Sök:

Sökresultat:

47 Uppsatser om Brćbygden - Sida 1 av 4

?Ska vi ha gruvdamm pÄ polkagrisarna?? : en fallstudie av gruvmotstÄndet i trakten kring GrÀnna

Sverige sÀgs befinna sig i en gruvboom och det prospekteras pÄ flertal platser i Sverige. Norra KÀrr strax norr om GrÀnna i norra delarna av Jönköpings kommun Àr en av platserna som idag Àr aktuella för gruvetablering. Men gruvan tycks framstÀllas som ett hot mot den nÀrliggande bygden och för VÀtterns vattenkvalitet av de boende i omrÄdet. DÄ planerna pÄ gruvetablering hotar förÀndra samhÀllet och förutsÀttningarna för att kunna bo dÀr har en mobilisering skett. Hur kÀnslan för bygden och en identitet kopplad till bygden fungerar som motiverande faktorer för varför mÀnniskor vÀljer att engagera sig, Àr vad uppsatsen syftar undersöka.

Munkarna pÄ heden : Cistercienserna i Herrevad

År 1144 anlĂ€nde abbot Robert, elva konverser och nio lekmĂ€n frĂ„n cisterciensklostret i Citeaux till Herrevad, dĂ€r Ă€rkebiskop Eskil upplĂ„tit mark till dem för att bygga upp ett cistercienserkloster pĂ„ dĂ„ dansk mark. I 400 Ă„r tronade klostret pĂ„ heden och blev ett maktcentrum i regionen. Klostermedlemmarna som vigt sitt liv Ă„t att hedra och tjĂ€na Gud blev dĂ€rmed ett inslag i bygden som satt spĂ„r lĂ„ngt in i vĂ„r tid. Hantverk som klosterorden tog med sig och sedermera utvecklade blev ocksĂ„ en del av bygdens. En bygd som med sin placering gav mycket tillbaka till dem som brukade den, det var perfekta förhĂ„llanden att driva ett sjĂ€lvhushĂ„llande kloster i.Syftet med uppsatsen Ă€r att klargöra vilken denna klosterorden var för att pĂ„ sĂ„ vis kunna vĂ€cka ett nytt intresse för nĂ„got som fallit i glömska inte bara pĂ„ lokal nivĂ„ utan ocksĂ„ som en del av SkĂ„nes historia.

Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

Lekeberg ? en levande landsbygdskommun

Vilka aktörer Ă€r viktiga för Lekebergs utveckling? Det Ă€r den frĂ„gestĂ€llningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i landsbygdsutveckling, vars syfte Ă€r att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invĂ„nare pĂ„verkar utvecklingen i bygden. Lekeberg kommun Ă€r en utprĂ€glad landsbygdskommun som Ă€r belĂ€gen tvĂ„ mil utanför Örebro. Lekeberg tillhörde tidigare Örebro kommun men Ă€r sedan 1995 en sjĂ€lvstĂ€ndig kommun pĂ„ frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt nĂ€ringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen. Materialet för studien har tagits fram med tvĂ„ olika metoder. Jag har dels intervjuat tjĂ€nstemĂ€n i Lekebergs kommun som Ă€r viktiga för kommunens utveckling, nĂ€mligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som Ă€r ansvarig för landsbygds- och nĂ€ringslivsfrĂ„gor pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Örebro lĂ€n.

Geoturism i SiljansomrÄdet

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Miljö- och hÀlsorisker pÄ frisörsalonger : en studie om frisörers kemikaliehantering

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Den digra dödens ekonomi : Pestens pÄverkan pÄ donationer mellan lokalbefolknngen och johanniterklostret i Rekarnebygden under digerdöden

Johannitermunkarna i Eskilstunaklostret var kÀnda för att utföra sjukvÄrdsgÀrningar och vÀl förtrogna med för tiden rÄdande medicinska kunskaper. Men pesten var nÄgot helt nytt för dem och var allomfattande under Ären kring 1350-talet och slog hÄrt inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa.Med tanke pÄ Rekarne­bygdens bördiga landskap som gynnade en stor lokal befolkning som bevisligen hade en stor kontaktyta utanför den egna bygden, sÄ Àr möjligheterna stora att pesten nÄdde Àven Rekarnebygden..

Kerstin Ekmans skönlitterÀra skildring av mÀnniskans förhÄllande till skogen : - gestaltat i romanen HÀndelser vid vatten

Detta Àr en ekokritisk studie av Kerstin Ekmans samhÀllsrealistiska roman HÀndelser vid vatten (1994). Dramat utspelar sig mellan Är 1970 fram till 1990-talet i byn Svartvattnet som ligger i norra delen av JÀmtland. Ekman beskriver folkets relation till skogen i bygden, och vad som sker i och med tillÀmpningen av storskalig skogsavverkning med stora kalytor som följd..

Att erövra livets mening : hur tvÄ Leaderprojekt skapar samhörighet och mening i bygden

?FörbÀttrad livskvalitet pÄ landsbygden? Àr ett av flera mÄl som Àr angett av EU och som ska förverkligas via medlemslÀndernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att ÄtgÀrda de ?brister? som mÄ rÄda pÄ landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/hÀr i Sverige.

SkÄnska krigets efterverkningar : Att leva i efterkrigstid

SkĂ„nelandskapen Ă€r en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett grĂ€nsomrĂ„de mellan SkĂ„ne och SmĂ„land under skĂ„nska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt omrĂ„de. GrĂ€nsbygden blev plundrad och brĂ€nd av bĂ„de svenskar, danskar och snapphanar, mĂ„nga förlorade allt de Ă€gde. Norra Åsbos dombok frĂ„n 1680 innehĂ„ller mycket information om trakten och hur mĂ€nniskorna pĂ„verkades och anvĂ€nde krigets omfattning pĂ„ tinget vid rĂ€ttsfall. Hur hanterades denna traumatiserade hĂ€ndelse av allmogen och av överheten? Söktes rĂ€ttvisa, försoning eller sattes hĂ€ndelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hĂ€nt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats pĂ„ tinget. .

FÄrskiljning vid glaciÀrens rand

PÄ Island finns mÄnga gamla traditioner. Jordbrukare har under lÄng tid anvÀnt sig av allmÀnningar för att lÄta djur beta pÄ under sommarmÄnaderna. AllmÀnningarna spelar ocksÄ en stor roll för det islÀndska kulturarvet. Den viktigaste hÀndelsen i samband med allmÀnningen Àr den Ärliga fÄrskiljningen. FÄrskiljningen Àger rum pÄ hösten och dÄ Àr nÀstan varenda person i bygden inblandad pÄ ett eller annat sÀtt. Man delas upp i olika arbetslag för att hÀmta hem fÄren frÄn allmÀnningarna som Àr belÀgna i fjÀllen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd pÄ norra Island, nÀrmare bestÀmt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

Den politiska vÄren i PiteÄ 1917: varför ingen hungerrevolt?

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen vÄren 1917, samt att studera rörelsen utifrÄn ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie pÄ Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan tvÄ lokala- och tvÄ rikstÀckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur bÄde ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, dÄ dessa bÄda faktorer visade sig hÀnga ihop. Med utgÄngspunkt frÄn detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrÄn bÀttre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns Àven uppgifter i uppsatsen som tyder pÄ att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stÄ utanför Hungerrörelsen 1917..

Utomhusundervisning med inriktning samhÀllsorienterande Àmnen/Outdoor Teaching within the Social Science Program

VÄrt ena syfte med vÄrt examensarbete var att fÄ reda pÄ vilka för- och nackdelar det finns nÀr man anvÀnder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville Àven ha svar pÄ hur elevers psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkas av utomhusundervisning. VÄrt tredje syfte var att ta reda pÄ hur man arbetar med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus. För att uppnÄ dessa syften har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fÄtt frÄn pedagogerna har dÀrefter jÀmförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mÄr bÀttre av att vara utomhus och att de dÄ anvÀnder sin kropp vid inlÀrning. Eleverna med koncentrationssvÄrigheter fÄr större utrymme till rörelse och mÀrks inte pÄ samma sÀtt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som krÀver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus genom att gÄ pÄ stadsvandringar och se vad bygden har att berÀtta..

Föreningslivets bidrag till den lokala gemenskapen : exemplet FjÀrdhundra

Syftet med det hÀr kandidatarbetet i agronomprogrammet ? landsbygdsutveckling Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, föreningslivet bidrar till att skapa sammanhÄllning. Genom att intervjua föreningsaktiva och göra observationer har jag undersökt föreningslivet i ett samhÀlle pÄ landsbygden. Genom att anvÀnda begrepp som bygd, lokal gemenskap och community undersöker jag om föreningslivet kan bidra till att skapa gemenskap och hur detta gÄr till. Studien visar att föreningarna dÀr mÀnniskor trÀffas genom ett gemensamt intresse ocksÄ kan bidra till gemenskap lokalt.

?Bygden blir vad du sjÀlv gör den till? : en kritisk diskursanalys av foton tagna i JÀmtlands lÀn

Denna uppsats behandlar bilder frÄn JÀmtlands lÀn och tolkar dessa utifrÄn en bildanalysmodell. Texten Àr en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att avtÀcka de diskurser som omgÀrdar foton frÄn JÀmtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet bestÄr av insamlade bilder frÄn JÀmtlands lÀn i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell dÀr tyngpunkten ligger pÄ sjÀlva sprÄket som förmedlas i bilderna.

1 NĂ€sta sida ->