Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i Brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål ? ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål ? för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton).

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av Brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna:? Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna?? Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet?Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga.

Översättning av kokböcker innebär översättning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att närmare undersöka olika översättningsmöjligheter av just sådana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översättningsfrågor, som stilfigurer och personlig stil, också kunde undersökas.Efter att ha översatt själv jämförde jag min översättning med den befintliga, svenska översättningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översättning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag från de områden där jag stött på problem: stilfigurer, personlig stil, översättningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsområdet.Resultatet av studien är att Nigellas speciella stil inte går att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den är avgörande för boken som helhet. Därför bör den översättas så att samma effekt skapas.