This is a study of humanity about the meetings we have with one another. I write about this subject out of the perspective of Martin Buber and Gustaf Wingren. As I enter this area and begin the writing a few questions are being developed, such as:? Why do we as humans have the need to meet each other?? ?What happens with us when the meeting is absent?? ?What does it mean to love your fellow man or woman?? ?What helps or destroys our possibilities to meet each other?? Buber talks about Me and You and the aim of the meeting we have with each other. When we meet each other it generates a responsibility against each other.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning.

Sara Lidman?s first novel, Tjärdalen (The Tar Pit, 1953), addresses ethical issues in a remote village in the north of Sweden. This essay discusses the novel?s narrative technique and the ethical aspects implied by the narration and aesthetic design. The approach is based on Adam Zachary Newton?s narrative ethics, which links narrative theory and method with an ethical perspective.

This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement.The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries.i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective.In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation.Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande.

There is an ongoing discussion about the declining quality of the teaching in the swedish school. This essay is a contribution to that discussion. It suggests that a certain kind of dialogue is necessary for the quality of the teaching to recover, and thereby also the quality of the students? education.The author turns firstly to philosophers of dialogue and finds in their works views appropriate to use when facing the situation of the swedish school. With the ideas of Martin Buber the author redefines the students as creatures of relationships.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt på andra barn,sexuella övergrepp, känslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förståelse för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta känslor och tankar som kan uppstå i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt på andra barn. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån von Wright och Buber. Resultatet av vår undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen är som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in.

The dialogical plait in individual vocal educationThesis in Music Education by Jannike Huss. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, Theatre, and Art, University of Örebro, 2010. Available from Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden. Original in Swedish.This thesis treats the value of communication for individual vocal education on a higher level.

Denna uppsats är en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till välbefinnande och hälsa i vårdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhållanden har Martin Bubers dialogfilosofi använts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstår mellan Jag-Du eller Jag-Det och återfinns i dimensionerna, människa-det andliga, människa-människa, människa-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vårdteori i ?Vårdandets idé? använts i en hermeneutisk analys av praktiska vårdmöten.

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.