Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej.

I denna litteraturstudie var syftet att beskriva människors upplevelser under utredning och behandling av cancersjukdom. Frågeställningar som var speciellt intressanta för den här studien var upplevelser av påfrestningar och hur människan hanterar dessa påfrestningar. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av publicerad vetenskapligt granskad litteratur. 5 kategorier identifierades som beskrev upplevelsen av påfrestningar: väntetiden var fruktansvärd, den kändes som åratal, diagnosen kom som en chock och upplevdes som ett hot, fruktan för förlust av autonomi och värdighet, ofrivilligt isolerad ensam och övergiven och människor upplevde att sjukvården hade mycket lite intresse för patienterna. Fyra kategorier beskrev hur människorna hanterade påfrestningarna: situationshantering genom att ta kontroll och tänka positivt eller avgränsa sig, hopp om förbättring och överlevnad, familj, vänner och andra människor var källan till villkorslöst stöd samt stödet är uppmuntrande och förlösande.

Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande.

Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. Vårdpersonalen måste vara förberedd både praktiskt och mentalt. Mötet mellan vårdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive något som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vårdande mötet mellan vårdpersonal och patienter i den palliativa vården.

Sedan mitten av 1990-talet har förekomsten av psykisk ohälsa ökat i Sverige, med allt ifrån psykoser till lättare psykiska problem som ängslan, oro, ångest, sömnproblem och bipolär sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Åtta artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i åtta kategorier: att min förändrade självbild leder till förlust: att förstå och inte förstå sjukdomen: att möta en mängd barriärer och svårigheter: att sträva efter kontroll och stabilitet: att vara som andra, att inte bli en diagnos: att hitta strategier för att må bra: att det är viktigt med stöd och relationer och att acceptera och hoppas på framtiden. Studien visade att leva med bipolär sjukdom innebar att livet förändrades.

När ett barn får diagnosen leukemi är det de flesta föräldrars mardröm. Som förälder vill man in i det sista hålla hoppet levande, men i var fjärde familj inträffar det otänkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebär för föräldrarna en förändrad livsvärld och ett outhärdligt lidande. Trots den värsta smärtan lyfts positiva händelser fram som belyser att föräldrarna kan känna hopp och glädje även när det är som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjälpa föräldrarna att uthärda sorgen är det viktigt att skapa kunskap om de känslor och reaktioner som föräldrarna kan uppleva.

Närstående till patienter inom palliativ vård utsätts för olika påfrestningar. Sjuksköterskans uppgift är att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de närstående har, samt de stödåtgärder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de närståendes behov av stöd inom den palliativa vården och de stödåtgärder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde på den närståendes tidigare relation till den sjuke. För många närstående var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de närstående om specifika omvårdnadsproblem som kan uppstå, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.

När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning.Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att vara närstående till en vuxen person som har en cancersjukdom. Eftersom cancer är en vanligt förekommande sjukdom innebär detta att många människor kommer i kontakt med den på något sätt. Litteraturstudien genomfördes för att öka förståelsen för familjers upplevelser av denna situation och därigenom bidra till att förebygga vårdlidande. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag.

I denna studie undersöker vi hur personalen på en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fängelse. Mötet kan på många sätt vara känsligt och barn med frihetsberövade föräldrar behöver tas emot av personal som förstår dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstå hur barnperspektivet på anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns något samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet. I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades åsikter i förhållande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anställda på anstalten ska jobba för att den intagne inte ska återfalla i brott samt att upprätthålla säkerhet.

Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa.

Hjärtinfarkt är en oåterkallelig hjärtmuskelskada som uppkommer på grund av syrebrist. De vanligaste riskfaktorerna för en hjärtinfarkt är ålder, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolesterol. De flesta riskfaktorerna kan förändras genom att ändra en persons levnadsvanor, men det är svårt att börja med, och behålla dessa förändringar. För att lyckas med motivationsarbetet till livsstilsförändringar krävs en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vilja förändra sin livsstil efter att ha haft en genomgången hjärtinfarkt.

Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta människor. I vår kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga där tonåringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det är viktigt att skapa en förståelse för hur tonåringar upplever sin förälders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonåringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med åtta artiklar som grund.