Sökresultat:
1550 Uppsatser om Byggnad pć annans mark - Sida 63 av 104
Bullerskydds integrering : en fallstudie i BorÄs
En av de största miljöstörningarna i Sverige Ă€r trafikbuller. Ăver 1,4 miljoner mĂ€nniskor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller Ă€r ett hĂ€lsoproblem, inte livshotande men pĂ„verkar bĂ„de hĂ€lsa och livskvalitĂ©. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvĂ„righeter och vid exponering under lĂ„ng tid, leda till problem med hjĂ€rt- och kĂ€rlsystem.Syftet med detta arbete Ă€r att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i sĂ„ fall kan anvĂ€ndas vid utformningen av en byggnad.Rapporten Ă€r utredande och utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lĂ€mpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?FrĂ„gestĂ€llningarna i denna rapport Ă€r besvarade med hjĂ€lp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehĂ„ller information angĂ„ende olika typer av bullerskydd.
Fredriksberg kommer aldrig att bli ett VĂ€rldsarv : en studie av vardagslandskapet
Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berÀttas en historia om vad som hÀnder med en bruksort och dess vardagslandskap nÀr ortens största nÀringsverksamhet lÀggs ner. I uppsatsen problematiseras frÄgor sÄ som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap Àr. Det diskuteras Àven vilken problematiken Àr kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingÄr i kategorin vardagslandskap.BerÀttelsen tar sin början i en bygd dÀr svedjebruk och stÄngjÀrnsproduktion Àr starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största nÀringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.
AnlÀggningsmodellering i AutoCAD Civil 3D
SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att ge en övergripande bild om vad BIM egentligen Àr och hur arbetsmetoden ska kunna pÄverka byggprocessen positivt. Rapporten fokuserar pÄ anlÀggningsbranschen och dÄ frÀmst frÄn en projektörs perspektiv. Ett projekteringsexempel visar Àven pÄ hur en anlÀggningsmodell kan skapas med hjÀlp av en programvara som stödjer arbetsflöden i BIM.BIM kan utlÀsas Building Information Model och avser dÄ den eller de modeller som utgör en digital objektbaserad representation av en byggnad eller en anlÀggning. BIM kan Àven utlÀsas Building Information Modeling och avser dÄ ett arbetssÀtt, d.v.s. processen att skapa och anvÀnda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anlÀggningsprocessen.Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda BIM, inte bara i husbyggnad utan Àven i anlÀggningsbranschen.
Skönlitteraturens placering i folkbibliotek och dess Ätervinningsmöjligheter i Online Public Access Catalogue: En fallstudie över tre folkbibliotek i VÀstsverige
The purpose of this Masters thesis is to study how three public libraries in the west of Sweden have arranged their fiction for adults on shelves and what the possibilities for fiction retrieval are in their Online Public Access Catalogues OPAC. The theoretical framework includes a practical part consisting of Jarmo Saartis ideas about shelf arrangement and a theoretical part consisting of Annelise Mark Pejtersens different dimensions. The methods used in the case study are three interviews with librarians, visits in the libraries and searching in the libraries OPACs. Furthermore, we have summarized relevant literature about this subject in a summary of research. The analysis shows that our three libraries have arranged their fiction in a traditional way according to Saartis ideas about shelf arrangement.
passivhus : en utveckling inom byggteknik
Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.
Tungmetallkoncentrationen i ytvatten och mark kring omrÄdet Knuthöjdsmossen
Knuthöjdsmossens naturreservat Ă€r belĂ€get i HĂ€llefors, Ărebro lĂ€n och Ă€r kĂ€nd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget PiteĂ„. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, jĂ€rnspĂ„r och slipspĂ„n. Mellan Ă„ren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i omrĂ„det, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att Ă„teruppta provtagningarna, dĂ€rtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpĂ„verkan avfallsupplaget PiteĂ„ har pĂ„ omrĂ„det Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer frĂ„n ytvattenproverna frĂ„n Ă„ren 1994-2009 analyserades samt sĂ„ insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner.
SpÄrbarhet : En underskattad dimension av informationssÀkerhet
MĂ„let med examensarbetet var att undersöka spĂ„rbarhet hos olikainforamtionssĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder Ă„t företaget Veriscan i Karlstad. Examensarbetet ger först enteoretisk genomgĂ„ng av olika sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder för att sedan försöka hitta gemensammanĂ€mnare till de sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna som innehĂ„ller spĂ„rbarhet.I en vĂ€rld full av teknik och information som flödar Ă€r det viktigt att ha kontroll över dedata som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orĂ€tta hĂ€nder kandet innebĂ€ra förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall Ă€ven deras kunder.Har en incident vĂ€l intrĂ€ffat mĂ„ste man ha sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som generera spĂ„rdata som göratt konsekvenserna av incidenten kan rĂ€ttas till och att den skyldigt Ă„talas om brott begĂ„tts.Uppsatsen handlar om att undersöka vilka sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som bidrar till spĂ„rbarheten.Kravet var att skapa en lista med sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder dĂ€r ett poĂ€ngsystem visade spĂ„rbarhetenhos sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna. Resultat av min undersökning Ă€r att det finns flera Ă„tgĂ€rder sombidrar till spĂ„rbarheten och att den gemensamma nĂ€mnaren Ă€r spĂ„rgenerering eller loggning.Prioritet 1 var att belysa de systemtekniska sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna och i mĂ„n av tid Ă€ven defysiska och de logiska sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna.Ămnet spĂ„rbarhet Ă€r vĂ€ldigt nytt och jag kĂ€nner Ă€r att jag har varit ute pĂ„ vĂ€ldigt ny mark.Det har varit svĂ„rt att hitta information om just spĂ„rbarhet. Detta omrĂ„de Ă€r vĂ€ldigt nytt ochjag kĂ€nner att det kommer att bli stort inom en snar framtid.
Vilka faktorer avgör dÄ skogsÀgaren söker samarbetspartner för planering och genomförande av skogsvÄrd?
Silviculture in young stands in Sweden is below the mark concerning what has to be done in the forest, and it is time to solve the problem. The problem will not be solved only by the private forest owners, professional help is needed.
SkogsĂ€garna Mellanskog is one of four forest unions in Sweden who wants to play a role and take responsibility for forestry in the middle of Sweden. This academic essay is based on a market survey sent to 350 forest owners in the Ărebro district. 186 of them answered the questions, giving a response frequence of 53 percentage.
The purpose of the essay is to find the determining factors which will make a forest owner to find a collaborator when planning and carrying out the silviculture measures in young stands.
The result of the survey shows that the forest owners are anxious about the price and the costs. The costs have a severe effect if the silviculture measures in young stands will be carried out or not.
John Deweys filosofi : En tolkning av John Deweys pedagogiska filosofi
John Dewey föddes Är 1859, samma Är som Charles Darwin bröt ny mark för mÀnniskan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mÀnskliga tÀnkandet och förstÄelsen av oss sjÀlva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin Àr det förstÄelsen av mÀnniskan och hennes vÀrld som Àr det intressanta.Denna uppsats Àr en nÀrlÀsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gÄngen 1916. Verket som Àr skrivet pÄ tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande pÄ pedagogiskt tÀnkande generellt, men Àr ocksÄ ett av de verkligt intressanta arbetena rörande mÀnniskan och utbildningens roll för det demokratiska samhÀllet. Verket Àr av idémÀssigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism dÄ Dewey fÄngar upp den bÀrande idén om mÀnniskan i samhÀllet som en del av vÀrlden och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegÄngar som Dewey lÄter framtrÀda i Demokrati och utbildning.
Squatting i Alexandra : Om illegal bosÀttning i Sydafrika och hur landets bostadspolitik pÄverkats av Habitat II
Squatting innebÀr att mÀnniskor illegalt bosÀtter sig pÄ mark eller ockuperar tomma hus för att ha nÄgonstans att bo. I samband med att vÀrldens storstÀder vÀxer, vÀxer Àven squattingomrÄden. För att förbÀttra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft nÄgon inverkan pÄ det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen Àr realism och managerialism, dÀr man menar att bostadssegregation beror pÄ sociala och rumsliga hinder, samt att det Àr de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument frÄn Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.
Energieffektivisering i ridanlÀggningen i RÄneÄ
Om man vill minimera behovet av köpt energi Àr det bÀsta sÀttet att se till att sÄ lite vÀrme och luft som möjligt lÀcker ut ur byggnaden. En betydande del av vÀrmen i byggnader med normal standard gÄr förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill sÀga genom tak, vÀggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttÀthet i en byggnad ger bÀttre lönsamhet genom att den skapar en bÀttre inomhusmiljö och ger lÀgre energianvÀndning. Det krÀvs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvÀndning Àr den energi som köps in för normalt brukande under ett normalÄr och fastighetsenergi.
ĂgarlĂ€genheter : Lever de upp till sitt syfte?
2009 infördes en möjlighet att bilda sÄ kallade ÀgarlÀgenheter i Sverige. Det Àr en form av boende i flerbostadshus som innebÀr att bostadslÀgenheten innehas med ÀganderÀtt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrÀtt och bostadsrÀtt, innebÀr en nyttjanderÀtt utan Àgande. Första steget mot att införa ÀgarlÀgenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett vÄningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.
Lagring av halm
Allteftersom priserna pÄ de fossila brÀnslena ökar stiger Àven efterfrÄgan pÄ förnyelsebart brÀnsle. ELKV planerar att bygga ett kraftvÀrmeverk som kommer att eldas med flis, returtrÀd, torv och halm. Eldning av halm för vÀrme och el kommer att öka i Sverige. I vÄrt grannland Danmark har man under mÄnga Är anvÀnt sig av halm för att producera vÀrme och el.I detta arbete har olika former av lagringssystem för halm studerats för att försöka komma fram till det effektivaste systemet för ELKV. Tidigare, innan detta arbete presenterats, fanns det mycket lite information om olika kostnader för lagring, sÄ har det varit en av hörnstenarna i detta arbete.Halmen kan lagras pÄ mÄnga olika sÀtt.
Hattholmen : FrÄn oljehamn till central stadsdel i Karlskrona
Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut.
"Den kemiska bekÀmpningen av skadlig lövskog har öppnat helt nya vyer för skogsbruket" : flygbesprutning med herbicider i Arjeplog 1953-1978
Attityden gentemot lövtrÀd och lövskog i norra Sverige började förÀndras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövtrÀden en resurs inom det agrara samhÀllet, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövtrÀden som ett problem. LövtrÀden gav sÀmre lönsamhet pÄ grund av att de inte efterfrÄgades inom industrin och lövtrÀden ansÄgs Àven hota barrtrÀden och deras föryngring genom sin förmÄga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.