I denna D-uppsats studeras förslaget att ersätta dagens län med 6-9 storregioner. Studien syftar till att analysera och diskutera hur detta förslag kommer påverka Norrbottens län, samt jämföra förslagets förväntade effekt med resultatet som har påvisats av försöksverksamheten i Region Skåne och Region Västra Götaland. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar vad regionaliseringen skulle innebära för Norrbottens län, vad gäller demokratiska och ekonomiska aspekter, med utgångspunkt från Ansvarskommitténs del- och slutbetänkanden, samt Statskontorets utvärdering av försöksverksamheten i de ovan nämnda regionerna. Två regionindelningsförslag identifieras, bestående av antingen Norrbottens och Västerbottens län, eller dessa tillsammans med Jämtlands och Västernorrlands län. Uppsatsen resulterar i att effekter på samordning och resursutnyttjande inte är tillräckliga argument för eller emot regionalt självstyre, att det är oklart om decentraliseringsprocessens effekt på Norrbotten kommer ha den effekt som regeringskansliet ämnar, nämligen att verksamhetsansvar och beslutsfattande ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt.

Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

AbstraktVårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvåvägs - process? där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan åren 1995-2006.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

Bakgrund: Bristande följsamhet till behandling leder till sämre behandlingsresultat och står för en stor kostnad för samhället. Individens egen kunskap, erfarenhet och tro på området har betydelse för de beslut denne fattar rörande sin behandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens syn på mediciner, medicinering och livsstilsförändringar. Metod: Studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas syn på sina mediciner berodde på faktorer som sjukdomsacceptans, bedömning av medicinerna samt tillgång till och syn på information.

Yrket som sjuksköterska innebär ett stort ansvar för såväl patienternas omvårdnad som stöd till anhöriga. Arbetet kräver ofta full uppmärksamhet och engagemang. Syftet med studien var att undersöka orsaker till och konsekvenser av yrkesrelaterad fatigue hos sjuksköterskan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där metoden bestod av granskning och analys av 19 vetenskapliga artiklar. Orsaker till och konsekvenser av fatigue som redovisades i artiklarna delades in i kategorier.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ?bristande strategier att handskas med känslorna?.

Dagens skola får möta en del kritik för sin bristande förmåga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsättningar som måste bli uppfyllda för att en individ skall känna behovet av att gå framåt i sin utveckling. Det vill säga vilka faktorer är avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgå ifrån, där jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen såg ut på en gymnasieskola i Norrbotten.

Bakgrund: Prostatacancer drabbar 9600 män årligen i Sverige. Prostatektomi är en av behandlingarna där urininkontinens är den vanligaste postoperativa komplikationen. Urininkontinens kan leda till psykiska, fysiska och sociala förändringar i männens liv.Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av urininkontinens efter en radikal prostatektomi.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes samt sökningar av vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Elva artiklar kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien.Resultat: Analysen ledde fram till tre teman; känslomässiga reaktioner, strategier för anpassning samt bristande information. Emotionellt påverkade urininkontinensen männens upplevelse av kroppskontroll och skapade skamkänslor.

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet.

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. .