Sök:

Sökresultat:

2276 Uppsatser om Bygga varumärke - Sida 2 av 152

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Attefallshus som plusenergihus?

Att bygga hÄllbart och energieffektivt Àr framtiden inom byggsektorn om klimatmÄlen 2020 ska kunna uppnÄs. Ett sÀtt att bygga miljövÀnligt Àr att bygga plusenergihus. Ett plusenergihus Àr ett hus som producerar mer energi Àn vad det förbrukar. För att uppnÄ det krÀvs ett tÀtt klimatskal, lÄga driftkostnader och tillförd energi genom antingen solceller, solfÄngare eller en kombination av dem. Syftet med examensarbetet Àr att rÀkna pÄ tre olika vÀggtjocklekar i massivtrÀ och se om det gÄr att projektera attefallshuset som ett plusenergihus med nÄgon av dessa vÀggtjocklekar.

FastighetsmÀklarbranschen - en relationsskapande bransch?

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur fastighetsmÀklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssÀtt som fastighetsmÀklare anvÀnder nÀr de bygger och vÄrdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och HusaffÀren dÀr intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som Àr presenterade visar att fastighetsmÀklarna lÀgger stor fokus pÄ vÄrdandet av relationer för att pÄ sÄ sÀtt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lÀgger fastighetsmÀklare dÀrför stor vikt vid att fÄ sÄ nöjda kunder som möjligt för att dÀrigenom bli rekommenderade vidare..

Byggnation av en luftsolfÄngare

Den hÀr rapporten handlar om hur vi har gÄtt till vÀga nÀr vi byggde en luftsolfÄngare och vilka tankar och funderingar som har dykt upp lÀngs med arbetets gÄng. Vi ville veta hur svÄrt det egentligen var att bygga en luftsolfÄngare pÄ egen hand och hur mycket det egentligen skulle kosta jÀmfört med de som redan finns att köpa i butik idag. Rapporten beskriver utförligt hur vi har gÄtt tillvÀga med byggnationen och vilka tankar och idéer vi har influerats av vid byggandet. Rapporten beskriver Àven vad vi har fÄtt fram för resultat frÄn energiutvinningen med just vÄr luftsolfÄngare samt lite tankar och funderingar kring vad man skulle kunna Àndra pÄ för att göra den bÀttre eller anpassa den efter just sina egna behov.Vi kom fram till att en billig solfÄngare som fungerar Àr fullt möjlig att bygga sÄ som vi har gjort det. Vill man dÀremot bygga en solfÄngare för dagligt bruk som skall ge en hög effekt bör man lÀgga ner lite mer tid och pengar för att fÄ en fullt fungerande produkt.

Byggnadsekonomi : En jÀförelse ellan passivhus och konventionella hus

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Inte utan min motivation

Studien syftar till att undersöka anvÀndandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma pÄ gym. En enkÀtundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var mÀn och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av mÀnnen, 64,1 % (n=25), Àn av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som trÀnade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott.

VarumÀrkesbyggande med starkt begrÀnsade ekonomiska resurser : En studie av VÀrldsbutiken Globalens möjligheter att bygga och kommunicera ett varumÀrke

Denna uppsats handlar om hur VÀrldsbutiken Globalen kan gÄ till vÀga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill sÀga ett organisatoriskt varumÀrke, vid etableringen av en klÀdbutik. Syftet Àr att undersöka hur en organisation kan gÄ till vÀga för att bygga ett corporate brand med begrÀnsade resurser. Information om VÀrldsbutiken som organisation och deras arbete kring rÀttvis handel har vi erhÄllit genom en intervju med Fredrik Pettersson pÄ Globalen. För att finna framgÄngsfaktorer inom varumÀrkesbyggande har nyckelpersoner pÄ mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrÄn marknadsföringsteorier om varumÀrkesbyggande.

LÀrares tankar kring mötet med elever i "en skola för alla"

Studien syftar till att undersöka anvÀndandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma pÄ gym. En enkÀtundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var mÀn och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av mÀnnen, 64,1 % (n=25), Àn av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som trÀnade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott.

VarumÀrken : Hur bygger man varumÀrken?

I dagens konkurrenssamhÀlle Àr det viktigt att företagen bygger en identitet och att de kan sÀrskilja sig gentemot konkurrenter. Det Àr dÀr varumÀrken fÄr sin betydelse och roll. Det Àr Àven viktigt för konsumenterna att kunna skapa sig en egen identitet genom att vÀlja företagens olika produkter. VarumÀrken kostar mycket pengar och tar lÄng tid att bygga upp, sÄ det Àr viktigt att företagen förvaltar det pÄ rÀtt sÀtt. Vad kÀnnetecknar dÄ ett starkt varumÀrke och hur bygger man upp ett sÄdant?Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera vilka komponenter som krÀvs för att bygga ett starkt varumÀrke.

Att bygga ett socialt hÄllbart samhÀlle pÄ ett ekonomiskt och hÄllbart sÀtt : Vad anvÀnder sig byggherrar i Malmö stad, Göteborgs stad, Skanska och föreningen Byggemenskap av för att skapa social hÄllbarhet

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Kosttillskott : En kartlÀggning av anvÀndandet av kosttillskott pÄ gym

Studien syftar till att undersöka anvÀndandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma pÄ gym. En enkÀtundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var mÀn och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av mÀnnen, 64,1 % (n=25), Àn av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som trÀnade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott.

Konsten att bygga ett varumÀrke

Titel: Konsten att bygga ett varumĂ€rke ? vet experter bĂ€st? InlĂ€mningsdatum: 080519Kurs: Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Pernilla Enqvist; 830720 Maria Lindroth; 850802 Handledare: Ulf Ågerup Problem: Hur har kommunikations- och eventbyrĂ„er arbetat med uppbyggnaden av företagets varumĂ€rke?Syfte: VĂ„r uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyrĂ„er, som hjĂ€lper andra företag att bygga upp sina egna varumĂ€rken sjĂ€lva har hanterat sin egen varumĂ€rkesuppbyggande process. Genom varumĂ€rkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyrĂ„ers arbetssĂ€tt kan hĂ€rledas till dessa.Metod: I denna undersökning tillĂ€mpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats Ă€r av deduktiv karaktĂ€r samt av bĂ„de sekundĂ€r och primĂ€r art. SekundĂ€rdata genom en litteraturstudie och primĂ€rdata genom intervjuer.Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet pĂ„ tjĂ€nsterna som kommunikation- och eventbyrĂ„erna tillhandahĂ„ller har de fĂ„tt rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nĂ€tverk..

Passivhus: Framtidens byggnadssÀtt

Passivhus Àr ett relativt nytt begrepp som innebÀr att bygga pÄ ett energieffektivtsÀtt och dÀrmed minska vÀrmeförlusten genom byggnaden. Tekniken har funnitsi Europa sedan 1990 och vuxit sig större Är för Är och under de senaste Ären harett flertal hus byggts i Sverige med detta byggnadssÀtt.Principen Àr miljövÀnlig och bidrar till minskade koldioxidutslÀpp vilket gynnarbÄde miljön och ekonomin.De allt hÄrdare och hÄrdare krav som stÀlls ur miljöaspekt innebÀr att detta nyasÀtt att producera byggnader kommer att öka under kommande Är och snart blirdet standard att anvÀnda detta sÀtt att bygga bostÀder..

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park Àr provokativ pga ett starkt intrÄng i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de Àr ocksÄ publika platser: platser för motion, lek, idrott, förestÀllningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mÄl Àr att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehÄll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum pÄ taken och ett flexibelt privat rum under det..

HĂ„llbar byggnad med hĂ€nsyn tilltrafikbuller Utformning av ett bostadshus i ett trafikerat planomrĂ„de i Örebro

De flesta av Sveriges kommuner har ett mÄl dÀr de strÀvar efter att bygga ett hÄllbart samhÀlle, vilket innebÀr att man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. MÄlet med detta Àr att dra nytta av de obebyggda omrÄdena i stadsbilden genom att bygga nytt. Eftersom de tysta sidorna av byggnaderna ska ligga pÄ en ljudnivÄ under 45 dB(A) har det hÀr examensarbetet behandlat de möjliga lösningar som kan tillÀmpas vid bullerdÀmpning. En platsinventering har utförts dÀr de olika förutsÀttningarna har studerats, och dÀr resultaten av studierna har granskats med syfte till att planera en vision.Nyckelord: BullerdÀmpning, bostadsutformning, platsinventering.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->