SAMMANFATTNINGVårdpersonal möter patienter med självskadebeteende på olika avdelningar inom sjukvården. Vårdpersonalen har ofta svårt att bemöta denne patientgrupp eftersom de trots allt vårdar patienterna efter bästa förmåga ändå skadar sig igen. Detta väcker frustration och negativa känslor som vrede och mindre sympati för dessa patienter. Oftast är det unga kvinnor som lindrar sin ångest med att skada sig själva medan unga män oftare väljer att vara våldsamma eller aggressiva. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens uppfattning och bemötande av patienter med självskadebeteende.

Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport.Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hosklättrare.Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta ochen grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifikafaktorer.Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseendekön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring.Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare medoch utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrareefterfrågas..

Självskadebeteende hos tonåringar och unga vuxna har fått ökad uppmärksamhet de senaste decennierna. Beteendet kan fungera som ett sätt att hantera svåra känslor, men innebär också ett stort lidande. En fungerande vårdrelation är central för att få till stånd en fungerande vård av patienter med självskadebeteende. Men vården av denna patientgrupp rapporteras ofta som problematisk, då sjuksköterskan upplever frustration och patienten upplever vårdlidande. Fortfarande saknas mycket kunskap om självskadebeteende och effektiva behandlingsmetoder.

This study will focus on how patients that suffer from self-injurious behaviours experience the relation between their self and body according to some professionals. The purpose is to enlighten why a person who has mental problems chooses to injure his or her body. We believe that the reason behind this is based on the early attachment between the parent and child. We also believe that a person only continues with this behaviour if he or she gains from it. The research questions this study raises are:· How does a person with self-injurious behaviour experience the relationship between their body and their self?· What is the effect of self-injurious behaviour on the body and what is the effect on the relationship between their body and their self.· How did the relationship between body and self evolve?This study is qualitative and is based on interviews from our respondents of whom all work or have worked with self-injurious behavioural patients.

Syftet med studie var att undersöka om intensiv knäträning i grupp kunde förbättra rörlighet, funktion och styrka i knäet efter artroplastikoperationen i jämförelse med sedvanlig rehabilitation. Interventionsgruppen tränade 2 gånger/vecka i cirka 14 veckor i jämförelse med kontrollgruppen som fick rutinmässig träning via primärvårdens sjukgymnaster. Interventionen utvärderas med Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och smärtskattning (Visuell Analog Skala) och funktionstest med modifierad Functional Assessment System (m- FAS), före operation och fyra månader efter operation. Resultaten visade att det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen beträffande någon utvärderings parametrar. Resultatet visade en liten tendens (inte signifikant) för bättre rörlighet i knäet, mindre smärta och bättre funktion i det dagliga livet och bättre livskvalitet för interventionsgruppen.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frågeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svårigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.

Background and aims: The population of older people in our society is increasing. Agerelated changes in the skin results in a diminished perception of pain and pressure and a decreased microcirculation in the skin affects its ability to adapt to injury. Occurrence of pressure sore on geriatrikal clinics are 5-10%, witch means that between five and ten thousand patients gets daily treat for pressure sores. When the patient gets a pressure sore the need for help increases. A common apprehension is that if the patient?s affects with pressure sores it?s because of deficiency in care.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring. Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.

Public health focuses on interventions related to physical activity during leisure and at work under conditions where health care is offered during working hours. Increased physical activity offers many positive effects on health in general and reduces the risk for most injuries and illnesses. Female cleaners represent a profession that is largely composed of women at high risk of overload injury and rarely participate in wellness initiatives offered at workplace. The purpose of this study was to investigate the effects of 20 minutes of daily physical exercise for 10 weeks of intervention for healthy female cleaners. A total of 40 female cleaners in a larger organization participated in the study and were divided in into an intervention group and a control group.

Bakgrund: En ökning av självskadebeteende som lett till sjukhusinläggning i Sverige har redovisats, vilket visar på ett behov av ökad medvetenhet och kunskap kring området. Beteendet är vanligast förekommande bland tonåringar och unga vuxna, och används som en strategi för att hantera emotionell smärta. Tidigare forskning visar att patientgruppen generellt inte är populär bland sjuksköterskor. Samtidigt poängteras vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska för tillfrisknandet. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som lider av självskadebeteende.

Background: When someone suffers a spinal cord injury, the nerve impulses between the brain, the muscles and the skin are intercepted, thereby resulting in motion and sensory loss.  During the recovery process, healthcare professionals play a vital role in ensuring that the patients have a positive experience of care, recovery and rehabilitation.Aim: The aim of this study is to determine how patients at a rehabilitation clinic in Sweden experienced the following: The patient?s experience of how well they were received by staff, the staff?s ability to explain and inform the patient of important details concerning their care and the staff?s ability to involve the patients in their own care.Method: A qualitative interview approach was used when undertaking this study. Six patients at the rehabilitation clinic were interviewed, and the interviews were later analyzed using qualitative content analysis.Result: The collected material was divided into ten categories that were sorted into three subheadings: reception of staff, information and involvement. Reception of staff, with categories: helpfulness, commitment, consideration, professionalism and reception. Information, with categories: if the patients felt well-informed.

The aim of this master thesis is to study the relationship between general ethics and professional ethics, to attain an understanding of which values that are given priority in the profession of the librarian regarding personal encounter towards library users. The posed questions are: How can fundamental ethical principles be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be problematized in relation to fundamental ethical principles? We used four focus groups consisting of public librarians. Three theoretical frameworks create the base of the analysis; four fundamental ethical principles, ethical guidelines for Swedish librarians and recommendations for Swedish librarians in the reference service. Three main issues emerge in the study; equalistic personal encounter where the principle of justice is emphasized but also problematized, library users? integrity which mainly coincide with the principle of autonomy and finally the librarian?s professional role which are being defined by librarian specific competence to refrain violation of the principle of injury avoidance.

Abstract Author: Robert Andersson & Oskar KarlsjöTitle:?My first thought is a girl that cuts herself? ? A qualitative study about professionals in human service organizations description of self-injurious behavior.Supervisor: Ann OttengrimAssessor: Rickard Ulmestig The purpose of this study has been to understand how professionals in human service organizations (HSO) describe self-injuries behaviour, how they describe the individuals that self-harm and if the professionals describe any possible differences in how men and women self-harm as well as how professional?s knowledge concerning self-injurious behaviour is contructed. The study answers three questions;- What kind of actions do professionals in HSO describe as being self-injurious behaviour?- How is knowledge constructed by professionals in HSO concerning self-injurious behaviour?- How are people who engage in self-injurious behaviour being described?- How do professionals in human service organizations describe potential differences between men and women´s self-injurious behaviour? Qualitative interviews have been chosen as the method in this study to gather empirical data and the social constructionism theory has been implemented to analyse the empirical data.The result of this study shows that self-injurious behaviour is a complex and at the same time a dynamic phenomenon. There are a lot of different actions that are being describes as being self-injurious behaviour.

Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous.Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence.

Sports research in the field of social science has shown that regular physical activity leads to wellbeing and positively affects the quality of life. A natural part of being an athlete is learning the functions of the human body, and what?s harmful and destructive, such as drugs (RF 1995). Doping is a constant problem in professional sport. Doping and manipulation of medical preparations in order to maximise performance is one of modern sport?s major problems, according to Blom and Lindroth (1995).I thought it would be interesting to see what the next generation of athletes thinks of doping.