The problem with keeping horses with to little social contact has come to attention in a new regulation that comes into effect august 1st 2009. It states that horses? need of social contact has to be accommodated. That?s why it feels important to try to survey the horse owners? awareness about the regulation and its present fulfillment.

Objective: To determine the frequency of antimicrobial resistance in bacteria from healthy Swedish dogs and whether they are carriers of methicillinresistant Staphylococcus aureus (MRSA). Material: Samples from skin from the perineal region and from faeces collected in the anus with cottonswab (Copan) from 299 healthy Swedish dogs. Samples were collected at dog exhibitions. Method: Specimens were submitted for bacterial culture where bacteria (Escherichia coli, enterococci and staphylococci) were isolated and identified by current methods. Antimicrobial susceptibility testing was performed with a microdilution method where MIC-values were determined. Staphylococci with high degree of resistance were tested for presence of mecA-gene by PCR.

Den ekologiska produktionen styrs av många olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en välfärdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen då reglerna främst är skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. Rastgårdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska få beta, få motion och få chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I många fall ses rastgården som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns även problem relaterade till utevistelsen då exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och på så vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller äta upp dem. Det är vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet är högre än den konventionella produktionens på grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsätts i många fall för fler smittorisker på grund av utevistelsen.

Salmonella kan infektera de flesta av våra husdjur och produktionsdjur och är en av de vanligaste livsmedelsburna infektionerna hos människa. Salmonella smittar fekalt-oralt men vissa serotyper som Salmonella Enteritidis kan även överföras från hönan till nästa generation genom äggen. I denna litteraturstudie sammanfattas hur Salmonella, särskilt Salmonella Enteritidis, kan få en omfattande och snabb spridning inom hela fjäderfäproduktionen på grund av att bakterien inte bara sprids med avföringen utan även med äggen från infekterade djur. Smittspridningen kan bli särskilt snabb och omfattande om djuren i avelspyramidens topp infekteras. Därigenom kan smitta hos exempelvis några tusen avelsdjur spridas till miljontals kycklingar och ägg i konsumtionsledet med en massiv exponering för konsumenten, människan. Studien innehåller även hur man ska gå till väga för att minimera risken för smittspridningen. Spridningen av Salmonella Enteritidis ökade kraftigt under åren 1979-1987 och utvecklade sig till en global pandemi av Salmonellainfektion hos människor.

I Sverige är soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för soja kan göra slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

This study was a degree in Master of Science in agriculture with specialization in animal science for the Department of animal nutrition and management at SLU. The subject was created by AS-Faktor, a small company for science and development within the company Lantmännen AB. It was a test of the effect of SPC (Special Processed Cereals) on induction of the endogenous protein AF (an antisecretory factor) in plasma and intestinal lumen in broilers. Previous results have shown positive effects on different intestinal diseases in pigs, horses, dogs as well as in humans. Beside the induction we also studied the effects on results in a conventional slaughter chicken production, including the ability of SPC to compete with or be affected by the coccidiostat, Salinomax.When diarrhoea occurs, it's because there is an imbalance between the secretion and the absorption and it can be caused by for example toxins.

Peat litter has been used in animal houses for a long time. Because of its good ability to absorb liquid and nutrients from the manure it can create a dry surface for animals and a valuable manure product. Through changes in agricultural practises the use of peat litter has diminished and is to a great extent replaced by straw, sawdust and cutter shavings although Sweden is rich in peat-findings. The aim of this work was to summarize the presented knowledge about the used of peat litter, techniques, advantages and disadvantages and to compare with other commonly used litter materials. Articles on peat litter have been searched for in magazines, databases and books at SLU library. Visits to peat industries, interviews with peat producers and with peat researchers contributed to the material. Peat is not a uniformly material.

I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.