Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i Växjö har hjälpt oss kartlägga skalväggars för- och nackdelar. Från intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan därifrån dragit slutsatser. Det är inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som är att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, årstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hänsyns till.Genom att planera bättre, öka förtillverkningen, skapa en bättre samverkan mellan Byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, så anser man allmänt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. Då man kan få kortare byggtider och lägre totalkostnader. .

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i Växjö har hjälpt oss kartlägga skalväggars för- och nackdelar. Från intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan därifrån dragit slutsatser. Det är inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som är att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, årstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hänsyns till.Genom att planera bättre, öka förtillverkningen, skapa en bättre samverkan mellan Byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, så anser man allmänt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. Då man kan få kortare byggtider och lägre totalkostnader. .

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Syftet med fördjupningsarbetet är att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde. Arbetet har haft en utgångspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna äga rum krävs att tre faktorer är uppfyllda; en motiverad gärningsman, ett objekt eller offer samt tillfälle att begå brottet. Utifrån det talar man om två typer av brottsförebyggande. Dels så kallad social prevention, det vill säga att påverka människor genom olika sociala åtgärder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsområden som gör det svårare att begå brott.

Bostadsbristen för unga växer i takt med att fler Byggherrar avstår från att bygga små lägenheter, då rådande lagar gör det svårt att på ett gynnsamt sätt producera kostnads- och yteffektiva bostäder. Bostäder har i dag krav på sig från kommuner och beställare att uppfylla svensk standard. Däri har handikapporganisationer drivit fram tillgänglighetskrav som medför att alla nyproducerade bostäder är tillgänglighetsanpassade.Genom att ifrågasätta svensk funktionshinderspolitik i samband med bostadsbyggande har detta examensarbete som mål att hitta lösningar för att öka nyproduktionen av små bostäder. Granskningen resulterade i ett förslag till en ny standard för ungdoms- och studentbostäder vilken underlättar vid projektering av mindre enskilda bostadslägenheter..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker Byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

What traces of their actions are the Building Corporations in Sweden leaving in their archives and are they followingsome archival policies? This thesis is trying to answer that question. For that reason 25 archives fromSwedish Building Corporations have been investigated concerning their size, contents and age. Furthermore apoll performed by the Swedish National Archives in cooperation with the Swedish Employers? Confederationhas been analyzed.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städermåste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat ochlära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningarfinns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invånare.