Sök:

Sökresultat:

258 Uppsatser om Byggd miljö - Sida 5 av 18

Massage i skolan: ett sÀtt att öka elevers motivation?

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om elevers motivation för skolarbetet kan förbÀttras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes i en Är sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under vÄra sju praktikveckor (undantag frÄn den första praktikveckan) införde vi massage byggd pÄ riktiga massagegrepp, en till tvÄ gÄnger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfÀlle. Vi kom fram till vÄrt resultat genom att lÄta eleverna svara pÄ tvÄ enkÀter ? en i början och en i slutet av praktiken.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Tro och Vetenskap : Intelligent Design pÄ Newsmill 2010-2012

Syftet med denna uppsats Àr att analysera debatten som tog plats pÄ hemsida Newsmill Ären 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i sjÀlva textanalysen Àr en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstÄ den maktförskjutning som gÄr attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen Àr byggd pÄ Norman Fairclough. Analysen Àrordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i sjÀlva analysen ligger i att utröna och förstÄ hur debattörerna stÀller sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. HÀr gÄr att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

Sjuksköterskans arbete med att upptÀcka och förebygga malnutrition hos Àldre : En litteraturstudie

Flera studier har visat att mĂ„nga Ă€ldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma Ă€r en speciellt utsatt grupp. Malnutrition pĂ„verkar Ă€ldres hĂ€lsa bĂ„de fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar nĂ€r det gĂ€ller patienters nutrition. Syftet med studien Ă€r att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptĂ€cka och förebygga malnutrition hos Ă€ldre.

IstÀllet för att titta pÄ min funktionsnedsÀttning, lyssna pÄ vad jag försöker sÀga till dig. : En litterturstudie om kommunikation mellan vÄrdpersonal och personer med funktionsnedsÀttning.

Hos Àldre som vÄrdas pÄ sjukhus efter en operation Àr delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlÀngd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd pÄ 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Hedgefonders derivatstrategier : Hur anvÀnds futures och CFDs?

Studien Àmnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder anvÀnder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser Àven att genomföra en jÀmförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förstÄelse för hur CFDs kan anvÀndas som instrument och vilka strategier som Àr mest lÀmpade beroende pÄ mÄl och riskpreferenser.Studien Àr byggd pÄ det deduktiva synsÀttet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod anvÀnds varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hÀmtats frÄn flertalet kÀllor dÀr bÄde artiklar, böcker och Internet har anvÀnts.De strategier som anvÀndes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna anvÀnde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna pÄ lÄgt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet.

Ett spÄrvÀgssystems förutsÀttningar som stadsbildande element : tillÀmpning för spÄrvÀg till Ensjön i Norrköping

Norrköping med nÀrmare 100 000 invÄnare Àr en av fÄ stÀder i Sverige med spÄrvÀg. En utbyggnad av systemet till Navestad har lÀnge diskuterats. En detaljplan för spÄrvÀgsutbyggnad finns, men spÄrvÀgen Àr Ànnu inte byggd. FrÄgan har vÀckts igen, dÀr man Àven diskuterar en dragning vidare till Ensjön. FrÄn kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfrÄga utan en stadsbyggnadsfrÄga dÀr spÄrvÀgen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

ÖvergĂ„ngen till K3 : En manual för förstagĂ„ngstillĂ€mpare

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.

Faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program

Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.

Vad Àr ett bra reklamspel?

Reklamspel Àr ett verktyg inom reklambranschen, en bransch som undergÄtt stor förÀndring under senare Ärs digitala utveckling. Denna förÀndring uppmanar stÀndigt till bredare kunskap och högre förstÄelse hos bÄde skapare och anvÀndare.Syftet med uppsatsen var att pÄbörja ett ramverk för skapandet av ?bra? reklamspel. För det krÀvdes att ordet ?bra? definierades och kunde förstÄs sÄ att Àven diskussionen kring spel och reklam förbÀttrades.Det material som uppsatsen grundats i kommer frÄn en tvÄ mÄnader lÄng praktik dÀr ett reklamspel producerades och frÄn det designdokument som digitalbyrÄn North Kingdom lÀmnade efter sitt reklamspel, The Coke Zero Game.Med kvalitativa metoder samlades resultat in och jÀmfördes mot en teoretiskgrund byggd pÄ kunskap inom marknadsföring, interaktions- och speldesign, anvÀndbarhet och uttryck ofta anvÀnda i spelsammanhang.

Varför Àr du sÄ tyst? : En studie byggd pÄ lÀrarintervjuer om talÀngslan i skolan

The purpose of this essay was to find the reasons why some students do not dare to participate verbally in the classroom. I also wanted to know how teachers are working to make it easier or students with communication apprehension. After that I put the teacher?s answers in contrast to the theory. I used qualitative interviews as the method.

Hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer. Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.

Matematiska kompetenser i lÀrargjorda prov pÄ gymnasiet

I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lÀrargjorda matematikprov i gymnasieskolan. Studien Àr gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lÀrarna har inte hunnit göra nÄgot prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som anvÀnds i denna studie Àr beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och HÀggström (2004). Studien Àr helt byggd pÄ analys av proven frÄn kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkÀter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att fÄ en förstÄelse i vad uppgifterna testar.

BARA BOSTÄDER

BARA BOSTÄDERPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvĂ€gen breder Tyresö gymnasium ut sig. VĂ„r ingĂ„ng blir att riva skolan, materialet ?kremeras? till tegelkross och sprids i en röd löparbana lĂ€ngs den befintliga landsvĂ€gen, att tillĂ„tas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstĂ„s som en del av det befintliga landskapet, det Ă€ndrar bara form och byter plats.Vad hĂ€nder nĂ€r man slĂ€cker ett lager i AutoCad?Det nĂ€rvarar i sin frĂ„nvaro.

Kommunal revision i Sverige & Danmark - en jÀmförande studie av Landskrona och Hilleröd kommun

Vi avser att i denna uppsats jÀmföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, mÄlgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som mÄlsÀttning att diskutera eventuella förbÀttringar av dagens svenska system med utgÄngspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vÄrt problemomrÄde genom en kvalitativ undersökning baserad pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ kommuner. Vi utgÄr frÄn att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jÀmföra detta med en empirisk undersökning byggd pÄ intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta Àr nÄgot som bör förÀndras, dÄ en oberoende position borde stÀrka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte Àr att det finns en revision med politiska representanter, dÄ de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->