Syftet med uppsatsen är att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien är inriktad mot den dominerande företagssektorn små och medelstora företag, vidare görs en jämförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en enkätundersökning. Forskningsfilosofin som är applicerad är deduktiv, för att på så sätt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrån den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien är baserad utifrån beslutsteori där hantering av risk och osäkerhet har en central roll.

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts.

Datum: 2010-06-03Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin WilhelmssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts.

Stockholm is one of the fastest growing cities in the world. Its population is growing every day and the housing needs are becoming higher. Despite the growth and the need for more houses only a few new housing units are being built every year. Critics argue that if the building rate stays as it is today the development of the city will be very limited since there is no capacity for the city to embrace new incomers.The decision makers in the municipality of Stockholm are planning for large investments in housing units for the coming years up until 2030. There are plans of building approximately 140 000 new apartments to mend the ascending need for new houses.Farsta County is part of Stockholm and lies a few kilometers to the south of the city center.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Intense competition among companies and luck or unavailability of certain resources in country of company?s origin force last to cross the borders, and start to hunt for new markets and cheaper inputs. However, by investing abroad the company is not only facing and dealing with cultural differences and new regulatory framework, but also becomes dependent on decisions and actions of different and to large extend unknown government. Moreover, the majority of the investments? flows are directed to developing countries, where power and capabilities of state authorities are considered to be more extensive than in countries of developed economies.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ?Relevance Lost? - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ?budgetparadoxen? och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ?Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?? Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas.

SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus på budget. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.

 ABSTRACT    Titel: I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken? - En studie av fyra företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp) Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander Handledare: Mats Ryding Datum: 2009-05 Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte.