Sök:

Sökresultat:

2276 Uppsatser om Bygga varumärken - Sida 11 av 152

Passivhus i Karlstad : En jÀmförelse med hus byggda pÄ traditionellt sÀtt

Passivhus Àr en vidareutveckling av ett energisnÄlt hus, dÀr man genom extra tjock isolering,hög kvalitet pÄ dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvÀrmning. Passivhus har krav pÄ uppvÀrmningsbehovet samtprimÀrenergiförbrukningen. En princip för passivhus Àr att de inte ska vara krÄngligare ellerobekvÀmare att bo i Àn vanliga hus.LindÄs Park Àr ett bostadsomrÄde som bestÄr av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda vÀrmesystem som Àr installeratÀr en eftervÀrmare till FTX-systemet pÄ 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt Àr att de ligger i södra delen av Sverigeeller nÀra kusten, dvs.

SprÄkutvecklande Àmnesundervisning : Undervisning i ett andrasprÄksperspektiv

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Simplan v3.0

Under vÄren 2012 har vi utvecklat en IT-lösning Ät simulatorcentralen pÄ Saab Aeronautics i Tannefors, Linköping. Saab har en lÄng historia av att utveckla och tillverka flygplan med tillhörande stödsystem, bland annat Jas Gripen. De simulatorer som finns anvÀnds dels för utveckling av nya mjukvaror Ät flygplanen samt dels för utbildning och övning för piloter.Projektet har utförts som en del av vÄrt examensarbete frÄn utbildningsprogrammet Innovativ Programmering vid Linköpings universitet.Projektet har utförts av fyra personer, dÀr arbetet har fördelats över tvÄ stycken examensarbeten för att separera arbetet och ansvaret sÄ mycket som möjligt. Vi delade upp arbetet sÄ att vÄr grupp gjorde det bakomliggande systemet med logik, datalagring och alla funktioner. Samtidigt gjorde den parallella gruppen ett grafiskt grÀnssnitt i form av en websida för att anvÀnda dessa funktioner.Denna rapport beskriver det arbete som gjordes av Jesper Larsson och André Teintang.

Media use in the english classroom

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur Ätta andraklassare vÀljer att bygga dÄ de stÀlls inför tvÄ olika miljöer. Jag undersöker saken genom tvÄ observationer, och kompletterar med tvÄ gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn dÀr barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och hÀftmassa. NÀr jag observerar barnen och deras val av bygge mÀrker jag om de vÀljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de vÀljer att titta pÄ andras byggen, det som jag i den hÀr undersökningen benÀmner att tillÀmpa konformitet. Min strÀvan Àr att se vilka faktorer som pÄverkar barnen att vÀlja det konstruktionssÀtt som de anvÀnder.

Du Àr inte ett varumÀrke. En kritisk guide till personliga kommunikationsplaner.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumÀrke" med avseende pÄ personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumÀrke..

Additiv tillverkningstekniks potential att inom en snar framtid anvÀndas för att konstruera enfamiljshus

Vid additiv tillverkning sÄ skapar man en produkt genom att sammanfoga material, till skillnad frÄn traditionella maskinbearbetningsmetoder som Àr sÄ kallade subtraktiva tillverkningsmetoder dÀr en produkt skapas genom att material tas bort frÄn ett rÄmaterial. I denna tillverkningsmetoden sÄ utgÄr man frÄn en CAD-modell av produkten. Vid produktionen sÄ lÀser den additiva tillverkningsmaskinen hela tiden av modellens tvÀrsnitt och lÀgger pÄ material lager för lager tills produkten Àr fÀrdig.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om additiva tillverkningsmetoder kan anvÀndas för att ersÀtta konventionella byggmetoder vid byggandet av enfamiljshus i framtiden. I arbetet undersöks Àven i vilken utstrÀckning som detta kan ske. För att besvara pÄ detta sÄ undersöks, förutom konventionella byggmetoder, Àven bygge av hus genom att anvÀnda prefabricerade byggelement, dÄ detta eventuellt kan vara en konkurrent till de additiva tillverkningsmetoderna.

Intellektuella skulder : Det intellektuella kapitalets dolds kreditsida

Problematiken kring omrÄdet intellektuellt kapital och redovisning Àr i dagslÀget en omdiskuterad frÄga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat pÄ det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgÄngarna. Dock menar en del forskare att pÄ samma sÀtt som företag kan bygga upp intellektuella tillgÄngar kan de Àven bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen sÄ bör det gÀlla det hela kapitalet och dÀrmed mÄste Àven de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var dÀrför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att pÄ ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var pÄ vÀg att bygga upp intellektuella skulder.

Ett fiskelÀge och bruksort söker sin nya identitet : stadsplanering i HöganÀs

HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.

Ska du eller jag? : En studie om samarbete mellan specialpedagog och förskollÀrare

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

LNG - Framtidens fartygsbra?nsle : Vad a?r det som ha?mmar utvecklingen av LNG-drift i Sverige?

Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.

Ett alternativt sÀtt att bygga smÄ aktieportföljer. En pyramidmodell jÀmförs med en naivmodell.

Enligt Àgarstatistik har mÄnga svenska aktieportföljer en högre risk Àn vad de borde i förhÄllande till avkastningen de kan vÀntas ge. Avsaknaden av modeller för uppbyggnad av portföljer kanske Àr en orsak? Syfte: Att undersöka om uppbyggnaden av aktieportföljer gjorda med hjÀlp av en pyramidmodell Àr bÀttre Àn uppbyggnaden av en naiv portfölj..

Temperaturloggning i multipla zoner

För att pÄ ett effektivt sÀtt kunna reglera miljön i en byggnad krÀvs god tillgÄng till pÄlitlig data. Den inledande arkitekturen för ett system som ska klara av att mÀta luftkvalité och vÀrme i en byggnad tas fram i detta projekt. Projeket fokuserar pÄ att ta fram arkitekturen för temperaturmÀtning men ser till att öppna för möjligheten för att bygga ut den framtagna arkitekturen med fler sensorer..

Att bygga innehÄll : - En studie av mönster i elevers byggande av innehÄll i texter utifrÄn genre och programtillhörighet.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

Fallstudie för utveckling av tvÄ gÄrdar

Syftet med detta arbete att hjÀlpa Àgarna till ett utvalt fallföretag att hitta en eller flera lönsamma produktionsgrenar som Àr lÀmpliga för gÄrdarnas förutsÀttningar och göra relevanta kalkyler sÄ att Àgarna ska kunna fatta ett beslut och bygga upp en produktion inom de nÀrmsta Ären. De aktuella gÄrdarna ligger i VÀstergötland respektive VÀrmland. Efter sondering av tÀnkbara produktionsgrenar koncentrerade vi oss pÄ mjölkproduktion och hjortköttsproduktion. Arbete gÄr ut pÄ att hitta en intressant och lönsam produktion för framtiden. I Sverige finns det en del hjorthÀgn men marknaden för förÀdling av köttet Àr liten. Produktionen Àr vÀldigt dyr och osÀker om man inte kan förÀdla och slakta sina egna djur. Kan man bygga upp ett slakteri för förÀdling ökar chanserna för en bra vinst. Mjölkproduktion dÀremot en sÀkrare investering, produktionen Àr stabil dÄ efterfrÄgan Àr konstant. Uppstartskostnaderna för dessa tvÄ produktioner skiljer sig mycket Ät.

Begreppet territorialitet som stöd vid landskapsgestaltning

Att bebygga delar av parkomrÄden Àr ett alltmer vanligt sÀtt att förtÀta staden. I det hÀr sÀttet att bygga ingÄr ofta ambitionen att utnyttja nÀrheten till parken som en stor tillgÄng och en huvudkvalitet hos de nya bostÀderna. Den nya bebyggelsen innebÀr att ett nytt nyttjande lÀggs till vars ambitioner förutsÀtter det gamla nyttjandet. Syftet Àr att ge en förklaring till problematiken och visa exempel pÄ hur den kan undvikas. UtgÄngspunkten ligger i en studie av begreppet territorialitet, hur territorier uppstÄr och fungerar.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->