Sökresultat:
1550 Uppsatser om Byggnad pć annans mark - Sida 43 av 104
Heltidsarbetande brandmÀn : Hur brandmannayrket pÄverkar work life balance och pappaledigheten
I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.
Livets slut - patienters upplevelser av palliativ vÄrd
Att vÄrda döende patienter Àr en av de största och svÄraste utmaningarna som sjuksköterskankan stÀllas inför. Palliativ vÄrd Àr en aktiv vÄrd av hela mÀnniskan nÀr sjukdomen inte lÀngreÀr botbar. MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att minska obehag och lidande. Kontroll avsymtom och problem av fysisk, psykisk, andlig och social karaktÀr Àr av stor vikt. VÄrden gesmed grund utifrÄn patientens behov och önskemÄl oberoende av vÄrdgivare.
GÄrdsslakteriers lönsamhet vid smÄskalig lammslakt
Intresset för att bygga gÄrdsslakterier ökar i Sverige, likasÄ efterfrÄgan pÄ nÀrproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gÄrdsslakteri Àr intressant bÄde ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv pÄ mjuka vÀrden, men
frÄgan Àr om det gÄr att fÄ lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen Àr sedan lÀnge utsatt för dÄlig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sÀlja sina produkter direkt till konsument borde dÀrför vara en möjlighet för mindre gÄrdar.
Projektets mÄl har varit att genom kvalitativa intervjuer av Àgare till gÄrdsslakterier och upprÀttande av kalkyler utreda lönsamheten i smÄskalig lammslakt vid investering av ett gÄrdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats pÄ att ta reda pÄ allt som krÀvs för att
starta ett gÄrdsslakteri gÀllande bland annat byggnad, regelverk och tillstÄnd.
Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det Àr möjligt att uppnÄ lönsamhet vid byggnation av gÄrdsslakteri för smÄskalig slakt av lamm.
BerÀkning av koldioxidemissioner frÄn efterbehandling av förorenad mark
At this point seamen have a lot of tasks of administrative character, beyond the traditional tasks aboard a ship. Due to the new conventions that are formed by IMO, more requirements are added which often lead to time consuming administrative tasks and documentation that should be spent on activities which are contributing to the ships safety. The issue has been observed by IMO that has through BIMCO done a study with the aim to identify and reduce administrative burdens at sea.The primary aim of this study is to find out if safety officers aboard Swedish ferries consider that SOLAS Chapter III, 8.3 och 19.5 regulations are administrative burdens, restricted to muster lists and documentation of training aboard the ship.The secondary questions to the study are if it is possible to remove, combine or change the documents and how much time can be saved by doing this. The question about timesaving could not be answered, because the values were scattered and could not be used for further investigation. The observed values were accumulated by a survey and the result indicated that safety officers did not experience the two regulations as administrative burdens.
Odlingserfarenheter av kustgran (Abies grandis) i Sverige
Kustgranen Àr ett snabbvÀxande trÀdslag som hÀrstammar frÄn nordvÀstra Nordamerika. IEuropa odlades den första gÄngen i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska lÀnder. I Danmark Àr kustgranen inte sÄ ovanlig och odlas dÀr frÀmst lÀngskusterna. I Sverige Àr kustgranen dÀremot vÀldigt ovanlig och odling har endast skett pÄ ettfÄtal lokaler i södra Sverige. Intresset fÄr sÀgas vara mycket lÄgt för detta trÀdslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera vÀldigt bra hÀr.
HÀnsyn till mark och vatten vid slutavverkning : en fÀltstudie pÄ kÀnsliga marker
The purpose of this study is to investigate if there is enough consideration taken to sensitive forest areas close to water or wetlands during clear cutting assignments, and to estimate the extent of damage made by forestry machines used at that time. A field and literature study is used to show how to improve and prevent the damage made in the wake of the machines.
This study is made for Sydved, and shall culminate in a policy to prevent ground damage during their clear cutting assignments.
The areas which were part of the field studies were clearcuttings on fine grained soil close to water and wetlands. The purpose was to find out if the water had been affected, what had been done to prevent ground damages and what more could have been done.
The results of the field studies show that more work needs to be done to reach up to expectations. More information about the assignment area, better planning of sensitive regions, and strengthening of the main haul roads with brush are some of the improvements that can be done. There is also a need for more exact guidelines, follow-ups and education for everyone involved to have the same goals and understanding to prevent ground damage..
SidvallsÀngar i VÀstmanland : förÀndringar över 1900-talet
Denna studie visar att sidvallsÀngarna som fanns i VÀstmanland Är 1910 i stor utstrÀckning har övergÄtt till den marktyp som lÄg runt omkring dem. DÀr sidvallsÀngen omges av skogliga bygder har Àngen övergÄtt till skog eller sumpskog. DÀr sidvallsÀngen omges av jordbruksbygder har Àngen övergÄtt till Äker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvÀndningar. De sidvallsÀngar som finns kvar pÄ 2000-talet omges av en högre andel Äker samt bete samt buskmark Àn genomsnittet bÄde 1910 och idag. DÀremot har skogsmark en negativ inverkan pÄ sidvallsÀngarnas överlevnad.
LĂ€nken
PlatsenTunnelbanestationen Stadshagen med uppgÄng mot MariedalsvÀgen befinner sig som ett möte mellan mÄnga platser. Vi möts av parker, en framför och en bakom sett frÄn tunnelbanans utgÄng. Ett stenkast hÀrifrÄn har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda omrÄdet kringHornsbergs Strand i vÀst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som gÄr Ànnu en bit norrut, men framförallt mötet och lÀnken mellan parkerna, omrÄdet och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som hÀr rÄder. Min uppgift: Attförtydliga lÀnken mellan tunnelbanan och platsen.LÀnkarnaJag lÄter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit lÀngs med Sankt Göransgatan.
EnergijÀmförelse av ett flerbostadshus
Dagens husbyggande handlar mycket om att huset ska anvÀnda sÄ lite energi som möjligt. Vid nybyggnation eller renovering av byggnad krÀvs en energiberÀkning.  Detta kan pÄverka nÀr entreprenören garanterar en energianvÀndning som Àr svÄr att styra över. Den individuella brukarens beteende pÄverkar energianvÀndningen mycket. Projektet syftar till att jÀmföra den specifika energianvÀndningen för energiberÀkningen och energianvÀndning. Detta för att skapa en förstÄelse om hur dessa relaterar till varandra. Det Àr svÄrt att göra en energiberÀkning som stÀmmer överens med verkligheten.
Passivhusâ framtidens boende?
Idag stÄr bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvÀndning, det Àr dÀrför viktigt att vidta ÄtgÀrder som leder till en effektivare energianvÀndning. Det gör man bland annat genom att minska energianvÀndningen för uppvÀrmning av bostÀder. Energiförbrukningen i ett passivhus Àr ungefÀr en fjÀrdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus Àr vÀlisolerade och tÀta byggnader som till stor del vÀrms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushÄllsapparater Àr mycket viktiga energikÀllor.
Ett funktionellt boende : Förslagsritningar till ett funkishus
En förfrÄgan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat smÄhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formsprÄk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter StockholmsutstÀllningen Är 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, Àven kallat funkisen, blev en ny stilepok som kÀnnetecknades frÀmst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och lÄglutande tak.
Analys av verksamhetens utrymmesbehov för en företagsintern gÀstgÄrd
Det hÀr Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid MÀlardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det Àr viktigt för ett företag att ha tillgÄngen till en gÀstgÄrd men Àven till hur de Àr utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gÀstgÄrd kan ses vara viktig för ett företags representation. GÄrden anvÀnds frÀmst som ett tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀlja företagets varor och tjÀnster men ger ocksÄ en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder sÄvÀl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det hÀr examensarbetet utfördes var för att företaget sÄg det som ett behov att se över om dessa gÀstgÄrdar var vÀrda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes dÀrför genom besök och jÀmförelse av tre olika gÀstgÄrdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sÄdan gÄrd kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har dÀrefter ett förslag till en utformning av en bÀttre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors HerrgÄrd tagits fram.
BIM Green Box : En undersökning om behovet av digital byggmaterialinformation
Information om byggvaror tillhandahÄlls bland annat i form av byggvarudeklarationer och sÀkerhetsdatablad, vars syfte Àr att ge en bild av de ingÄende komponenterna och dess miljöpÄverkan under hela varans livscykel. Syftet med denna studie har varit att undersöka de brister som finns i hanteringen av byggmaterialinformation och hur man ska gÄ tillvÀga för att förbÀttra dem. Arbetet har genomförts tillsammans med WSP och deras projekt BIM Green Box, ett projekt med avsikt att skapa en databas som pÄ ett enklare sÀtt kan ÄskÄdliggöra och tillhandahÄlla information i olika byggvaror. I arbetet har en intervjustudie genomförts med olika aktörer i branschen för att samla in Äsikter kring hantering av byggmaterialinformation. Resultatet frÄn denna studie visar var det brister i informationen om byggmaterial. Bristerna handlar bland annat om otydliga krav frÄn bestÀllare och ofullstÀndig dokumentation frÄn leverantörer.
Friluftslivets plats i skolan : Uppfattningar frÄn fem skolledare
The basis for this study was my own conception of a weakening of recreational activities in the Swedish secondary school. The aim of the study was to look into five school leaders? ideas of recreational activities. The school leaders? who participated came from various municipalities in two different counties, southern VÀrmland and northern VÀstra Götaland (former Skaraborg).
à tgÀrdsförslag för erosionsskador i KölaÀlv
Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.