Varje Är kommer mÄnga invandrare frÄn olika lÀnder runt om i vÀrlden till Sverige med olika sprÄk, kultur, synsÀtt och traditioner. Detta medför kommunikationsvÄrigheter i mötet med myndigheter sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utlÀndska förÀldrar inom barnhÀlsovÄrden. Arbetets metod Àr en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades Ätta BVC distriktssköterskor vilka hade lÄnga erfarenheter inom barnhÀlsovÄrden.  Distriktssköterskorna valdes frÄn tre vÄrdcentraler inom invandrartÀta omrÄden.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras pÄ individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och Àr konstruerat för att vara sjÀlvreglerande och sjÀlvfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis pÄ grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna ocksÄ komma att behöva ett lÀngre arbetsliv Àn nu för att nÄ samma pensionsnivÄer som tidigare generationer.Min frÄgestÀllning i uppsatsen Àr:Vilka beskrivningar och förestÀllningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. NÀr jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för den process som leder till hemlöshet. UtifrÄn intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat fÄ nÄgon ny.Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats nÀr de passerat genom olika stadier av kriser och svÄrigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för nÄgra av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att anvÀnda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar ocksÄ hur socialtjÀnsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgĂ€ngligheten för Ă€ldre i Galgamarken, ett omrĂ„de som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet Ă€r mycket aktuellt med en befolkning vars andel Ă€ldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, sĂ„ ska svenska myndigheter planera för samhĂ€llets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgĂ€nglighet gĂ„s igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild pĂ„ hur lösningarna kan utformas. Genom anvĂ€ndning av strĂ„kstrategi sĂ„ identifieras strĂ„k med sĂ€rskilt behov av Ă„tgĂ€rder. ÅtgĂ€rdas de utvalda strĂ„ken sĂ„ kommer den generella tillgĂ€ngligheten öka pĂ„ Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie Ă€r en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen pĂ„ Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 Ă„r. Ungdomarna ger sin syn pĂ„ tillvaron i förhĂ„llande till sig sjĂ€lva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrĂ„gestĂ€llningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredstĂ€llda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsĂ€ttningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika Ă„rskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lĂ„ng tid. Intervjuerna har sedan sammanstĂ€llts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar ocksĂ„ helt olika utryck i byn som prĂ€glas av nĂ€ra vĂ€nskap, nĂ€rheten till natur och snöskoterkultur.

SammanfattningI dagens nÀringsliv spelar varumÀrken en viktig roll. De hjÀlper företag att sÀrskilja sina produkter frÄn sina konkurrenters produkter. Företagen kan vÀlja att registrera nationella varumÀrken eller gemenskapsvarumÀrken. Till skillnad frÄn det nationella varumÀrkesskyddet ger gemenskapsvarumÀrkesskyddet rÀttighetsinnehavaren ensamrÀtt till sitt varumÀrke i hela gemenskapen.För att bibehÄlla varumÀrkesskyddet mÄste rÀttighetsinnehavaren anvÀnda sig av varumÀrket inom en femÄrsperiod, annars kan skyddet hÀvas. De nationella varumÀrkena ska sÀttas i verkligt bruk i den stat dÀr de registrerats.

Syftet med denna forskning Àr att undersöka hur tvÄ tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om tvÄ influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förÀndring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling dÀr 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex frÄn respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de tvÄ utförda metoderna anser vi att vi fÄtt en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna.Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod pÄ agendan 1957 och 2009, dÀr valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten pÄ att Aftonbladet och Dagens Nyheter Àr delaktiga i att sÀtta agendan för vad som Àr viktigast för dagen.Den alarmerande kÀnslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, dÀr tidningarna istÀllet generellt ingav en lugnande ton.

Studiens syfte Àr att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser pÄ substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras pÄ fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, lÀkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier anvÀnts: biologiska teorier, systemteorier, stÀmplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn pÄ bakgrunden till ett drogmissbruk dÄ samtliga anser att orsaken beror pÄ bÄde genetiska och sociala faktorer. Personalen anser Àven att behandlingsenhetens klienter Àr i behov av kemiskt framstÀllda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta dÄ det bidrar till att klienterna kan börja fokusera pÄ andra livsomrÄden utöver droganvÀndandet.

Denna c-uppsats Àr en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lÀmplig adoptivförÀlder, och hur de beskriver svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av tvÄ fokusgruppsintervjuer med hemutredare frÄn olika kommuner och stadsdelar i Stockholms lÀn. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr: Hur beskriver hemutredarna en lÀmplig adoptivförÀlder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldraskapet, nÀr det gÀller lÀmplighet? Hur beskriver hemutredarna svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen av tilltÀnkta adoptivförÀldrar? VÄra resultat visar att hemutredarna anser att det bÀsta för ett adoptivbarn Àr att adopteras av tvÄ förÀldrar. Detta par skall ha en kÀrleksfull relation, bÄde rimlig hÀlsa och rimlig inkomst.

Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga om de skydd som finns att tillgÄ för vittnen Àr tillrÀckliga i förhÄllande till hotbilden för dessa. I Sverige rÄder allmÀn vittnesplikt vilket innebÀr att det Äligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Problematiken som finns i vÄrt samhÀlle nÀr det gÀller att fÄ folk att vittna Àr inget nytt fenomen men situationen har under de senaste Ären förvÀrrats. En bidragande och stor aktör som skrÀmmer allmÀnheten frÄn att vittna Àr den organiserade brottsligheten och som har huvudfokus pÄ att Àgna sig Ät kriminella affÀrsverksamheter men Àven att skydda dessa genom bland annat hot och vÄldsbrott. Den organiserade brottsligheten har oftast stor kapacitet att anvÀnda sig av otillÄten pÄverkan pÄ vittnen.

Regler Àr befallningar frÄn normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och fÄr handla. Regler kan dÀrför sÀgas vara handlingsmönster. Principer Àr dÀremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rÀttstillÀmparen bör handla i ett specifikt mÄl.

Sedan Internet förĂ€ndrade hur vĂ€rlden kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vĂ„r vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat pĂ„ utvecklingen. Men för mĂ„nga rĂ„der ovisshet om hur sociala medier pĂ„verkar deras verksamhet. I synnerhet vĂ„ra svenska myndigheter som har att förhĂ„lla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgĂ„ende medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier pĂ„verkar arbetet med samhĂ€llskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kvinnors upplevelser av att fÄ en AD/HD diagnos i vuxen Älder och vilka sociala konsekvenser det ger. DÄ mÄnga studier inriktar sig pÄ AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stÀllet ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen anvÀnder oss av Àr social konstruktionism dÄ vi tycker den Àr relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i sÄ fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förÀndrat deras vardag, bemötandet frÄn myndigheter och arbetskamrater, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvuppfattning och relationen till vÀnner och nÀra anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frÄgestÀllningar som passade studiens syfte.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ kunskap om och belysa socionomens roll inom den rÀttspsykiatriska vÄrdkedjan; sluten- och öppenvÄrd. Vidare vill vi undersöka hur samverkan mellan den rÀttspsykiatriska vÄrdkedjan och andra aktörer fungerar samt hur socionomerna inom rÀttspsykiatrin resonerar kring patienternas behov och det Äterfallspreventiva arbete som riktar sig till patienterna. FrÄgestÀllningarna som formulerats Àr följande: Vilka arbetsuppgifter har socionomerna inom den rÀttspsykiatriska vÄrdkedjan? Hur ser socionomerna pÄ sitt uppdrag? Hur ser samarbetet ut mellan sluten- och öppenvÄrden, samt med andra organisationer och myndigheter? Vilka behov ser socionomerna hos patienterna och i vilken utstrÀckning tillgodoses dessa? Hur ser det brottspreventiva arbetet ut och hur hanterar socionomerna paradoxen mellan att kontrollera/straffa och vÄrda/stötta? För att besvara frÄgestÀllningarna har fokusgrupper anvÀnts, en kvalitativ metod som innebÀr att en grupp med flera personer intervjuas samtidigt. Ett induktivt förhÄllningssÀtt har anvÀnts och resultatet har analyserats med hjÀlp av symbolisk interaktionism, dramaturgisk rollteori och organisationsteori.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva vilka erfarenheter anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada har avseende förĂ€ndringar i sina dagliga aktiviteter. Åtta anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada intervjuades utifrĂ„n studiens syfte med ett flertal frĂ„gor. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i tre kategorier: Den sociala interaktionen Ă€r annorlunda?, ?Aktiviteterna Ă€r förĂ€ndrade bĂ„de positivt och negativt? och ?Mer planering krĂ€vs. Resultatet visade att anhöriga pĂ„verkades pĂ„ mĂ„nga olika plan.