Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram.

Nämndemannainstitutet har i Sverige uråldriga anor vilka sträcker sig långt bak till 1200-talet. De ståndpunkter som i dag allt som oftast anförs gällande nämndemännens förevarande är dels det faktum att nämndemännen över lag utses av kommunpolitiska partier samt dels att nämndemannakårens representativa sammansättning beträffande ålder, kön och etnicitet, har ifrågasatts.Med nämndemannens partipolitiska bakgrund följer som regel en politisk åskådning, vilket av förklarliga skäl kan utgöra underlag för diskussion och samhällsdebatt.Vad beträffar nämndemannakårens sammansättning är åldersperspektivet det av ovanstående nämnda företeelser det som vållat de svenska beslutsfattarna mest huvudbry de senaste decennierna. Den svenska nämndemannakåren är sedan lång tid tillbaka tämligen ålderstigen, ett faktum som i decennier varit föremål statliga offentliga utredningar och propositioner.Arbetets fokus ligger dock på nämndemannens/männens restriktiva inslag av dissens (skiljaktig mening) vid svensk tingsrätt, vilket i och för sig inte helt utelämnar det ovan nämnda. Det är idag enligt min mening ett påtagligt faktum att dissens mellan nämndeman och lagfaren domaren vid svensk tingsrätt är mycket ovanlig. Det gjordes år 1992 några av varandra oberoende studier vid Göteborgs samt Stockholms tingsrätt, vars syften var att påvisa med vilken frekvens det förekom dissens från nämndemännens sida vid domslut.

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare.

SammanfattningAtt veta hur man kan påverka och attrahera kunderna med hjälp av exponeringar kan vara av stor betydelse för butikerna och butikscheferna. Med allt större konkurrens i alla branscher blir kampen om varje enskild kund allt mer påtaglig. Därmed uppstår behovet för butikerna att få veta på vilket sätt de kan kommunicera med sina kunder för att få den respons från kunderna som man eftersträvar alltså att få till ett köp. Med hjälp av butikskommunikation så kan butikerna uppnå flera syften. Dessa är bland annat att skaffa nya kunder, öka de inköp de befintliga kunderna gör m.m.

Läxan är ett omdebatterat fenomen med både anhängare och motståndare. Oavsett debattens riktning figurerar läxan i skolan, något de flesta lärare behandlar. Grundat i detta väcks frågan om vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge läxor.Studiens syfte var att studera och jämföra vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge läxor. Frågeställningar som användes var vilka uppfattningar lärare har om läxor och dess funktion, i vilket syfte läxor ges samt vilka faktorer som påverkar läxgivandet i olika årskurser?Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod, där man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen.

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag? (2) Jag minns det för att?Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.

Slut i hyllan-problematiken är en fråga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste året. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar måste lagernivåer pressas. Det här sker så småningom på bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig särskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbättras för att hög servicegrad ska kunna uppnås utan alltför höga lager.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturläsning samt i vilken utsträckning estetiska läsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturläsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnås och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkät med öppna och slutna frågor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna både genomlider och genomlever undervisningen och läsningen. Andelen estetiska läsningar är låg jämfört med andelen efferenta.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ?omvänd användarmedverkan?. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

Syftet med min undersökning är att jämföra hur svenska pedagoger arbetar med sång och musik på en förskola med barn som har svenska som modersmål respektive en förskola med barn som har ett annat modersmål än svenska. Jag observerade och intervjuade tre kvinnliga förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna arbetade mycket med det språkliga, men på olika sätt. Pedagogerna som arbetade med barn med ett annat modersmål än svenska hade mer språkliga mål och syften med sitt sång- och musikarbete och framhävde mer den språkliga förståelsen medan pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål mer såg på vikten av att göra det lättare för barnen att minnas, samt på utvecklingen av det sociala, exempelvis samspel och gemenskap. Pedagogen som arbetade med barn som hade svenska som modersmål, gav barnen mer utrymme för samtal och frågor än vad pedagogerna på den andra förskolan gjorde och gav mer utrymme för båda könen.

Upphovsrätten står inför kraftigt förändrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av många upphovsrättsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rättighetsinnehavare ser hur deras ensamrätter missbrukas. Dessa är problem som förutses bli allt mer påtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler får snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand på de situationer som uppstått. Samtidigt har allmänheten hunnit vänja sig vid en tillgång till musik, film och bilder via Internet.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.