Sökresultat:
1053 Uppsatser om Brott mot mänskligheten - Sida 64 av 71
Upplevelse av funktionsförmÄga och rehabiliteringsperiod hos de som opererats med halv/helplastik efter en höftfraktur
Höftfrakturer utgör ett stort och ökande globalt hÀlsoproblem. I Sverige ses Ärligen 19 000 höftfrakturer de flesta pÄ grund av en fallolycka. HÀlften av dessa frakturer Àr brott pÄ lÄrbenshalsen (cervikala frakturer). En del av dessa Àr dislocerade och opereras direkt med en halv/helplastik för att undvika en reoperation. Syftet: med studien var att beskriva upplevd funktionsförmÄga och rehabiliteringsperiod hos de som blivit opererade med halv/helplastik efter en höftfraktur pÄ Sunderby sjukhus.
Vem Àr ett barns juridiska förÀlder?
NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.
Advokat pÄ fel sida om lagen : Dilemmat nÀr lojalitetsplikten möter straffrÀttsskipningen
Varje dag möter advokaten rÀttsliga problem och spörsmÄl som ska lösas men han möter ocksÄ sitt eget dilemma. Enighet rÄder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rÀttssystemet vilket innebÀr en prövning av de olika normer som advokaten har att förhÄlla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gÀllande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behÄllit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfÀr. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnÀmnd beslutar om disciplinÀra ÄtgÀrder i situationer dÀr advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift Àr sÄdana disciplinÀra ÄtgÀrder som kan sanktionera advokaters handlande.
SkattetillÀggets förenlighet med Europakonventionen
Enligt dagens gÀllande svenska regelsystem kan en skattskyldig pÄförasskattetillÀgg och sedan Àven dömas för skattebrott utifrÄn samma oriktiga uppgift.Europakonventionen, som varit lag i Sverige sedan 1995 innehÄller ettdubbelbestraffningsförbud enligt artikel 4, sjunde tillÀggsprotokollet. Det Àr enligtartikeln förbjudet att lagföras för ett och samma brott tvÄ gÄnger. FrÄgan huruvidadet svenska systemet Àr konventionsenligt har under flera decennier prövats iEuropadomstolen. I ett avgörande frÄn 2009, Zolotukhin mot Ryssland, somavgjordes i stor kammare uttryckte domstolen att den sÄg ett behov att förtydligahur bedömningen skulle ske. Trots att Europadomstolen genom Zolotukhindomenhar Àndrat sin tidigare praxis, har Högsta Domstolen i tvÄ aktuella domarvalt att bortse frÄn denna och menar istÀllet att det svenska systemet Àrkonventionsenligt dÄ Europadomstolens praxis inte ansÄgs tillrÀckligt klar ochtydlig.
Ăkad trygghet i en bostadsnĂ€ra utemiljö i staden : en fallstudie frĂ„n Seved 2, Södra Sofielund i Malmö
Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet nÀr det Àr mörkt och jag antar att det Àr flera med mig som kÀnner sÄ hÀr. Vad Àr det för faktorer som spelar in nÀr det gÀller vÄr otrygghet och hur kan man vid projektering förbÀttra dessa?
De huvudsakliga Àmnena i arbetet Àr trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda pÄ vem det Àr som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrÄn litteratur inom Àmnena har jag kommit fram till olika faktorer som pÄverkar vÄr upplevda otrygghet i det offentliga rummet.
Ett barnfritt livsval : en studie om frivilit barnlösa
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus pÄ individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har frÀmst fokuserat pÄ heterosexuella kvinnor samt frÄgor som handlar om val kontra omstÀndigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har Àven kommit att handla om köns- samt rÄdande samhÀllsnormer. Forskning inom omrÄdet Àr till största del internationell och det finns endast ett fÄtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vÄr studie, dÀr samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.
Legitima normer fo?r att bryta mot regler och rutiner
Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse frÄn dessa regler och rutiner som ett brott som leder till nÄgon form av sanktion. NÀr det finns en allmÀn uppfattning om att det Àr acceptabelt att avvika frÄn dem Àr det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att behandla nÄgra juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror pÄ att uppsatsens genomförande har ett begrÀnsat tidsomfÄng.Metod: Med tanke pÄ att vÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr relativt outforskat och att det dÀrför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att anvÀnda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansÄg att intervjuer skulle ge ett bÀttre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.
Redovisning i smÄföretag - vilka fel upptÀcks oftast vid skatterevisioner?
Bakgrund och problem: Det finns mÄnga problem med redovisning i smÄföretag somdet kan finnas mÄnga orsaker till. Företag Àr per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi Àr att hushÄlla med resurser. Att producera redovisning krÀver resurser ochsmÄföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror pÄ, Àr inte smÄföretagare fokuserade pÄ vad som Àr rÀtt eller fel iredovisningen. DÀremot av kostnaden för rÀtt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillÀgg ellerstraff bör dÀrför kunna motivera smÄföretagare till att frÄn början lÀgga ned tillrÀckligaresurser pÄ redovisningen och dÀrigenom undvika dessa fel.
Den missförstÄdda lagen : En studie om revisorers obenÀgenhet att anmÀla sina klienter vid ett misstÀnkt bokföringsbrott
Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.
Oaktsamhet betrÀffande Älder vid sexualbrott mot barn. En straffrÀttslig studie av barns rÀttsliga skydd mot sexuella övergrepp och sexuell exploatering vid domstolarnas tillÀmpning av 6 kap. 13 § brottsbalken.
Barn under 15 Är kan enligt svensk rÀtt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. PÄ samma sÀtt anses barn under 18 Är inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersÀttning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krÀvs emellertid att gÀrningspersonen hade uppsÄt till eller var oaktsam i förhÄllande till barnets Älder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska Àven den som inte insÄg men som hade skÀlig anledning att anta att den andra personen inte uppnÄtt den aktuella Äldern, dömas till ansvar.
Entreprenör eller ByrÄkrat? : En studie om revisorers agerande vid ett misstÀnkt ekobrott
Bakgrund: Ă
r 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet och lagen innebÀr att revisorn ska anmÀla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jÀmfört med tidigare dÄ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhÄlla sig till. Lagen infördes pÄ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dÀr de vanligaste ekobrotten i Sverige Àr bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlÀtta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stÄr anmÀlningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvÀntningar pÄ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmÀlningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen, sett frÄn revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pÄ anmÀlningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pÄverka deras agerande, nÀr det gÀller ett misstÀnkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgÄngspunkt frÄn den induktiva forskningsansatsen.
Ett steg frÄn lek till allvar
Undersökningen behandlar slavleken samt boss och flygareföreteelsen och undersöker endast pojkar pÄ högstadiet. Det Àr tvÄ olika fenomen som verkar pÄ skolor, dÀr den första betraktas vara en lek och den andra som en allvarligt strukturerad brottslig verksamhet. Undersökningen redogör för vad slavleken Àr och vad det medför för de inblandade samt vad boss och flygareföreteelsen innebÀr och vilka faror det kan leda till för de inblandade. Sedan redogörs en möjlig koppling mellan de nÀmnda företeelserna och en inkörsport till kriminalitet. Avslutningsvis presenteras polisens och en högstadieskolas ÄtgÀrder mot de tvÄ nÀmnda företeelserna.Slavleken inleds med ett kortspel för att avgöra rollerna kung och slav, dÀr sedan kungen fÄr befalla slaven att utföra uppdrag Ät honom.
Barnet som mÄlsÀgande i brottmÄlsprocessen : Hur bemöts barnet av rÀttsprocessen och kommer barnets utsaga till sin rÀtt?
NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.
Varför upptÀcker inte revisorn vÀsentliga fel i rÀtt tid?
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför revisorn inte upptÀcker fel i företaget i rÀtt tid. Med rÀtt avses den tiden dÄ felen fortfarande kan ÄtgÀrdas och inte orsakar nÄgon större skada för bland annat företagets intressenter sÄ som aktieÀgare, bank, leverantörer med mera. Att upptÀcka fel i rÀtt tid Àr av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en sÄ kallad skandal uppstÄr.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen Àr företagsledningen och inte revisorn som mÄnga förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan mÄste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot omrÄden dÀr risken för fel Àr som störst. Företagsledningen har ocksÄ ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar vÀl.
?Man mÄste sjÀlv brÀnna sig pÄ plattan för att lÀra sig att den Àr varm?- En kvalitativ studie om före detta gÀngmedlemmars egna upplevelser av kriminella gÀng och organiserad brottslighet
Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att belysa kriminella gÀng och organiserad brottslighet ur ett inifrÄnperspektiv. För att nÄ ett sÄdant perspektiv har intervjuer med före detta medlemmar frÄn kriminella gÀng genomförts. Ett delsyfte med studien var att beskriva vilken betydelse de före detta gÀngmedlemmarna tillskriver begreppen kriminella gÀng respektive organiserad brottslighet. Syftet besvarades genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver de ingÄngen till ett kriminellt gÀng?? Vad beskriver de som utmÀrkande för sina tidigare liv som gÀngkriminella?? Vilka faktorer beskriver de som centrala i sina beslut att lÀmna det kriminella gÀnget?? Hur beskriver de begreppen kriminella gÀng och organiserad brottslighet? Metod Vid genomförandet av studien antogs en kvalitativ ansats för insamling av empiri.