Sök:

Sökresultat:

3545 Uppsatser om Bygga staden inćt - Sida 48 av 237

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och gÄr att lÄsa. Det medför att man som hyresgÀst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen Àr specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna sÀga att programmet(bostÀder, kontor och butiker) Àr uppdelade i sina mindre bestÄndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna gÄr frÄn att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster lokalt och globalt : med exempel frÄn Ronneby kommuns grönstrukturplan

Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

Toronto - en vÀrld i staden.

Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.

Terminologi frÄn logiklagret : Designmönster för sprÄkoberoende i kontinuerligt utvecklade applikationer

I större flersprÄkiga applikationer som vidareutvecklas kontinuerligt under lÄng tid Àr det en utmaning att sÀkerstÀlla att terminologin hÄlls komplett och konsekvent pÄ alla sprÄk. Genom att i tvÄ avseenden frÄngÄ gÀngse metodik, och dels lÄta terminologin i anvÀndargrÀnssnitt pÄverkas av bakomliggande programlogik och dels bygga kompletta fraser av delfraser som kan ÄteranvÀndas kan man minska risken för inkonsekventa ordval och reducera antalet ord och fraser som behöver översÀttas betydligt..

Kampen om den svenska kÀrnkraften : Det klyvbara Àmnet som vÀcker starka kÀnslor

Med klimatförÀndringar och stigande oljepriser stÄr vi inför en utmaning. EnergifrÄgan mÄste lösas. Allt fler anser att vi mÄste satsa mer pÄ kÀrnkraften istÀllet för att avveckla de svenska kÀrnkraftverken.Men det finns miljöproblem kopplade till kÀrnkraften, frÀmst nÀr det gÀller uranbrytningen. FrÄgan om slutförvaret av anvÀnt kÀrnbrÀnsle Àr inte löst. Med en mer global terrorism finns ocksÄ rÀdslan för att terrorister ska komma över kÀrnvapen.

Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

TvÄ yrkesidentiteter eller en?: en kvalitativ undersökning om
yrkesidentitet hos musiker med tvÄ huvudinstrument

FrÄgan om hur instrumentalister med mer Àn ett huvudinstrument formar sin yrkesidentitet har intresserat mig lÀnge. DÀrför har jag valt att göra den kvalitativa undersökning som denna uppsats bygger pÄ. UtifrÄn tvÄ identitetsteorier: "parallella identiteter" respektive "sjÀlvbiografisk blandidentitet", har jag interjuat tvÄ yrkesverksamma musiker - en man och en kvinna - med olika bakgrund, inriktningar och nuvarande sysselsÀttning. I analysen av dessa intervjuer framkommer att de bÄda musikerna har olika sÀtt att bygga sin yrkesidentitet, och att ingen av teorierna kan uteslutas..

Röster ur den Islamska Rörelsen i Israel

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Grönyteopinion : hur vÀcker man intresse för stadsgrönska?

De första allmÀnna parkerna skapades pÄ privata initiativ. LÀnge handlade parkförvaltning frÀmst om ren förvaltning av utemiljöerna. Under 80-talet skedde ett skifte i synen pÄ parkförvaltningarnas arbetsuppgifter. Medvetenhet om stadskÀrnans identitetsskapande roll medförde att man började ta sig an trafikplanering, utsmyckning och gestaltning. Man inför gÄgator och anordnar aktiviteter i stadens centrum. MÄnga offentliga problem skulle kunna lösas genom att engagera allmÀnheten i beslutsfattandet, detta gÀller i högsta grad Àven grönytor. Aktivt medborgardeltagande Àr en framgÄngsfaktor i mÄnga projekt.

ResenÀrers nytta av att Äka tunnel genom HallandsÄs. En restidsvÀrdering av att Äka tÄg i tunnel

Kostnaden att bygga fÀrdigt tunneln genom HallandsÄs överstiger vida nyttan av hela tunneln. En ekonom stÀller sig dÄ frÄgan varför tunneln byggs fÀrdigt. Sedan tunnelbygget avstannat efter att olika problem dykt upp har kostnadssidan noga utretts. En sista(?) utredning pÄgÄr just nu.

Olika inhysningssystem och hur de pÄverkar hÀstarna

Idag Ă€r det vanligaste inhysningssystemet ett traditionellt stall med boxar och spiltor. Förutom detta system finns det Ă€ven andra system som skulle kunna vara av intresse för hĂ€stĂ€gare som funderar pĂ„ att bygga nytt eller bygga om befintligt stall. För att ge en helhetsbild av de olika inhysningssystemen sĂ„ tas regler för dessa upp. Även en beskrivning av vad varje inhysningssystem innebĂ€r och enkla skisser pĂ„ planlösningarna för att lĂ€ttare se hur systemen ser ut och fungerar finns med i arbetet av samma anledning. I en tidigare undersökning i Ă€mnet hĂ€sthĂ„llning och inhysning av hĂ€st framkom att de flesta av hĂ€sthĂ„llarna hade ett traditionellt stall med boxar och spiltor.

BorÄs - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv

StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

TrÀdplanen som ett styrdokument i kommunal trÀdförvaltning

Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

Röster ur den Islamska Rörelsen i Israel

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Energilösningar för Norra DjurgÄrdsstaden

MiljöfrÄgan har blivit mer och mer uppmÀrksammat i media och samhÀllet. Detta har lett att mer krav stÀlls pÄ att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och dÀrmed minska koldioxidbelastningen.Syftet med denna rapport Àr att besvara frÄgestÀllningen ?Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimÄlen för NDS uppnÄs??. För att kunna besvara huvudfrÄgan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att fÄ data och fakta frÄn litteraturstudier och djupintervjuer.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->