Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhälsoarbetet?. Samverkan, där handikapp- och patientorganisationer är delaktiga i planering av hälso- och sjukvård har varit aktuellt i mer än 35 år, man utvecklade former för handikappråd redan 1970. Ändå finns det mycket lite empirisk forskning på området. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhålla ett vidare perspektiv genom att jämföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrån frågeställningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer påverkar och vilka former finns för samverkan och hur stämmer dessa med existerande teorier? Arbetet är upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material från Storbritannien, en dokumentanalys av material från Stockholms läns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.

Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla enhögkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra Brukare använts där frågeställningen var fokuserad påderas subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period avtre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre årsperiod.

I följande empiriska studie redovisas brister i växttekniken på ett antal bostadsgårdar i Malmö. Studien syftar till att skapa en uppfattning om de vanligaste växttekniska bristerna samt deras orsak. Med hjälp av en enkätundersökning har jag också försökt skapa mig en uppfattning om vad ämnet växtteknik handlar om och hur andra internationella utbildningar ser på ämnet ifråga.Studien har omfattats av tio bostadsgårdar som okulärinventerats. Inventeringsprotokollet omfattar majoriteten av de brister som kan observeras på dagens bostadsgårdar, anläggnings- såväl som skötselrelaterade. Resultatet av inventeringen visade på en jämn fördelning mellan anläggnings- och skötselrelaterade brister.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av Brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning kan sökas som bistånd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring på arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problem när det gäller kommunernas insatser till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning särskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell välfärd utan det svarar också mot grundläggande mänskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Konflikter är och har alltid varit en del av människors liv ? både det privata och det yrkesmässiga. Det är också ett fenomen som aldrig kommer att kunna undvikas helt. Däremot kan man lära sig att hantera konflikter och som enhetschef inom en människovårdande organisation är det av stor vikt att vara förberedd på att hantera de konflikter som kommer att uppstå i organisationen. För att lyckas med detta är det viktigt att skapa sig en förståelse för vad det är som orsakar konflikter och hur man bör bemöta detta.

För att möta växande regioners efterfrågan på bostäder har förtätning i kollektivtrafiknära lägen lyfts fram som fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkt. I Göteborgsregionen har särskilt fokus lagts på förtätning av orter längs med de större kollektivtrafikstråken. I takt med att förtätning sker kan också bilden av dessa orter förändras. Denna uppsats syftar till att under-söka människors uppfattning av platsen efter en förtätning i en sådan ort. I en fallstudie har en förtätning av stationssamhället Ytterby strax utanför Göteborg studerats.

Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla enhögkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra Brukare använts där frågeställningen var fokuserad påderas subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period avtre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre årsperiod.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missBrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missBrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av Brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

SammanfattningBakgrund Dagens äldre uppnår en högre ålder och de blir allt fler. Äldre personer idag har generellt sett bättre matvanor än vad de hade förr men trots detta är undernäring ett vanligt förekommande problem. Detta inkluderar även äldre personer med hemtjänst. Många äldre riskerar även att drabbas av social isolering, vilket kan påverka ett hälsosamt åldrande och motivationen att äta. Personalen i hemtjänsten har en betydelsefull roll när det kommer till maten och det är därför av vikt att lyfta fram deras tankar och åsikter kring matsituationen. Syfte Syftet var att undersöka hemtjänstspersonalens tankar kring maten som serverades till brukarna i en mindre kommun. Metod Fyra individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med personal i tre hemtjänstsgrupper.

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.