Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av Bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berättas en historia om vad som händer med en Bruksort och dess vardagslandskap när ortens största näringsverksamhet läggs ner. I uppsatsen problematiseras frågor så som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap är. Det diskuteras även vilken problematiken är kring begreppet vardagslandskap samt om Bruksorter som Fredriksberg ingår i kategorin vardagslandskap.Berättelsen tar sin början i en bygd där svedjebruk och stångjärnsproduktion är starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största näringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre Bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare.

This thesis focuses on youth unemployment in Finspång, often referred as an industrial community. The theoretical framework of the thesis is based on social constructionism and covers theoretical discourse analysis, intersectionality and social capital. The study is based on qualitative interviews with 7 unemployed individuals between the ages of 19-24 and an interview with an employee at the employment office in the community. The main subject in this thesis is the youngsters experience with unemployment, labour, the employment office, the impacts of social capital and the labour market in the community. The analysis focuses in how the respondents discuss their experienced problems with their unemployment.

Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne. Centralorten har vuxit fram ur två byar, ett fiskeläge och en Bruksort. Under 1900-talet har staden växt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva läge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invånare. Höganäs kommun har som mål att gå från att vara 8 500 till att bli 10 000 invånare i centralorten.

The present study examined high school students? attitudes to higher education at university/college and their study engagement in an industrial town in klarälvdalen in the county of Värmland. The main research question was whether there are any differences between students in vocational and theoretically oriented programs regarding their attitude to higher education and study engagement. The results was also compared with a study with the same research question conducted in Countryside town in fryksdalen, Värmland county to see whether attitude and student engagement differ between high school students in different parts of Värmland. The method used was quantitative with data collected by using questionnaires.

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten Bruksort och stadsdelar i en större stad.

I föreliggande uppsats behandlas fotbollens betydelse för den svenska Bruksorten Degerfors. Av intresse är hur fotbollen format platskänslan på orten, och hur detta ger sig till känna i kommunala strategier och visioner. Degerfors är fortfarande en Bruksort, där den lokala arbetsmarknaden och ekonomin är starkt beroende av ett stort industriellt företag. Huruvida en så kallad bruksanda finns att hävda, och i så fall hur denna är möjlig att relatera till fotbollen på orten är en central diskussion i uppsatsen. Den teoretiska förankringen vilar i den humanistiska geografin, och verk från bland andra Tuan, Relph och Buttimer.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären.

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en Bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män.