In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt som de nationella genusmålen i den verksamma läroplanen Lpo94 har implementerats i två enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare på Barn- och Ungdomsavdelningen och två biträdande rektorer i två valda skolorna.Våra teori har bestått av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg såsom reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi använt oss av är diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmålen som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden på kommunal såväl som lokal nivå. Även i det fall där man inte har något medvetet genusarbete så har man tillgång till en genusmässig begreppsapparat.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .

This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

Jag vill i den här uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befästs och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgår från Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism påverkar och påtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger på en normerande och normaliserad heterosexualitet som ständigt för tillbaka avvikelserna från denna norm, hos såväl devisanterna som i de två noveller jag studerat, till en binär könskategorisering. Huvudfokus ligger på tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kärlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sådana begrepp i verket visar på att det inte går att finna något essentiellt ursprung eller någon slutgiltig definition av dem. Det är just därför den heterosexuella normen måste iscensättas gång på gång.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i fråga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberättelse där de slås fast och i novellerna där de problematiseras, vilket också påpekats av Bernard.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att söka svar på vilka analytiska verktyg som krävs för att förstå villkoren för mänskligt handlande. Min tes är att den diskursteoretiska epistemologi som kommit att dominera samtida feministisk forskning - i uppsatsen representerad främst av Judith Butler - inte tillhandahåller dessa analytiska verktyg. För att pröva denna tes har jag intervjuat fem heterosexuella, feministiska män om deras erfarenheter av sex. Jag frågar mig: på vilket sätt bestäms intervjupersonernas sexuella interaktion med kvinnor av deras respektive positioner som heterosexuella män och som feminister? I min analys tillämpar jag ett dialektiskt angreppssätt och stöder mig framför allt på Margaret Archers teoribygge.Min slutsats blir att det, för att i detalj kunna blottlägga villkoren för männens handlande, är fundamentalt att göra den typ av distinktioner som diskursteorin emotsätter sig - mellan subjektivt och objektivt, diskurs och praktik, etcetera.

Vi ämnar undersöka hur attityder gentemot queerteorier har förändrats och påverkat några prästers yrkesutövande. Målsättningen är att synliggöra utifall queerteorier på Bibeln används på ett aktivt praktiskt sätt eller enbart på ett akademiskt plan. Vi har använt oss av queerteorier utformade av Judith Butler och Gayle Rubin. Genom en intervjustudie utförda med kvalitativ analys, har vi kommit fram till att queerteorier tycks sträcka sig enbart till den akademiska sfären. I diskussion ställer vi oss frågan: vad queerteoriernas funktion är och varför de inte appliceras i större utsträckning? Nyckelord: Queer, Bibeln, Svenska kyrkan, Heteronormativitet.

Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To ?fit in? and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context.

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender.

I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska självframställningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa på olika strategier, att i fotografiska självporträtt använda sig själv som motiv. Uppsatsen fokuserar därmed på tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnärer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer.Uppsatsens teoretiska grund bygger på identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt på att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion..

For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault?s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler?s works on normativity and performativity are being used.

The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert?s and Maria Thulin?s picture Allt om min buske (literally, All about my bush) is queer. Inspired by Judith Butler?s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault?s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if Allt om min buske is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja?s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja?s images reproduce or revolt against.

I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.