Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

MÄnga elever i de svenska skolorna har svenska som andrasprÄk och har mer eller mindre knapphÀndiga kunskaper i svenska och dÀrmed svÄrt att kommunicera. En del Àr nyanlÀnda och kan inte kommunicera alls pÄ det nya sprÄket. En vÀg ut ur dilemmat Àr att hitta andra sÀtt att uttrycka sig och kommunicera pÄ.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bÀsta förutsÀttningarna för en positiv sprÄkutveckling genom undervisning i ett utvidgat sprÄk- och textbegreppsperspektiv. En konstnÀrlig process i frÄga om skapande Àr en av utvecklingsvÀgarna.FrÄgestÀllningen berör integration mellan bild och svenska som andrasprÄk som pedagogisk metod.Eleverna mÄste fÄ lÀra sig att anvÀnda nya redskap och synsÀtt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det Àr viktigt att tÀnka sig sprÄkutveckling i ett utvidgat sprÄkbegrepp och integration mellan Àmnen Àr ett sÀtt att sÀtta fokus pÄ kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som hÀnder vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar pÄ det.Integration mellan bild och svenska som andrasprÄk har positiva effekter.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vÄrdpersonal inom slutenvÄrden. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som anvÀndes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes pÄ. Resultatet sammanstÀlldes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgÄng till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försÀmrad tandhÀlsa. Flera orala sjukdomar Àr en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella belÀggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga upplevelsen av den egna munhÀlsan, kunskapen om munhÀlsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.FrÄgestÀllningar: Vilka Àr dessa personers munhygienvanor? Vilka Àr dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gÀller sjukdomsuppkomst och prevention betrÀffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhÀlsa?Metod: En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivÄ gÀllande orala sjukdomars uppkomst och prevention. BetrÀffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tÀnderna tvÄ gÄnger dagligen och 80,8 % anvÀnder tandkrÀm innehÄllande fluor.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskor svÄrt sjuka patienter. Ibland kan det bli aktuellt att pÄ en del av dessa patienter ta ett förhandsbeslut om att inte Äteruppliva dem vid ett eventuellt hjÀrtstopp, ett sÄ kallat ejHLR-beslut. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av ejHLR med fokus pÄ vilken kunskap de har om innebörden av begreppet samt vilken syn sjuksköterskor har pÄ sitt eget, patienters och de anhörigas deltagande i beslutstagandet. Studien som gjordes var en litteraturstudie och omfattade bÄde kvantitativ och kvalitativ forskning dÀr totalt 11 artiklar inkluderades. Resultatet visar pÄ bristande kunskaper hos sjuksköterskor, dels om definitionen av ejHLR men Àven om riktlinjer för beslut om ejHLR. Det uppvisar ocksÄ att sjuksköterskor anser att dem sjÀlva, patienten och anhöriga borde vara med och fatta ett eventuellt ejHLR-beslut men att rollerna i beslutsfattandet Àr vaga.

Uppsatsen undersöker situationen pÄ arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivares vilja att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar sÀrskilt med att fÄ ut funktionsnedsatta pÄ arbetsmarknaden har det gÄtt att fÄ en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör lÀnken mellan personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta bÄda perspektiven. Undersökningen strÀvar ocksÄ att ta reda pÄ vilka metoder förmedlarna anvÀnder för att pÄverka arbetsgivares anstÀllningsbenÀgenhet och funktionsnedsattas anstÀllningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar Àr en del av en allmÀn kunskap om funktionsnedsatta anvÀndes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger ocksÄ en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, frÄn att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förÀndra mÀnniskors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsÀttning, sÀrkskilt de med dolda funktionsnedsÀttningar som ocksÄ har nedsatt arbetsförmÄga, har en svÄrare situation pÄ arbetsmarknaden Àn andra mÀnniskor.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

Afasi innebÀr en störning i sprÄkfunktionen och Àr vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. VÄrdpersonal som saknar tillrÀcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med sprÄksvÄrigheter kan kÀnna osÀkerhet. Denna osÀkerhet kan resultera i att dessa vÄrdare undviker personer med sprÄksvÄrigheter eller avstÄr frÄn att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vÄrdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som frÀmjar en god vÄrdrelation och kommunikation mellan vÄrdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmÄl har av modersmÄls- och andrasprÄksundervisning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att fÄ kunskap om hur de ser pÄ modersmÄlsundervisning och svenska som andrasprÄk. Eleverna gÄr pÄ en mÄngkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 Är gamla och var alla födda hÀr i Sverige av utlÀndska förÀldrar. Alla eleverna pratade bÄde svenska och sitt modersmÄl.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn pÄ Àmnet unga som begÄr sexuella övergrepp, kan förklara varför det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ behandlare eller behandlingshem för flickor som begÄr sexuella övergrepp. Jag har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begÄr sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn pÄ kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstÄ vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begÄr sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som anvÀnds i behandling av de unga beror pÄ vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som Àr relevanta för mitt valda Àmne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar pÄ nödvÀndigheten av relationen mellan de unga som begÄr sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

Antalet undersökningar med datortomografi ökar i Sverige och vĂ€rlden, vilket bidrar till en högre strĂ„ldos till befolkningen och en ökad risk för strĂ„lningsinducerad cancer. Remitterande lĂ€kare har ett stort ansvar att patienter som skickas till medicinsk bilddiagnostik Ă€r berĂ€ttigade en undersökning för att undvika onödig strĂ„lning. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka lĂ€karnas allmĂ€nna kunskap om joniserande strĂ„lning inom datortomografin och riskerna som strĂ„lningen medför. UtifrĂ„n syftet med studien formulerades tvĂ„ olika frĂ„gestĂ€llningar: Vet remitterande lĂ€kare skillnaden i strĂ„ldos mellan datortomografi och övriga modaliteter med joniserande strĂ„lning? Är lĂ€karna medvetna om riskerna med joniserande strĂ„lning? Litteraturöversikten innehĂ„ller 16 vetenskapliga artiklar vilka Ă€r framtagna ur databaserna Chinal och Medline.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över med HIV, varav Afrika Ă€r vĂ€rst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvĂ„rdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger pĂ„ elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i tvĂ„ övergripande teman och fyra underteman.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.