Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer.

The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture.The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några manliga chefer upplevde att de lyckats förena sin yrkesroll med familjerollen och uppnå balans mellan dessa roller. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur har balansen sett ut mellan familjeliv och arbetsliv?  Hur har föräldraledigheten sett ut? Hur har rollfördelningen varit i hemmet? Metodologiskt har en semistrukturerad intervjuform med en förbestämd intervjuguide använts. Urvalet bestod av åtta manliga chefer inom både den kommunala och privata sektorn i Halmstad. Av de åtta intervjudeltagarna blev det ett bortfall.

Kvinnors sätt att se på sig själv påverkas av sättet de lever. Bröst är inte bara en kroppsdel för kvinnor utan förknippas med kvinnans feminina identitet, moderskap, kvinnlighet och sexualitet. Att förlora ett bröst kan bli ett trauma och synen på deras kropp kan ändras. Vårdteam behöver tillhandahålla information och rådgivning som kan hjälpa kvinnor vad gäller deras tankar om sig själva och deras inre skönhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi.

Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syftet med studien var att belysa barnens upplevelser när föräldrarna genomgått skilsmässa. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område.

Uppsatsen Ungdomars världsbild och värdekartor är en C-uppsats som utförts för att få en uppfattning om ungdomars världsbild och värdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhälle. Syftet var att få en uppfattning om vad ungdomar anser vara värdefullt i sina liv, då vår uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick från ungdomarnas förhållande till sig själva, ut mot förhållandet till signifikanta andra, för att sedan gå vidare och utforska deras förhållande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest värdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjälp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars världsbild och hur de orienterar sig i världen. Vi samlade in materialet genom en enkätundersökning, 97 enkäter delades ut till ungdomar som går sista året pågymnasiet.

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död.

The purpose of this study is to understand how parents to children with autism handle difficulties in their daily lives. Previous research defines autism and shows how it can affect families but it doesn?t show how families handle autism. We have done eight qualitative interviews with parents to children with autism. The result shows similar forms of difficulties in families which children with autism, even though the degree of difficulties varies.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar.

Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende när det gäller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat våld, samt hur de ser på fortsatt kontakt med släkt och familj. Studien är kvalitativ och den utgår ifrån en hermeneutisk utgångspunkt där meningskoncentrering har använts för att analysera resultatet. Utifrån frågeställningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter från socialtjänsten och skyddat boende.  Resultatet visar på att socialtjänsten och skyddat boende tänker liknande när det gäller hedersrelaterat våld. Samverkan är en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra ungdomars framtidsdrömmar utifrån ett klass- och genusperspektiv. Frågeställningar:? Hur tänker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrån arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna på sina möjligheter och hinder inför framtiden?? På vilka sätt samstämmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder åt utifrån ett klass- och genusperspektiv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten från de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrån ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell friställning och vårt senmoderna samhälle.

Av olika anledningar klarar inte alla föräldrar av att tillgodose sina barns behov vilket kan påverka barnen och deras utveckling negativt. För att få barnets perspektiv på hur det är att växa upp under sådana förhållanden genomför vi denna studie med syftet att få ökad kunskap och förståelse för hur det kan vara för ett barn att växa upp i en familj där föräldrar av olika anledningar brister i sin omsorgsförmåga. Det är en litteraturstudie baserad på självbiografier där numera vuxna personer retrospektivt beskriver hur de upplevt sin barndom. Vi har använt oss av narrativ metod eftersom det ger oss möjlighet att få en fördjupad förståelse av berättarens upplevelser. Våra resultat visar att det sker en förändring av roller i familjen och att barnen får axla mycket stort ansvar hemma.

Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.