Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur matematikläxor i grundskolan kan bidra till elevers kunskapsutveckling. Studien har fokus på elever som nyligen lämnat grundskolan och som inte nådde kunskapskraven i matematik. Studien syftar till att bidra med kunskaper om hur läxor i matematik kan förändras och utvecklas för att stödja elever i behov av särskilt stöd för sin kunskapsutveckling.Frågeställningar;Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av;- Vilka syften som matematikläxan kunde ha?- Hur matematikläxan kunde introduceras?- Hur matematikläxan kunde följas upp?- Hur matematikläxan kunde bidra till elevernas kunskapsutveckling i matematik?Teori: Studien har en kvalitativ ansats, vilket lämpar sig väl när försöker förstå och tolka resultat samtidigt som man har en liten undersökningsgrupp. Det empiriska materialet som studien grundar sig på är elva elevers upplevelser av hur matematikläxor använts i deras kunskapsutveckling.Metod: Studiens data har samlats in via kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund och problem: Sedan millenieskiftet har flera uppmärksammade företagskonkurser ägt rum både i Sverige och utomlands, med efterföljande rättegångar där bolagens revisorer stod anklagade. Vi ville undersöka vad revisorns skadeståndsansvar innebär och om det kunde tolkas på olika sätt av olika rättsliga instanser. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka ämnet genom att titta både på litteratur och rättslig praxis. Vi valde några rättsfall och studerade dem utifrån hur olika rättsliga instanser dömde i fall där revisorerna fick skadeståndsanspråk.Frågeställning och syfte: Hur uttrycks revisorns skadeståndsansvar i lagstiftningen och rättspraxis? Vad kan eventuella skillnader i utfallen i olika rättsinstanser bero på? Syftet är att identifiera och beskriva de olika komponenterna i begreppet revisorns skadeståndsansvar.

För det första är avsikten att genomföra en idéanalys av definitioner och användning av begreppet välbefinnande inom den tillämpade forskningen som studerar välbefinnandebland äldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som måste göras för att en viss definition och användning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta får för en fruktbar förståelse och förklaring av fenomenet välbefinnande. För det andra är avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förståelsen för hur resultaten i studierna kan förstås. Frågan gäller vad det är som mäts.För att uppnå studiens syften har följande frågor varit vägledande: 1) Hur definieras och används begreppetvälbefinnande i den empiriska forskningen som studerar välbefinnande i relation till åldrande? 2) Är det möjligt att identifiera några grundläggande antaganden om relationen mellan människa, välbefinnande och samhälle som följer av de empiriska studiernas definition och användning av begreppet välbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begränsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och användningen av begreppet välbefinnande? 4) Förändras de möjligheter och begränsningar som identifierats när de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmänniska och samhälle? 5) Vad är de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen är en kvalitativ idéanalys.

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.

Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet.

I denna studie undersöks syn på professionalism i tre länder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften är att se hur lärarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten påverkar deras självbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsätt på professionalism i internationell litteratur. Med förändringen i samhället de senaste åren har även här utvecklats en ny syn på professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande på skolor och lärare. Vissa forskare kräver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tänkande med anpassningen till de nya förhållandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek.

Att skapa arbete är idag den störta frågan på den politiska dagordningen. Arbetslösheten är ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, är källan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvärtom är en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba så mycket. Men istället för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen så att vi nu använder både mänskliga resurser och naturresurser på ett sätt som ökar ojämlikheten och miljöpåverkan till kritiska nivåer för människans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsställa allas basbehov.Uppsatsen syften är att formulera visioner om nya förhållningssätt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förändring i en tid där ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas påarbetsmarknaden om deras visioner.

Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "? få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden.

Bakgrund2007 genomgick det ortopedtekniska företaget ?TeamOlmed? en organisationsförändring i form av att gå från en lokal till en central produktion av ortopedtekniska hjälpmedel. Detta medförde problem inom kommunikations- och informationsområdet som resulterade i en ökad andel tillverkade ortopedtekniska hjälpmedel som inte motsvarade patienthandläggarnas förväntningar. Detta ökade risken för att leveransen av hjälpmedlen försenades och att hjälpmedlen inte uppfyller de uppsatta funktionskraven. Utifrån problemet på TeamOlmed utfördes ett förbättringsarbete samt en studie på förbättringsarbetet då kunskap angående förbättringsarbeten inom denna kontext behöver stärkas. SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att förbättra beställnings- och produktionsprocessen vid tillverkningen av de individuella ortopedtekniska hjälpmedlen.

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom påverkade inte bara världens börser utan även förtroendet för näringslivets som sådant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfatt¬ning om hur för¬troendet för närings¬livet såg ut i Sverige men även vilken beredskap näringslivet själv hade för att stärka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primärt hade två övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbättrad styrning av svenska bo¬lag, men även att på den internationella marknaden höja kunskapen om och fram¬för allt för¬tro¬en¬det för svensk bolagsstyrning. Koden började gälla från och med den 1 juli 2005 och i år presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.

Bakgrund och problem: Uppsatsen bygger på den tidigare studien Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i årsredovisningar ? En studie av 29 svenska företag av All & Svantes-son, vilken undersökte mängden frivilliga ekonomistyrningsrelaterade upplysningar svenska börsnoterade bolag lämnar. Börsnoterade bolag är idag sällan ägarstyrda och för att ägarna ska kunna ta korrekta beslut krävs det att företag lämnar ut information intressenterna efter-frågar. Obligatoriska upplysningar är i de flesta fall inte tillräckliga för att ge en rättvisande bild av företaget utan frivilliga upplysningar är nödvändiga. Årsredovisningar är dock ett kostsamt projekt och vilken information som ska inkluderas är ett noga övervägt beslut.

Denna studie handlar om att undersöka om mobil-IT och återanvändning av teknisk information, som görs sökbar med hjälp av metadata i form av fasettering, kan stödja den dagliga informationsförsörjningen samt lärandet i marina sammanhang. Media tablets är de informations- och kommunikationsteknologiska enheter som fått stort genomslag på marknaden och som genom att vara bärbara kan vara en presentationsyta för att i verksamhetsprocesser få rätt information i rätt tid på rätt plats. Stora mängder av information som struktureras i top-down hierarkier orsakar ofta svårigheter för personer, som behöver en viss information, att finna den om de inte vet vart i hierarkin de ska leta då sökvägarna är begränsade åt ett håll. Om information istället märks upp med beskrivande egenskaper formas multipla hierarkier, eller fasetterade hierarkier, som ger sökvägar från mer än ett håll och kan underlätta att finna informationen utan vetskap om vart den är placerad. Information kan även bli enklare att finna om den är sökbar på högre detaljnivå, det vill säga om den interna hierarkin i stora informationsstycken bryts upp och informationen blir topicbaserad och varje topic utgör en sökbar och återanvändningsbar del.

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning.

Syftet med undersökningen var att kartlägga omfattningen av besvär från rörelseapparaten hos de anställda på den undersökta produktionsenheten för hörselskydd. Ytterligare syften var att se om man tidigt kan identifiera personer eller arbetsgrupper med likartade besvär, där åtgärder behövs på individ- eller gruppnivå.Den undersökta gruppen bestod av 86 personer, varav 59 kvinnor och 27 män. Produktionsenheten var fördelad på tre avdelningar. En avdelning skilde sig något i arbetsförutsättningar med lägre tempokrav och större rörlighet. Den bestod enbart av män.