Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik pÄ kandidatnivÄ. Högskolan i GÀvle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anstÀllda pÄ en kommun i södra Norrland.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka varför och pÄ vilket sÀtt flickor som lever under patriarkala och hederstÀnkande familjeförhÄllanden Àr utsatta. Vi ville ta reda pÄ vilka sÀtt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur pÄverkar flickors frihet. De frÄgor vi vill ha svar pÄ Àr: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer prÀglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever Àven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system dÀr gruppen kommer före individen.

De flesta företag som startas Ă€r i behov att kapital. RĂ€cker inte det egna kapitalet till mĂ„ste entreprenören söka efter externa finansiĂ€rer. Banken Ă€r inte alltid villig att lĂ„na ut pengar till entreprenören pĂ„ grund av den höga risken att inte fĂ„ tillbaka sina utlĂ„nade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lĂ„n pĂ„ en mindre summa vilket inte alltid Ă€r tillrĂ€ckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vĂ€nda sig till en affĂ€rsĂ€ngel.

Denna rapport behandlar ett specifikt omrÄde inom IT-forensik och informationssÀkerhet. DÄ en berörd part behöver agera i ett skarpt lÀge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det ocksÄ bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar Àr av avgörande karaktÀr dÄ minnet förÀndras kontinuerligt, dÀrför efterstrÀvas minimala förÀndringar pÄ systemet.Ett datorsystem Àr utrustat med ett fysiskt minne vars syfte Àr att temporÀrt lagra information dÄ det Àr aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskÀlla ur ett forensiskt perspektiv.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Globalisering och hÄllbar utveckling Àr nya företeelser och företag har behövt adoptera nya operativa riktlinjer för att inkorporera dessa begrepp. Sedan globaliseringen av kapitalismen efter Sovjet Unionens fall har avreglering skett i snabb takt och företag har behövt Àndra pÄ sina verksamheter för att bevara konkurrenskraftiga. Konsekvenserna frÄn avregleringarna pÄverkar dock miljontals arbetstagare, sÀrskilt i utvecklingslÀnder, och kunderna i till exempelvis vÀstvÀrlden har omedvetna om problemen. Allteftersom kunderna fÄr reda leverantörskedjornas negativa inverkan pÄ samhÀllen i stort, samtidigt som kunder allt mer vill identifiera sig med sina produkter, ökar efterfrÄgan för socialt, miljömÀssigt och etiskt hÄllbara produkter. Eftersom företag numera ser deras ansvarstagande som ett medel för riskhantering för att undvika att skada deras varumÀrkens rykte, har ansvarsfull tillverkning blivit en viktig faktor för att sÀkerstÀlla lÄngsiktig vinst.

Den 1 februari 2007 bytte LantmÀteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra anvÀndare ocksÄ bör byta till SWEREF 99 Àr att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlÀttas inom Sverige och anvÀndare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats pÄ 10 poÀng Àr att underlÀtta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lÀgga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hÀnsyn till under inmÀtningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns pÄ ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa nÄgon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av tvÄ transformationsfunktioner som finns i ArcMap jÀmförs med en transformation i programmet GTRANS och inmÀtta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att rÀta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmÀtningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fÄs i sÄvÀl SWEREF 99 som frÄnsystemet.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Branschen för bioteknik har lÀnge varit stark i Sverige men har under de senaste Ären utsatts för större konkurrens bÄde vad gÀller fler utlÀndska satsningar och konkurrens om kapital nödvÀndigt för utveckling. Branschen karakteriseras av mÄnga smÄ företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkÀnnande samt stark reglering av produkter pÄ marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat pÄ produkt och dess marknad. Det Àr tydligt att smÄ företag i branschen inte sjÀlva tÀcker en hel vÀrdekedja utan fokuserar sin kompetens pÄ en del av kedjan. Företagen Àr i hög grad beroende av externa intressenter sÄ som partners, distributörer och myndigheter.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsÀkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gÄ frÄn en passiv lÄngtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till ÄtergÄng till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med vÄra praktikplatser gjorde oss nyfikna pÄ hur förÀndringen har pÄverkat livet för den enskilde individen. VÄrt syfte Àr sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsÀkring frÄn sjukförsÀkringen. Vi ville utan att ha nÄgra förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berÀttelse sÄ vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ tre teman som vi ville veta mer om. Temana Àr; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhÀllets syn och deras syn pÄ sin sjÀlvbild. Resultaten Àr komplexa och visar att de teman vi valt ut pÄverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar pÄ det andra. De teorier vi valt att anvÀnda i analys av materialet Àr Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Vi vill med denna uppsats undersöka och belysa hur företagens miljöarbete ser ut. Vidare kommer vi att beskriva och förklara hur miljöarbetet redovisas och vem det riktas till.Miljöproblemen runt om i vÀrlden blir mer och mer uppmÀrksammade, vilket har lett till att sÄvÀl privatpersoner som företag har förstÄtt innebörden av sitt handlande. Denna insikt har inneburit att företagen har börjat ifrÄgasÀtta sitt miljöarbete och hur detta ska redovisas. Eftersom det i dagslÀget saknas konkreta regler för detta ser arbetet och redovisningen mycket olika ut. Det gÄr att diskutera om ett vÀlutvecklat miljöarbete kan leda till fördelar för företaget.Studien baseras pÄ ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med en deduktiv ansats.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

MÄnga företag och myndigheter vill och behöver ha en applikation av olika skÀl. Det Àr dock svÄrt att komma igÄng, och det Àr en utmaning att fÄ en applikation att bli lÀttanvÀnd och omtyckt av anvÀndarna. Det Àr mycket som en utvecklare behöver tÀnka pÄ, och det finns mÄnga faktorer som pÄ olika sÀtt kan pÄverka anvÀndarvÀnligheten.Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen i informatik Àr att göra ett designförslag till en applikation som myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) kan anvÀnda. Hela databasen ?Farliga Àmnen? ska Äterfinnas i applikationen.

 Meteorologiska förhÄllanden har en stor pÄverkan pÄ ljudutbredning utomhus. De atmosfÀriska effekterna Àr absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svÄra att skilja Ät. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer dÄ att böjas av nedÄt eller uppÄt frÄn marken. KunskapslÀget inom vart och ett av dessa omrÄden presenteras i denna studie. 28 stycken trafikbullermÀtningar har utförts lÀngs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhÄllanden.

ABSTRACT Margareta Jablonska (2009). ?Man vÄgar inte dö?. En kvalitativ undersökning om förÀldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa oro och förhoppningar hos förÀldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svÄrigheter, för att fÄ en djupare förstÄelse för och förbÀttring av familjens situation.