på bodar för att få fram en energieffektiv bod och därmed har utgifterna på etableringarna minskat. Det finns ytterligare ett sätt att spara pengar på gällande etableringen och det är att äga sina etableringsbodar.

Lufttätheten hos en Byggnad påverkar dess energiprestanda, luftkvalitet inomhus, ljudisolering och riskerna för fuktskador. Lufttäthet definieras i Sverige oftast utifrån klimatskalet, i enlighet med tidigare Byggnadsregler och den svenska definitionen för passivhus. Däremot finns det idag inga specificerade myndighetskrav på lufttäthet i Sverige. I examensarbetet undersöks lägenheterna i ett flerbostadshus i Malmö. Förutom lufttäthetsprovningar enligt SS-EN 13829 gjordes en mottrycksmätning för att bestämma läckaget mellan två lägenheter.

Syftet med detta examensarbete är att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns även ett behov att förändra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbättra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pågående produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska också fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra några större förändringar. En ungefärlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.

I alla byggprojekt som behandlas är arkitekter och brandkonsulter två viktiga aktörer. Arkitekternas huvudsyfte är att ge människor ett gestaltningsmässigt intryck av en Byggnad, men även att ge den ett praktiskt och tryggt användande. Brand-konsulternas roll är bland annat att hjälpa arkitekterna med den del som innefattar brandsäkerhet. Idag är samarbetet mellan arkitekter och brandkonsulter inte optimalt men det finns enkla förändringar som skulle effektivisera arbetsmetodiken.Detta examensarbete har resulterat i en lathund gällande brandprojektering som riktar sig till arkitekter. Lathunden baseras på kapitlet om brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR), de omfattande handböckerna som används vid projektering samt statistik gällande de vanligaste problemen mellan aktörerna idag.

Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en Byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.