Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärareanvänder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska fåen bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vianvände oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de användesig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att deflerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena,för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer isin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, såatt de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia.

Skolverket och styrdokumentens värdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter läromedel det uttalade målet? Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan Vi och De i läromedel och därmed hur framställandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. Innehållsanalysen utgår från en kritisk textanalys i form av postkolonial teori där språkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartläggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i läromedel i historia framställs.

Bakgrunden till vår studie grundar sig i en regeringsledd undersökning kring skolelevers tänkande kring Förintelsen. Den undersökningen visade att allt färre elever är säkra på att Förintelsen ägt rum än vad som hade visat sig vid en tidigare undersökning. Resultatet ledde till startandet av projektet Levande Historia ? Förintelsen. Vårt arbete består av en teoretisk och en empirisk del.

Bakgrund och problem:Miljöorganisationer och andra aktivister har i många år försökt driva på företagen att ta ett större ansvar för de effekter på miljö och människor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hållbarhetsfrågor växer. Trots att mängden tillgänglig hållbarhetsinformation ökar med överlag förbättrad kvalitet på hållbarhetsredovisningen kvarstår frågetecken kring redovisningarnas användbarhet.Vår frågeställning lyder:Vilken syn har företag och intressenter på hållbarhetsredovisningen utifrån användbarheten?Syfte:Syftet med uppsatsen är att utifrån företagens och intressenters perspektiv beskriva synen på användbarheten i hållbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa två perspektiv överrensstämmer och hur det påverkar hållbarhetsredovisningens användning.Metod:Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta respondenter som således skildrar två olika perspektiv; intressenternas och företagens.Slutsats:Vår slutsats är att intressenter och företag har en analog syn på vad en användbar hållbarhetsredovisning är.

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow.The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a con- structivistic point of view in history.Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it. .

Syftet med examensarbetet var att ta fram ett webbaserat säljstödssystem åt Koneo i Gävle.Systemet skulle underlätta för säljarna i deras dagliga arbete med att samla information om kunder på ett ställe. Vidare kan de där redigera information, skicka e-post, ta fram olika dokument m.m. De tekniker vi använt oss av är ASP.NET, SQL-lagrade procedurer,JavaScript, CSS och VBScript. Resultatet av arbetet är ett fullt fungerande system som kommer att tas i bruk av företaget inom kort..

Uppsatsen redogör för den rättsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare så belyses förfarandena i de rättsregler och principer fastlagda till skydd för rättsäkerheten på området. Inom ramen för uppsatsen har två undersökningar företagits för två skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri..

Historieämnet har efter politiska beslut under en längre tidsperiod kotinuerligt vidvarje läroplansskifte fått minskad tidstilldelning, men har utifrån styrdokumenten fåttstora mål att uppfylla. Styrdokumenten ger även möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgångspunkter för undervisningen,tidsbegränsningen leder till att begränsningar i materialmängden måste göras, målenkräver att eleverna skall få en varierande undervisning med många infallsvinklar,mängden historiskt material som kan användas är mer eller mindre oändlig. Syftetmed denna uppsats är att undersöka hur lärare planerar sin undervisning i kursenHistoria A på gymnasiet. Fyra lärare intervjuades kring hur de gör när de planerar sinundervisning.

Med spjärn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framställningarna av kvinnor och män, genus och jämställdhet i gymnasieskolans läroböcker med syftet att undersöka hur läroböckerna framställer kvinnan avseende hur läroboken upprätthåller eller motverkar särskiljandets logik mellan män och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning består av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och män i läroböckerna. Denna utgör sedermera en språngbräda åt en kvalitativ genuskritisk närläsningsstudie av läroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt är publicerade inom ramen för den nya läroplanen, Gymnasieskola 11, under år 2011 och 2012 och är ämnade att användas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att män är överrepresenterade gällande såväl historiska aktörer som anonyma människor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angående intolerans bland svenska skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell intolerans bland skolungdomar från grundskolans senare år och gymnasiet i Luleåområdet samt att jämföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta än riksgenomsnittet.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia?.

Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna.

Syftet med vårt var att studera om vi kunde öka elevernas lust till lärande genom att samtala om skönlitteraturen.Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en glömd skatt som borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Vi ville även få en uppfatting om det är möjligt att använda skönlitteraturen i samhällsorienterande ämnen. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner samt tidigare forskning. Vår undersökning genomfördes i en klass i Luleå kommun bestående av 16 elever i år 5-6. Undersökningen sträckte sig över 7 veckor.