Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Alkohol/substansmissbruk är ett ökande problem i Sverige vilket leder till att fler människorsöker sjukhusvård på grund av komplikationer av missbruket. Frågeställningar som ställdes: Hurupplever sjuksköterskor mötet med patienter med missbruksproblematik? Vilka problem ellerförebyggande åtgärder upplever sjuksköterskan vid omvårdnad av patienter med missbruk? Hurupplever sjuksköterskan vårdrelationen mellan patienten med missbruksproblem ochsjuksköterskan? Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårdapatienter med missbruksproblematik. Metoden var en litteraturstudie med samma eftersökning itre databaser som resulterade i elva vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. I föreliggandelitteraturstudies resultat belystes sjuksköterskors upplevelser av: känsla av osäkerhet, bristandekunskap och vårdrelation.

Den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner är att tillämpa de riktlinjer som finns att tillgå för basal och personlig hygien. Syftet med studien var att undersöka hur dessa riktlinjer efterföljdes av vårdpersonal vid två kirurgiska avdelningar samt om information eller utbildning beträffande riktlinjerna erhållits. Detta har undersökts genom observationer vilka dokumenterades med fältanteckningar. Materialet från fältanteckningarna analyserades med innehållsanalys. För att få svar på frågan om information eller utbildning om riktlinjerna erhållits ombads deltagarna besvara en enkät.

Olyckor såsom kollisioner mellan fartyg, kollisioner mellan fartyg och föremål samt grundstötningar inom sjöfarten är något som kan leda till såväl miljöförstöring som till enorma kostnader för alla inblandade. Kan det möjligen vara så att en anledning till dessa olyckor är bristande bryggrutiner ombord? Syftet med denna uppsats är att, genom en sammanställning av olycksrapporter från år 2000 till 2007, undersöka om det går tyda några samband mellan fartyg som grundstöter, kolliderar eller kolliderar med annat föremål, inom den svenska handelssjöfarten. Resultatet visade bland annat att tankfartyg grundstöter oftare än andra fartyg. Utifrån det påträffade sambanden genomfördes ett antal intervjuer med lotsar, styrmän och befälhavare som är verksamma inom tanksjöfarten, för att undersöka hur situationen ser ut ombord under de förhållanden då tankfartygen vanligast grundstöter.

Försäkringsgivarens informationsplikt och rättsverkningar för bristande information.

AbstractThe purpose of this study was to describe and compare the degree of selfreporting succession to the basal hygienic routines of emplyees working in municipal old peoples care versus hospital care. It is also to describe the access of material available in prevention of cross infections. The study was also carried out with a comparative and quantitative run up design. The study is based on a questionnaire in the district of Gävleborg in the spring of 2009. Nurses, auxiliaries and carers whom were in close contact with patients were asked to join the study.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar.

I denna uppsats har vi med hjälp av dåtida inspektörsberättelser studerat växelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man från statligt håll år 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av läraren. Vi har även studerat vilken inställning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund påverkade deras åsikter.Av resultat går det att konstatera att metoden i viss mån levde kvar ändå fram till år 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för växelundervisning fortfarande användes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lärarkåren, avsaknad av småskolor samt brist på nytt undervisningsmaterial. Enligt den så kallade ramfaktorteorin går det därmed hävda att metodens fortlevnad berodde på en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen från centralmaktens sida.Inspektörernas åsikter om växelundervisningen låg i linje med den allmänna opinionen vid tidpunkten och några mönster utifrån yrkesbakgrund går inte heller att urskönja. Källmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa åsikter gällande växelundervisningsmetoden..

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innehåller numera en skyldighet för vårdpersonalen att informera patienten om bland annat hälsotillstånd, planerade åtgärders omfattning samt förknippade risker med sådana, och att inhämta samtycke till samtliga åtgärder som företas. För dessa krav på information och samtycke används ofta begreppet informerat samtycke. Huvudfrågan för denna uppsats var huruvida ett bristande informerat samtycke kan grunda ersättningsansvar eller om kraven enbart har medicinsketisk karaktär. Patientskadelagen tillkom för att stärka patienternas ställning, men skador orsakade av ett bristande informerat samtycke har lämnats utanför patientskadebegreppet. Kravet på informerat samtycke utgör i grunden moraliska skyldigheter, utan direkt koppling till ersättningsrätten.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.